Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig.

Som ett kommunikationsverktyg och en ledarskapsaspekt tjänar feedback många syften i enorganisation, och är därför ett ständigt aktuellt och relevant ämne. Somliga ledarstilar passarbättre än andra i olika organisationer, då organisationskulturen har en stor påverkan på hurledarskapet mottages. På grund av detta påverkas även relationen mellan ledare och medarbetareoch hur tvåvägskommunikationen, feedbacken, sker mellan parterna. I denna uppsats undersökssamspelet mellan feedback och organisationskultur & ledarskap i syfte att utveckla feedbackeninom organisationer. Hur feedback sker, problem i samband med feedback och förutsättningarnaför feedback har varit viktiga aspekter som har undersökts i denna studie.

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, då de med åren fått ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, där all ekonomi- och personaladministration ute på myndigheterna samlades på ett och samma ställe i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien är att utvärdera hur måluppfyllelsen för de mål som sattes upp för projektet upplevs. Studien är av kvalitativ karaktär, med en fallstudieliknande ansats, där 18 intervjuer genomfördes med de anställda på servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.Resultatet av studien är att organisationen har kommit långt med måluppfyllelsen, men att man inte har nått riktigt ända fram då studien visar att åtta av elva mål är helt uppfyllda i nuläget. Tre mål är alltså ännu inte helt uppfyllda, vilket kan bero på att många av målen är otydliga, kan tolkas olika och inte är så väl förankrade hos de anställda.

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar.I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna.

Sjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning i sitt omvårdnadsarbete är en del i omvårdnadens utveckling. Denna studie har för syfte att beskriva psykiatrisjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning. Frågeformulär skickades till 40 slumpmässigt utvalda sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Data har bearbetats i SPSS 11.5 och redovisas med frekvenstabeller och diagram. Resultat från 26 erhållna frågeformulär visar att psykiatrisjuksköterskorna hade en positiv attityd till forskning men att resultat från forskning inte används i någon större utsträckning.

Syftet med rapporten är att följa upp implementeringen av vuxenpsykiatrins vårdprogram ?Barn till psykiskt sjuka? i Landstinget Dalarna som antogs i september 2005. Metoden för uppföljningen var en enkätundersökning som besvarades av totalt 46 anställda inom vuxenpsykiatrin. Enkäten bestod av 20 frågor med möjlighet till kommentarer. Respondenterna som deltagit i undersökningen har uppdrag som barnpilot eller som enhetschef/verksamhetschef.Barnpiloten har särskilt ansvar för att bevaka barnperspektivet. Studien visar att både barnpiloter och chefer är överens om att det finns en god kännedom om vårdprogrammet inom verksamheten samt att kunskapen som vårdprogrammet vill förmedla är relevant. Resultaten visar att cheferna generellt har en mer positiv bild av implementeringen än barnpiloterna.  Barnpiloterna ser dock ett större behov av kompetensutveckling än cheferna men alla är överens om att fler utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring barn och familjesamtal behövs.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet.Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder..

Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y ställer krav på kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrågar är envägs- eller tvåvägskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav på kommunikation är någonting som efterfrågas av medarbetarna i Generation Y när det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgångspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som använts för insamling av empirisk data har varit enkätundersökning och personlig intervju, vilka främst utgått ifrån medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvåvägskommunikation med sin chef, både när det gäller det dagliga arbetet och när det gäller organisationens långsiktiga arbete..

I dag finns krav på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten. Alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt och målmedvetet med att kontrollera och förbättra arbetsmiljön. För att detta ska fungera krävs det en tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter samt att de som delegeras uppgifterna har de rätta kunskaperna. Kompetensen att sedan kunna använda de teoretiska kunskaperna i praktiken är avgörande. Att ha rätt kompetens innebär att ha en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

Att arbeta inom omsorgen innebär en tät kontakt med andra människor. Vid arbete tillsammans med andra människor finns det ett behov av att kunna samarbeta med varandra. Det är den funktionshindrade som ska stå i centrum för all omsorgsverksamhet. Det är enhetschefen som har det övergripandet ansvaret över verksamheten, men det är personalen som arbetar närmast den funktionshindrade och som ser vilka behov som finns. Syftet för uppsatsen är att beskriva hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden när parterna inte är lokaliserade på samma arbetsplats.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Sedan 2004 har både Sverige och Finland en ny vattenvårdslagstiftning som ett resultat av det ramdirektiv för vattenförvaltning som instiftades inom EU 2004. Ramdirektivet föreskriver bland annat att vattenförvaltningen skall vara uppbyggd kring avrinningsområden istället för administrativa gränser och att avrinningsområden som korsar landsgränser skall samförvaltas mellan de länder som är berörda. Mellan Sverige och Finland ligger Torne älvs avrinningsområde som också samförvaltas av de två länderna. Innefattat i förvaltningen är ett stort antal aktörer från både central, regional och lokal nivå. Speciellt på den lokala nivån finns ett stort antal aktörer eftersom vattenförvaltningen i enlighet med EU:s ramdirektiv på ett tidigt stadium skall involvera lokala aktörer.