Den ökande globala tävlingen bidrar till att konkurrensen ökar för de flesta tillverkningsföretag. För att företagen ska kunna utmanövrera sina konkurrenter så måste företaget veta sina specifika operativa fördelar som även kallas för konkurrensprioriteringar. Fabrikslayouten binder samman konkurrensprioriteringar, processer och kapacitet till en fysisk uppställning av människor, maskiner och yta. Idag producerar Volvo lastvagnar i Umeå (VLU) lastbilshytter utan frontlucka. Eftersom frontluckan och lastbilshytten lackeras på två olika ställen finns det problem med nyansskillnader mellan dessa.

Småföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och välfärd. De utgör en viktig del i näringslivets mångfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsättningen i samhället. Småföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, då de både ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets långsiktiga planering. Detta kan inverka negativt på den fortsatta samhällsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar på denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfält inom ledarskapsforskning som lyfter fram det växande antal organisationer där ledarskapet delas mellan två eller flera personer.

Saab Aerostructures är en del av Saab-koncernen och företaget utvecklar och tillverkar strukturer för flygindustrin. Tillverkningen av stridsflygplan är den dominerande verksamheten, men antalet civila projekt ökar stadigt. I många av de civila projekten verkar Saab Aerostructures som underleverantör till antingen Boeing eller Airbus. Det finns flera skillnader mellan de militära och de civila projekten, exempelvis är leveranstakten betydligt högre i de civila projekten. I och med de förändrade förutsättningarna görs försök med att tillämpa lean production.

Problemdiskussion: Dagens produktion är uppbyggd på gamla förutsättningar och det ligger i företagets intresse att undersöka möjligheten att istället anpassa produktionen till de krav och förutsättningar som råder idag. Metso Minerals vill konkurrera med korta leveranstider för att på det sättet kunna erbjuda sina kunder högre tillgänglighet av produkter än vad konkurrenterna kan. Variationer i orderingång ska inte påverka förmågan att tillverka och leverera en produkt i tid. För att detta ska kunna uppfyllas är det viktigt att ta reda på hur stor produktionskapacitet det faktiskt finns och hur stor del av denna som används idag. Syfte: Syftet med examensarbetet är att bygga en analysmodell för styrning och uppföljning av ett produktionssystem.

Rapporten handlar om ett examensarbete omfattande 20 p som är utfört för Thermia AB i Arvika. Uppdragsgivaren ville få fram förslag på möjliga åtgärder som kan minska ljudnivån från en luftvärmeväxlare. För bra helhetsbild av projektet, läs även kapitel: 6.Värmeväxlaren ingår som en komponent i ett värmepumpssystem, Thermia Aer 5, som använder uteluften som värmekälla. Huvudmålet med projektet blev alltså att undersöka och utvärdera ljudbildningen från värmeväxlaren samt att komma fram till olika förslag på möjliga åtgärder som har potential att sänka ljudnivån. Värmeväxlarens förmåga att uppta energi fick ej heller försämras.I projektets slutskede tillverkades det också en enkel prototyp på ett av designförslagen där den störande ljudnivån blev lägre.

Hur strategiarbete och processmätning bör gå till behandlas i befintliga teorier var för sig även om vikten av att sammankoppla dessa också beskrivs. Dock anses det saknas en enhetlig modell som förenar strategiarbete och processmätningar fullt ut och beskriver hur genomförandet praktiskt ska gå till. Med bakgrund i detta syftar examensarbetet Analytics for Management (AFM) till att utveckla en modell som beskriver hur mätetal (Key Performance Indicators, KPI:er) tas fram utifrån ett företags strategi och visualiseras på rätt sätt för att kunna beskriva enskilda processers kapacitet och förmåga. Detta resulterar i ett beslutsunderlag på ledningsnivå där strategiarbete och processmätning kopplas samman.Framtagandet av AFM-modellen inleddes med teoretiska studier inom ämnet vilket resulterade i en konceptuell modell. Därefter testades den konceptuella modellen genom fallstudier på tre företag med olika struktur och storlek.

Kräftskivan har en alldeles särskild plats i den svenska folksjälen, trots att den egentligen är en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av så kallad fredningstid, för att begränsa fisket. I och med fredningstiden, då kräftan endast fick fångas under vissa tillåtna perioder, kom förtärandet av kräftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar än idag. Det skulle firas när kräftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsätter vi att fira kräftpremiären i augusti. Våra inhemska bestånd av flod- och signalkräftor utgör så kallade allmänningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhällen världen över.

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.

Detta examensarbete var att samla in data från såglinjen på Wallmarks Såg i Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter TimberOpt. Programmet används vid ett flertal sågverk i Sverige, ett av dem är Martinsons Trä AB. Eftersom att Wallmarks Såg ingår i samma koncern är tanken att TimberOpt i framtiden ska användas även där. Visionen är att inom koncernen ska de med programmets hjälp kunna såga de olika produkterna vid rätt sågverk ur en ekonomisk synpunkt.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

Den minskade klippfrekvens på många av våra gräsytor som påbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade gräsarealer och minskade anslag till skötseln, har fått konsekvenser för gräsytornas bruksvärde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterängar visade sig i många fall vara mindre framgångsrik. Problem med skötseln har uppstått vilket fått allmänheten att kräva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner väljer nu istället att klippa gräset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet gräs, vilket innebär en klippfrekvens på 2-5 ggr/år. Detta för att undvika problem med t.ex.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

I dagsläget finns det endast ca 30 småskaliga slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingenmot större och färre slakterier är minskad lönsamhet i branschen och en hårdnande konkurrensfrån importerat kött.För konsumenten blir det allt viktigare med närproducerat kött, men för uppfödarna är detfortfarande ekonomin och lönsamheten som är det viktiga. Närheten till slakteri ellerkonsument kommer i andra hand.Föremålet för vår studie är Gunnarsbo Gård i Svenljunga som ägs av Lollo Alling. GunnarsboGård har i dagsläget inget slakteri, men planerar en småskalig slakteriverksamhet. Enligtplanen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och själva sköta slakt, styckning ochvidareförädling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister.Syftet med denna uppsats är att klargöra vilket av tre alternativ som är mest lönsamt: 1) attuppfödaren säljer djuren direkt till ett storskaligt slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler avGunnarsbo Gård.

Mindre stålaktörer i högkostnadsländer kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lägst kostnad. Utvecklingen för dessa sker därför mot en marknadsstrategi som innebär ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebär i sin tur att försäljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav på flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stålindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förändringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som därför uppstått mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien är att identifiera viktiga faktorer för att uppnå ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stålproducenter.

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna.