Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna.Metod: En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser.

Rolfs såg & hyvleri är en industri som funnits i 100 år. Enheten har historiskt sett byggt på en vision om att sönderdela stocken med ett så högt volymutbyte som möjligt. Virket har sågats för att försörja den egna vidareförädlingsenheten. Detta har inneburit en vidareförädlingsenhet med ett brett register av produkter för att kunna ta tillvara på alla dimensioner och kvalitéer som sågen har frambringat. På senare tid har konkurrensen inom den trämekaniska industrin blivit allt hårdare. Företagen i branschen har tvingats effektivisera sitt arbete och många specialiserar sig på enstaka produkter.

Bakgrund och problem: Enligt IFRS Föreställningsram är Årsredovisningens huvudsakliga intressentinvesterare. För att attrahera riskkapital från investerare är det angeläget att bolagets finansiellaställning är god. Detta kan skapa incitament för bolaget att anpassa sin finansiella ställning för attmöta investerares krav. För att uppnå detta kan bolag använda sig av olika redovisningstekniskametoder, beroende på hur årsredovisningen skall framställas. Merparten av dessa metoder, vilkasyftar till att framställa den ekonomiska ställningen som bättre än verkligheten, går underbenämningen Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår som en del.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns statistiska belägg för tillämpning av den teoretiskadefinitionen av strategin Big Bath Accounting på NASDAQ OMX Stockholmsbörsens Large Cap.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka företag, som per 2009-04-01 fanns noteradepå NASDAQ OMX Stockholmsbörsens Large Cap.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan.

Jag har utgått från premissen att djur bör tillskrivas rättigheter, och därefter analyserat huruvida utilitarismen kan användas för att ge djur rättigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket låg nivå av en direkt rättighet (nämligen rättigheten att få sina intressen visade lika hänsyn som andras intressen) men inte kan ge några mer garanterade rättigheter utöver denna. Utilitarismen brottas också med många grundläggande problem, bland annat frågan om hur man kan jämföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och därför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivå av rättigheter jag sökt efter här. Inte heller naturrättsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nätverk av rättigheter, men eftersom naturrättsteorin själv inte kan förklara vilken grund dessa rättigheter vilar på så kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs också upp, och den verkar vila på ett stadigt fundament: andras rättigheter gentemot mig är giltiga i den mån jag ger dem till andra (och mina rättigheter gentemot andra är giltiga i den mån dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rättigheter.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan.

Syfte och bakgrund: De flesta fastighetsmäklare arbetar idag med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem där den anställdes lön beror helt av hur mycket den själv säljer. Ett annat lönesystem som börjar bli allt vanligare inom branschen är ett system där fastighetsmäklarna i någon form delar på kontorets totala provisionsinkomst. Vårt syfte lyder:?Vår förhoppning är att uppmärksamma människor i fastighetsmäklarbranschen på skillnaderna mellan individuell provisionsbaserad lön respektive kollektivt baserad lön och att öka kunskapen i valet mellan de olika löneformer som finns.?Hur påverkas den enskilde individens arbetsprestation och upplevda arbetsmiljö av lönesystemet?Vilket lönesystem är mest fördelaktigt ur företagets synpunkt?Metod: Informationsinsamlingen inför teoridelen har bestått i faktaböcker, vetenskapliga artiklar och från internet. I vår empiriska del har vi använt oss av två metoder.

För att en fastighet ska kunna fungera ändamålsenligt krävs ibland att mark tas i anspråk utanför den egna fastighetens gräns. Exempelvis kan detta handla om en väg som upplåtits på grannens fastighet för att knyta an den egna fastigheten med det allmänna vägnätet. Det finns idag i Sverige ett flertal olika sätt att tillgodose detta behov av gemensam mark. Gäller behovet för ett flertal fastigheter kan det med fördel lösas genom att bilda en samfällighet/gemensamhetsanläggning. Förvaltning av dessa går att lösa på två sätt ? delägarförvaltning där alla beslut tas gemensamt av samtliga delägare och föreningsförvaltning där en samfällighetsförening bildas med styrelse och stadgar.

SammanfattningSyftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar avNexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer avkabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under börjanav 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektiviseraproduktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fåttacceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna haraccepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligtförsöka förbättra befintlig produktion.Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten idivisionen ?Tele-Metall?.

Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen.Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp.Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar.

Humankapital har ökat i betydelse då allt fler företag har blivit så kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig på att skapa värde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, är en tillgång för företaget och borde därför också redovisas som en sådan, precis som företagets andra tillgångar. Dock får inte humankapital i dagens läge tas upp som en tillgång i den finansiella rapporten. Det redovisas därför ofta frivilligt av företagen i hållbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, då det är företags viktigaste tillgång.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

I dagens föränderliga omgivning har det blivit allt vanligare för små och medelstora företag att samverka i nätverk (SME nätverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nätverk är en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, små och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nå affärsspecifika mål. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nätverk är det nödvändigt med struktur och styrning. Det är viktigt för nätverkets utveckling att tillsätta en styrgrupp, vars främsta uppgift är att övervaka medlemsföretagen så att de resurser som nätverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvändigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.