Sammanfattning Uppsatsens titel: Svenska modeföretags expansion på den danska och tyska marknaden Seminariedatum: 16 januari 2009Kurs: FEKK01, Examensarbete Kandidatnivå, Företagsekonomi, 15 hp Författare: Maria Fri, Elisabeth Heide, Julia Rosenberg Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: Svenska modeföretag, expansionsstrategi, butiksetablering, danska marknaden, tyska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och skapa en förståelse för medelstora svenska modeföretags tillvägagångssätt vid etableringen av egna butiker på den danska och tyska marknaden. Metod: Studien är utformad som en multipel fallstudie, med en Abduktiv ansats som följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de valda fallföretagen. Teoretiskt ramverk: Uppsalaskolans internationaliseringsteori ligger till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras av nätverkssynsättet och Hofstedes teori om kulturella skillnader.

Syfte: Uppsatsens syfte är att klargöra skillnaden mellan olika sorters rabatterade erbjudanden som kampanj och rea i Ur&Penns butiker. Syftet är även att se hur konsumenter ser på rabatterade erbjudanden och hur deras lojalitet kan påverkas av detta.Metod: En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder har använts med en Abduktiv ansats. Insamling av data har skett via enkäter, intervju och observation. Uppsatsen riktar sig in på att undersöka Ur&Penns marknad.Teori: Teorier som använts i uppsatsen beskriver prisstrategier, rabatterade erbjudanden, lojalitet ur konsumentperspektiv samt tar upp utsnitt ur marknadsföringslagen.Empiri: Empirin består av tre delar: webbenkät, intervju och en observation. Webbenkäten är skapad ur ett konsumentperspektiv medan intervjun är ur ett företagsperspektiv.

Det finns många faktorer som påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse inom banksektorn, denna uppsats erbjuder en ny syn där faktorer som undersöks finns inom det nyutforskade ämnet medarbetarskap. Syftet är att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till två faktorer inom medarbetarskap; ledarskapsbeteende och det myndiga medarbetarskapet. Utifrån mellanchefens perspektiv kommer vi att beskriva och jämföra om och hur ledarskapsbeteenden och de fyra begreppsdelarna påverkar arbetstillfredsställelsen inom banksektorn. Genom en kvalitativ metod med en Abduktiv ansats utfördes studien på tre banker; Handelsbanken, Swedbank och SEB, där sju mellanchefer intervjuades. Den teoretiska grunden omfattar teorier och modeller om medarbetarskap.

Denna studie syftar till att undersöka chefers och personalansvarigas upplevelser och erfarenheter av olika typer av svåra samtal i arbetslivet. Studien avser dessutom att finna svar på hur man som chef eller personalansvarig både mentalt och praktiskt kan förbereda sig på att genomföra olika svåra samtal. Tidigare forskning visar på att upplevelsen för samtalsledaren kan skilja sig åt beroende på samtalets innehåll. Sju personer på olika arbetsplatser har i studien intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Denna tvärsnittsstudie skapar en bredare bild och djupare förståelse för hur svåra samtal i yrkeslivet kan upplevas.

Bakgrund: QR-koder är ett nytt marknadsföringsverktyg som möjliggör för företag att förmedla ett länkat innehåll direkt till konsumenten. Den största utmaningen för marknadsförare idag är att konsumenter inte vet vad QR-koder är och vad det innebär att använda tekniken.Forskningsfråga: Hur kan företag få kunder att använda QR-koder för att förmedla ett högre kundvärde?Syfte: Genom att beskriva QR-koder i marknadsföring, värdeskapande och kundbeteende samt analysera dessa faktorer är syftet med denna studie att skapa bättre förståelse för hur företag kan påverka kunder att använda QR-koder som ny teknik i avsikt att öka kundvärdet.Metod: I denna studie har QR-koder behandlats som ett fall där vi valt att utgå från en Abduktiv ansats då det valda uppsatsämnet sedan tidigare är relativt outforskat. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med såväl företag som kunder.Slutsats: Genom analys av insamlat material har studien visat att företag bör kommunicera tydliga instruktioner om hur konsumenten ska gå tillväga för att ta del av QR-koden. Kodens innehåll måste vara av intresse och förmedla ett värde för mottagaren för att ge motivation till fortsatt användning.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientensbeskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enAbduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktensfyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angående deras möte med de professionella.

