Sökresultat:
422 Uppsatser om Administrativa kostader - Sida 23 av 29
Pactum turpe : avtal i strid med lag eller goda seder
Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet.
Elektroniska patientjournaler - inre sekretess och gränserna för åtkomst
Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.
Ett mer självförsörjande Norrland : Är det möjligt för Västerbottens län att öka den ekologiska trädgårdsodlingen?
Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.
Arbetsintegrerande sociala företags behov av stöd: En kvalitativ studie om möjligheten till en gemensam stödstruktur inom Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn
Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.
Innebär det nya K2-regelverket någon förändring i praktiken
Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden ochskatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är delsgenom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig avschablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverketoch långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.
Avskaffandet av revisionsplikten : Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolag
Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pågår ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det här för att stärka deras konkurrenskraft och stimulera Europas välfärd. För att lyckas med den här uppgiften gör EU undantag bland annat från lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dåvarande svenska regeringen en särskild utredning som två år senare överlämnade ett betänkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för små företag. I betänkandet föreslogs att små företag i Sverige ska vara undantagna från revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyråerna kan påverkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förändringar som kan uppstå för revisionsbyråerna om de föreslagna högre gränsvärdena får genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats.
Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag : Varför små aktiebolag inte anlitar en revisor
År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.
Kommunal samverkan : fallstudie kommunal räddningstjänst
Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.
Barriärer vid implementering av miljöåtgärder för minskat näringsläckage från lantbruket : En intervjustudie med fokusgrupper av lantbrukare i Östergötland och Södermanlands län
Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.
"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus
Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska
ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik
som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan
forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av
tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur
f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat
dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.
Catch And Run "On LINE" : grovmotoriskt test
SammanfattningSyfte och frågeställningarPeabody Developmental Motor Scale 2 (PDMS-2) är ett motoriskt test för barn upp till sex års ålder. Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten hos Catch And Run On LINE (On Line), ett nytt grovmotoriskt test för förskolebarn, samt att utvärdera överensstämmelsen (concurrent validity) mellan On Line och den grovmotoriska delen av PDMS-2. Frågeställningarna som ställdes var hur den totala poängen överensstämmer mellan On Line och PDMS-2 och hur lång tid det tog att sammanställa resultatet av de två olika grovmotoriska bedömningarna.MetodOn Line utformades som en kortare variant av PDMS-2. Alla barn (n=26) som remitterades till sjukgymnastiken på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för en grovmotorisk bedömning och som besökte författaren där under 4 månader erbjöds delta i studien om de hade börjat gå, men inte hade fyllt 6 år. Barnet bedömdes vid ett tillfälle.
Sarbanes-Oxley Act : Lagens effekter ur ett företags- och ägarperspektiv
I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. Närskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blevkonsekvensen att företaget fick begära konkurs.
Behovet av skogsägarwebb ? en marknadsundersökning inom AB Karl Hedin Råvara
I Sverige ägs cirka hälften av den totala skogsmarksarealen av enskilda skogsägare. Eftersom dessa privatägda skogar är en så stor andel av det totala skogsinnehavet utgör de en intressant resurs för de som förbrukar skogsråvara. Köpsågverk kännetecknas av att de inte har något eget skogsinnehav som ensamt klarar av att försörja industrin och är därför beroende av att kunna köpa in råvara från andra bolag och enskilda skogsägare. AB Karl Hedin är en sådan köpsågverkskoncern med eget råvarubolag, AB Karl Hedin Råvara, som förser de egna industrierna med råvara. I takt med att konkurrensen om råvara ökar, ökar även sågverkens behov av att trygga sina råvarukällor.
Varför studera mera? : En kvalitativ studie som jämför ettämnesläraren med tvåämnesläraren
Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på.Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var:- Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa?- Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades.
Framtagning av ny lagerlayout för Emhart Glass
Emhart Glass tillverkar den utrustning som behövs vid tillverkning av glasemballage såsom glasburkar och glasflaskor. Förutom att sälja hela lösningar säljer de även reservdelar. I och med reservdelsförsäljningen har Emhart Glass stora lager och ett stort flöde av inkommande samt utgående gods. Utspridda lagerplatser i företagets byggnad samt flytande lagerplatser gör att företagets önskan om att plocka motorer utifrån FIFO- principen inte kan ske. Syftet med detta examensarbete är att genom kartläggning och analys av det fysiska och administrativa flödet av motorer ta fram en layout som förenklar och förbättrar plockning och spårning.