Sök:

Sökresultat:

124 Uppsatser om Administrativ börda - Sida 5 av 9

Orsaksanalys av ineffektivt administrativt arbete : En fallstudie kring nödvÀndiga förbÀttringar inför övergripande systemuppgradering och administrativ rutinförÀndring

Den nya tullagen Union Customs Code (UCC) med mÄlet elektroniskt tullhantering inom unionen kommer att börja tillÀmpas 1 maj 2016. Tullkodex för unionen innebÀr elektroniskt tullhantering sÄvÀl mellan nÀringslivet och Tullverket som mellan medlemsstaternas tulladministrationer. Syftet med lagen Àr att förenkla uppgiftslÀmning och tullhantering för företag vilket krÀver omfattande uppgradering av IT-lösningar för bÄde nÀringslivet och Tullverket. Kvalitet pÄ de uppgifter som överförs till Tullverkets tull-system (TDS) antas ha större betydelse Àn tidigare dÄ det genom UCC lÀggs en större vikt pÄ spÄrbarhet.Organisationer bör dÀrför optimera kvaliteten pÄ de uppgifter som i samband med deklarationer lÀmnas till Tullverket. Detta för att undvika eventuella problem i framtiden.

Smitthantering i vÄrden : En fallstudie om patientsÀkerhet pÄ ett svenskt sjukhus

Infektionssjukdomar som sprids i vÄrden Àr bÄde kostsamt för samhÀllet och en allvarlig risk för patientsÀkerheten. För att smitthantering pÄ sjukhus ska vara en sÀker process krÀvs ett gott samarbete mellan avdelningar, god kommunikation mellan personal liksom effektiv övervakning avdet epidemiologiska lÀget. I den hÀr studien utforskades informationsflöden, ansvarsfördelningoch uppgiftsfördelning för smitthantering pÄ ett sjukhus i Sverige. Detta genom att studera ett systemperspektiv med fokus pÄ hur mÀnskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samspelar vid upptÀckt, kontrollÄtgÀrder och spÄrning av smittor. Sex observationer och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ vÄrdavdelningar, en vÄrdhygienisk enhet och ett mikrobiologiskt laboratorium.

Kan lÀrande pÄverka instÀllningen gentemot tvingande administrativa förÀndringar?: En longitudinell studie inom fastighetsbranschen

Organisationer stÀlls inför förÀndringar kontinuerligt, dÀr förÀndringar i de flesta fall orsakar nÄgon form av negativ instÀllning. FörÀndring stÀller samtidigt krav pÄ anpassning och lÀrande. Utan lÀrande sker ingen förÀndring. I samband med införandet av K3-regelverket Är 2014 stÀlldes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förÀndring, vilka var starkt ifrÄgasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer Àndrat sin instÀllning gentemot dessa tvÄ administrativa regelförÀndringar efter implementering och huruvida lÀrande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Effekter av ny redovisningsmodell pÄ svenska universitet och högskolor. En flerfallsstudie

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiÀrer under mÄnga Är. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lÀrosÀten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gÄtt?Syftet med denna studie var att ta reda pÄ det och beskriva effekterna av modellen, sÀrskilt med tanke pÄ intern styrning och kontroll.

Kommunikationens betydelse vid förankring av en förÀndring: en enkÀtundersökning utförd hos LuleÄ Kommun

Denna uppsats avhandlar en kombination mellan förÀnderlighet och kommunikation. Grundidén med en förÀndring Àr att det som förÀndras skall bli bÀttre, men förÀnderligheter följs ofta Ät av olika typer av motstÄnd. För att överkomma motstÄnd till förÀndring blir dÀrför kommunikationsarbetet viktigt. Denna uppsats Àr uppdelad i tre delar. Första delen Àmnar beskriva kommunikationsmedel som kan anvÀndas vid förankring av en förÀndring.

TvÄngslicenser som medel att nÄ fattiga med nödvÀndiga lÀkemedel

Epidemiska sjukdomar som HIV/AIDS, malaria och TBC utgör ett stort hot mot dagens utvecklingslÀnder. WTO: s regelverk erbjuder i form av tvÄngslicenser medel att komma till bukt med bristen pÄ lÀkemedel. TvÄngslicenser meddelas dock mycket sÀllan. WTO har vid tvÄ tillfÀllen gjort tillÀgg till TRIPS-avtalet för att förtydliga och till viss del förÀndra innehÄllet i dess 31 artikel. Detta har skett i syfte att underlÀtta anvÀndandet av tvÄngslicenser som medel frÀmja allmÀnhetens hÀlsa genom att nÄ befolkningen i fattiga lÀnder med lÀkemedel.

Effektivisering av en administrativ process

For a long time Lean has been a well-known concept among manufacturers. Theinterest of understanding Lean and the ability to implement it is common amongcompanies. The concept of Lean, used in the right way, can help companies to reducetheir lead times, their complexity and increase the efficiency of the working processes(Hyer och Wemmerlöv, 2002). Unfortunately the work towards increased efficiencyhas primarily been focused on manufacturing and plant work, resulting in that Leanhas been adjusted to these areas. The conclusion of this is that companies donŽtprioritize to improve processes such as administrative ones.

IT-stöd inom kommunal ÀldrevÄrd och omsorg : ? till vad, för vem, av vilka?