Problem: Kunskapsföretag är individberoende, vilket ger strukturkapitalet en central roll i dessa organisationer. Mot denna bakgrund finner vi att en ökad förståelse för hur strukturkapitalet påverkas i en fusion mellan två kunskapsföretag efterfrågas. Den frågeställning som undersöks i denna uppsats behandlar hur strukturkapitalet påverkas vid en fusion mellan två kunskapsföretag. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur strukturkapitalet hanteras samt att försöka identifiera problemområden, med avseende på hanteringen av strukturkapitalet vid fusioner mellan kunskapsföretag. Metod: Föreliggande uppsats är en kvalitativ fallstudie.

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering?Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en Abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt.

Uppsatsens syfte är att försöka förstå, utifrån existerande teorier och med hjälp av insamlad empiri, vilka parametrar i ett kundperspektiv som är av betydelse vid utvecklingen av en prissättningsförmåga bland business-to-business-företag.Vi har använt oss av en kvalitativ metod vars ansats är av abduktiv karaktär. Den empiriska datan har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer vilka har genomförts via personliga möten samt via telefon. Då vi betraktar prissättning som en förmåga, vilken återfinns inom företaget, så utgår det teoretiska ramverket främst från det resursbaserade synsättet vilket styrks av en akademisk artikel som beskriver och förklarar bakgrunden till att prissättning kan ses som en förmåga. Därutöver beskriver vi den vanligaste prissättningsstrategin företag emellan; cost/plus-strategin. Vi argumenterar för att företag bör införa rutiner och skapa en entydig struktur, med särskild fokus på tre områden, för att försäkra kunden om att de erbjuder produkter med kundvärde.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en Abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera vad som ligger till grund för ett beslut om att outsourca eller omlokalisera delar av verksamheten för ett företag med lönsamhetsproblem. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. Arbetet med att samla in empiriskt material och söka efter en teoretisk referensram har skett parallellt och vår ansats kan därför liknas vid en abduktiv. Teori: Transaktionskostnadsteorin, nätverksteorin och det resursbaserade synsättet utgör de huvudsakliga teorierna. Utifrån dessa undersöktes med vilket alternativ, outsourcing eller omlokalisering, ett företag kan komma tillrätta med sina lönsamhetsproblem och skapa konkurrensfördelar.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Det finns många olika metoder att tillämpa vidvarumärkesvärderingarvilket lett till att värderingarna har varit avskiftande kvalitet och utformning. Detta harbidragit tillbland annatinförandet avISO 10668:2010Brand valuation - Requirements formonetary brand valuation.Syfte:Vårt syfte med studien är att beskriva hur varumärkesspecialistertillämpar varumärkesvärdering i praktiken och vilka skillnader detär i och med införandet av ISO 10668:2010. Vidare vill vianalysera om ISO 10668:2010 har bidragit till högre upplevdtillförlighet och bättre vägledning vid varumärkesvärderingar.Metod:Studien bygger på en kvalitativ metod med Abduktiv ansats därintervjuer med varumärkesspecialisterhar genomförts. Akademisklitteratur, elektroniska källor samt vetenskapliga artiklar har varitgrundläggande för studiens genomförande.Analys och slutsats:Varumärkesspecialisterna är eniga om att tillämpning avvarumärkesvärderinghar ändrats viss grad i positiv riktning sedaninförandet av ISO 10668:2010. Om standarden följs bidrar den tillen mer tillförlitlig värdering eftersom den beaktar aspekter sombidrar till en mer rättvis bild av varumärket.

Bakgrund:Alla människor är olika och motiveras av olika saker, vissa av monetära belöningar och andra inte. Monetära belöningssystem är något som de flesta företag har, både mindre och större företag. Det är vanligare med implementerade belöningssystem i större företag med flera olika avdelningar och mellanchefer. Vi har undersökt hur väl ett monetärt belöningssystem fungerar i två mindre organisationer, och hur det påverkar motivationen hos medarbetarna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medarbetarna på Gustafssons Uthyrning AB och Högsby Sparbank motiveras av belöningssystemet, och om systemet leder till målkongruens i företaget.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrån detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbättra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primärdata samlats in främst via telefonintervjuer. Metoden är baserad på en Abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsätt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte får ekonomisk ersättning eller mycket låg sådan, är styrning och motivation utifrån visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard är ett styrsystem som utgår från visionen som kompassnål och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusområdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgångspunkt för arbetet med att uppnå visionen.Empiri: Intervjuobjekten är ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet är av ideell art.