KnÀartros Àr ett globalt och vanligt förekommande problem som Ärligen kostar samhÀllet enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder relaterat till trÀning som behandling för att lindra smÀrta hos vuxna patienter med knÀartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades pÄ analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att trÀning som behandlingsalternativ vid knÀartros Àr en tidskrÀvande behandling. Positiva följder som reducerad smÀrta och stelhet uppnÄs först efter sex till Ätta veckors trÀning, medan förbÀttring av livskvalitet visade sig tidigare.

Studiens syfte Àr att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berÀtta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssÀtt som kan anvÀndas. Kvalitativa intervjuer var den metod som anvÀndes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna frÄn de fyra olika skolorna som intervjuades berÀttade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som anvÀndes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder utan av flera olika metoder. Den visar Àven deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

Bostadsanpassningar och att skriva bostadsanpassningsintyg utgör en del av arbetsterapeuters dagliga arbete inom kommunal hemsjukvÄrd. I takt med att befolkningen blir allt Àldre och bor kvar lÀngre i sina ordinÀra boende ökar denna del av arbetsterapeutens arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande. Författarna anvÀnde sig av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna utfördes inom hemsjukvÄrden i fem kommuner frÄn mellersta till södra Sverige.

Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten pÄ de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits mÄnga likheter mellan de olika tidningarnas sÀtt att skriva om de aktuella hÀndelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera pÄ liknande teman dÄ man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det intrÀffade. Det Àr Àven mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna dÄ man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar pÄ terrorattackerna Àr legitimt.DÄ jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svÄrare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Syftet med denna undersökning har varit att studera gymnasieelevers förstÄelse för funktionsbegreppet.Den teoretiska utgÄngspunkten har varit att studera elevernas förmÄga att vÀxla mellanolika representationsformer och studera deras förstÄelse för relationen mellan de olika representationerna.Elevernas förmÄga att resonera har ocksÄ varit en vÀsentlig del och dÀrför har forskningenkring matematiskt resonemang ocksÄ varit en viktig del i arbetet. För att nÄ ett resultat har treklasser pÄ gymnasiet fÄtt skriva ett test konstruerat för att svara mot uppsatsens syfte. Utövertestet intervjuades tre av eleverna för att det skulle finnas möjlighet att fÄnga elevernas förmÄgaatt resonera. Resultatet kom att visa att vissa elever har svÄrt att utföra vÀxlingar mellan vissaolika representationer, men mellan andra Àr det betydligt enklare. Det framkom att eleverna varskolade i ett algoritmiskt tÀnkande, och att eleverna hade svÄrt att resonera fritt och kreativt kringfunktionsbegreppet, samt att eleverna hade svÄrt att skilja de nÀrliggande begreppen ekvation ochfunktion..

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lÀr sig i ett teaterproduktionsarbete. Det Àr viktigt att eleven fÄr pröva eller utmana sina förmÄgor, men Àven förstÄ hur man bÀst kan utnyttja sina resurser. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex elever har intervjuats.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka hur bloggen kan pÄverka gymnasielevers attityd till övrigt skrivande. I studien görs en kvantitativ enkÀtundersökning med tre olika gymnasieklasser. EnkÀten innehÄller Àven öppna frÄgor vilket betyder att en viss form av kvalitativ undersökning tillÀmpas. Huvudresultatet av undersökningen visar pÄ att bloggen har en positiv effekt pÄ bloggande elevers attityd till övrigt skrivande. Bloggen resulterar i att majoriteten av de elever som bloggar Àven upplever att de skriver mer Àn vad de gjorde innan de upptÀckte denna publiceringsform.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Arbetets art: C- uppsats 10 poÀng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna pÄ förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser pÄ lÀrarutbildningen i Malmö. Under vÄra sidoÀmnen lÀste vi 40 poÀng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det Àmne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan pÄ ett medvetet sÀtt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger pÄ tvÄ förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i sÄ fall studera hur de arbetar. Vi ville ocksÄ se hur pedagogerna tÀnkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktÀr.

Detta Àr ett 10 poÀngs examensarbete pÄ C-nivÄ vid Karlstads Universitet. MÄlet med examensarbetet var att utveckla ett befintligt system för webbaserade kurstest sÄ att det ocksÄ kan anvÀndas för duggor. SÀkerheten skulle förbÀttras sÄ att studenter blir tvungna att logga in med anvÀndarnamn och lösenord nÀr de ska skriva duggor. Resultaten frÄn de studenter som skriver duggor skulle sparas i en databas. Vi hade ocksÄ som mÄl att lÄta studenter testa systemet och att lÄta dem fylla i en enkÀt med frÄgor om vad de tycker om ett webbaserat system för duggor.Det resultat vi har kommit fram till Àr ett system som bÄde hanterar webbaserade kurstest och webbaserade duggor.

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrÄn kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gÀllande Àmnet matematik. UtgÄngspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor pÄ min slutpraktik under vintern 2003. Jag anvÀnde mig av tvÄ grupper frÄn Ärskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever dÀr alla var av kvinnligt kön.

I Lpo 94 stÄr det klart och tydligt att ingen elev fÄr utsÀttas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje Är i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vÄr förstÄelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera lÀrares syn pÄ skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnet mobbning. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering samt vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielÀrare i en medelstor kommun i södra Sverige.