Gränsöverskridande samförvaltning
en studie om effektivitet och representativitet inom Torne älvs avrinningsområde
Sedan 2004 har både Sverige och Finland en ny vattenvårdslagstiftning som ett resultat av det ramdirektiv för vattenförvaltning som instiftades inom EU 2004. Ramdirektivet föreskriver bland annat att vattenförvaltningen skall vara uppbyggd kring avrinningsområden istället för administrativa gränser och att avrinningsområden som korsar landsgränser skall samförvaltas mellan de länder som är berörda. Mellan Sverige och Finland ligger Torne älvs avrinningsområde som också samförvaltas av de två länderna. Innefattat i förvaltningen är ett stort antal aktörer från både central, regional och lokal nivå. Speciellt på den lokala nivån finns ett stort antal aktörer eftersom vattenförvaltningen i enlighet med EU:s ramdirektiv på ett tidigt stadium skall involvera lokala aktörer. Den här rapporten syftade till att undersöka huruvida förvaltningen kring Torne älv klarar av att hålla en hög nivå av effektivitet och representativitet. Detta gjordes genom att betrakta förvaltningen ur ett nätverksperspektiv där de aktörer som ingår i nätverket och deras inbördes relationer står i centrum. Med hjälp av information från olika myndigheter och från lagstiftning kunde aktörerna i nätverket identifieras. Informationen kring samverkan inhämtades genom ett antal intervjuer med aktörer inom nätverket. Resultaten av undersökningen visade på att förvaltningen har ganska långt kvar att gå vad gäller effektivitet inom nätverket, samtidigt som den ganska väl uppfyller kraven för representativitet.