Arbetet inom ÀldrevÄrd och omsorg mÄste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver ocksÄ lösas och vÄrdyrket mÄste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkÀt skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanstÀlla en aktuell lÀgesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal ÀldrevÄrd och omsorg, samt till vad stödet anvÀnds, vem det Àr till för och vilka det Àr som anvÀnder IT-stödet.StationÀr dator, mobiltelefon och digitalkamera Àr de IT-stöd som flest respondenter svarade anvÀnds i verksamheten.StationÀr dator anvÀnds frÀmst för att hÀmta och registrera vÄrdtagardokumentation, men Àven för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sÀgas vara till för. IT-stödet anvÀnds framför allt av enhetschefer, vÄrdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon anvÀnds givetvis frÀmst för att ringa och skicka SMS, men Àven för att ta emot larm frÄn vÄrdtagare samt tillkalla hjÀlp. Inte heller för detta IT-stöd finns det nÄgon specifik som stödet kan sÀgas vara till för.

Vem Àr gud över skolan? : En studie av Plymouthbrödernas lÀra och dess yttringar i Laboraskolan

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan sÄ har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan Àr en grund- och gymnasieskola belÀgen i Hylte kommun, det som gör den speciell Àr att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna Àr ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som hÄller sig frÄnvÀnda frÄn det omgivande samhÀllet. Trots detta fick skolan Är 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillÄtelse att starta sin skola.

Dotterbolags autonomi och initiativförmÄga i en centraliseringsprocess : en studie av Stora Ensos dotterbolag

Papperskoncernen Stora Enso har sedan Är 2002 pÄbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benÀmns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fÄs genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur Àr framförallt administrativa tjÀnster dÀr varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjÀnst. Vad som sker Àr alltsÄ i grund och botten encentraliseringsprocess.Hur pÄverkar dÄ denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att pÄverkadotterbolagens sjÀlvbestÀmmanderÀtt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmÄga)?Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och pÄ sÄ sÀtt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall pÄverka dotterbolagen negativt.

"Man vill ju jobba med barnen!" : en kvalitativ studie om lÀrares upplevelser av hÀlsa pÄ arbetsplatsen

Bilden av lÀrares arbetssituation som presenteras i media Àr vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lÀrarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. UngefÀr hÀlften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan hÀrledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lÀrarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och kÀnner stöd frÄn sina kollegor. Det finns sÄledes tvÄ parallella och delvis motstridiga bilder av hur lÀrare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrÄn ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lÀrarna pÄ en F-6 skola anser att de har pÄ sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrarnas upplevelse av hÀlsa i sitt arbete.

Kommunikation i öppna innovationsprojekt : Riktlinjer för en god kommunikation mellan ledare och projektgrupp

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och vÀxa till en stark aktör pÄ marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ÀmnesomrÄden, detta Àr en process med nya arbetssÀtt dÀr nytÀnkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sÄdan innovationsprocess stÀlls det höga krav pÄ en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har dÀrför valt att studera öppna innovationsprojekt dÀr vi sÀrskilt tittat pÄ kommunikationen mellan ledare och projektgrupp.Syfte Syftet med denna studie Àr att ge en bild av kommunikationssÀtt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt.Metod I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr empirin har samlats in via intervjuer samt enkÀter.Slutsats Studien visar bland annat pÄ att det Àr viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person Àn att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hÄlla mÄnga bollar i luften och kan vara kontaktskapande dÄ det gÀller att ledaren kan hÄlla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mÄl Àr viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nÀtverket.

Rutiner vid upphandling av leverantörer och underentreprenörer : En studie av Kv. Mimer 5

I svensk litteratur om företagshÀlsovÄrd (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet bestÀllarkompetens. Det anvÀnds som ett sÀtt att beskriva brister i hur inköp av företagshÀlsovÄrdande tjÀnster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet bestÀllarkompetens gÀllande inköp av arbetsmiljörelaterade tjÀnster sÄsom de tjÀnster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utlÀndsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjÀnster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med tvÄ köpare av arbetsmiljörelaterade tjÀnster samt tvÄ sakkunniga i omrÄdet.Den frÀmsta slutsatsen som dragits Àr att anvÀndandet av begreppet bestÀllarkompetens inte tillför nÄgot till företagshÀlsovÄrdsdebatten och att det dÀrför bör undvikas. Detta dÄ anvÀndandet i sig grundar sig i en skev syn pÄ bestÀllarkompetens som nÄgot som enbart ligger hos bestÀllaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjÀnster.

Att utbilda till ett yrke- en studie av Gy2011 och arbetslivets krav pÄ administratörer :  

Detta examensarbete avslutar tvÄ Ärs studier pÄ yrkeslÀrarutbildningen. Som blivande yrkeslÀrare har jag valt att blicka in i kommande förÀndringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 trÀder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förÀndringar. Efter avslutad utbildning pÄ yrkesprogrammen kommer eleverna att fÄ en yrkesexamen och ett uttryckt önskemÄl i arbetet inför reformen Àr att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anstÀllningsbarhet.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl styrdokumenten i Gy2011 stÀmmer överens med arbetsgivarnas krav pÄ blivande administratörer för att bli anstÀllningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur vÀl stÀmmer skolans krav pÄ kunskaper överens med arbetslivets krav pÄ kunskaper?Min undersökning avgrÀnsar sig till yrkesutgÄngarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service pÄ Handels- och administrationsprogrammet samt avgrÀnsar sig till tre lÀn i södra Sverige.Med en jÀmförande dokumentanalysmetod studerar jag lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmÄlen för Handels- och administrationsprogrammet, Àmnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrÄn gjorda avgrÀnsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten stÀller mer krav pÄ generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav pÄ kunskaper.

Intyg om socialförsÀkringstillhörighet - en studie av EG-rÀttsliga handlingars rÀttsverkan

Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->