Inom de närmsta åren kommer det att ske en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Många av Sveriges chefer kommer att gå i pension. En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att Sverige har de äldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna är det allt färre unga människor som vill bli chefer idag. Syftet med vår studie är att utifrån kommande generationsväxling på chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda på 80-talet tillhörande olika organisationer ser på sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Syftet med vår uppsats är att genom teoristudier och empiriska under-sökningar skapa en ökad förståelse för varför marknadskommunikation till mogna konsumenter och i synnerhet 40-talister är viktigt samt belysa hur man ska kommunicera med målgruppen för att nå den framgångsrikt. För att bättre kunna åskådliggöra hur man applicerar teorierna på verkligheten, och hur marknadskommunikationen ser ut idag, har vi valt att utgå från en bransch, charterbranschen, och en begränsad åldersgrupp, 40-talisterna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använder oss av kvalitativa intervjuer i form av gruppdiskussioner och telefonintervjuer. Angreppssättet i undersökningen är det abduktiva, och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Vi har valt att använda teorier som är relevanta för vår målgrupp, dvs.

Titel: Köpt, ägd och förtjänad ? en studie om attityder gentemot olika reklamtyper på Facebook.Författare: Albin Yngve och Anton FridolfssonUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 51 sidor, inklusive bilagor.Antal ord: 18202Syfte: Att undersöka användarnas inställning och attityd när det kommer till att ta del av olika formerav reklam på Facebook.Metod: Kvalitativa fokusgrupper.Material: Två fokusgruppsintervjuer med personer från olika generationer (60-talister vs 90-talister).Huvudresultat: Resultatet visar att de tillfrågade respondenterna inte anser att reklamen på Facebookär irriterande i den mån att det förstör användarupplevelsen. Den reklamtyp som uppfattas mest positivär förtjänad reklam. Den reklamtyp som uppfattas mest negativt är den köpta reklam som är placeradtillsammans med det användargenererade innehållet - och därmed stör målet med huvudanvändningen.Dessa uppfattningar är generellt sett likvärdiga sett över båda de undersökta generationerna.Respondenternas inställningar till riktade marknadsföringsinsatser är något tudelad. Ur ettintegritetsperspektiv är de tillfrågade sextiotalisterna något mer tveksamma till riktad reklam ännittiotalisterna.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) är avgörande i ett långsiktigt perspektiv för många organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, även kallade baby boom generationen är på väg att lämna arbetsmarknaden. Att så många träder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i många organisationer, vilket kommer i stor utsträckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn på arbete och arbetslivet än tidigare generationer.Syftet med uppsatsen är att få en bild av den unga generationens syn på arbete eftersom de är på väg in på arbetsmarknaden. Därför valdes en kvantitativ metod för att få en vidare bild av studenternas syn på arbete.

Vi har genomfört en studie avseende marknadsföring av finansiella tjänster för 40-talister. Vårt syfte har varit att finna nyckelfaktorer som bör ligga till grund för utformandet av marknadsföringsstrategier. Vi har utgått från en abduktiv ansats och använt oss av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Sex intervjuer har genomförts med finansiella experter samt marknadsföringsexperter. Med hjälp av teorier kopplade till konsument beteende, tjänster samt relationsmarknadsföring har vi kommit fram till följande nyckelfaktorer.

Few generations have gotten as much media attention as Generation Y. Growing up in the digital age Generation Y has become very different from previous generations. An interesting topic is if this is reflected in the way Generation Y act as leaders. The purpose of this study is to describe what kind of leadership Generation Y prefers, to explore how individuals belonging to Generation Y act as leaders and finally to investigate if there is a discrepancy between these two perspectives and if so try to understand it. By reviewing existing research and conducting depth interviews with employees and managers at a Swedish bank we recognize preferences in a number of categories, which Generation Y require from leaders.

Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

This paper aims to examine whether there are any substantial differences between a generation of users born during the 1960?s and younger generation born during the 1990?s regarding the use of digital technologies connected to the Internet. Based on Marc Prensky?s theories on people born before and after 1980 saying those born before are not as natural when it comes to using digital technologies. We used diaries as a qualitative method to gather data from 16 respondents.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av segmentering av fyrtiotalister för att därmed kritiskt granska nyttan med segmentering i allmänhet. För att undersöka hur segmentering fungerar i praktiken använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Därefter har vi granskat segmentering med hjälp av kvalitativa undersökningar. I empiri kapitlet presenterar vi våra intervjuer följd av analys och slutsats. Det är ingen självklarhet att en systematisk och djupgående segmentering varken är eller ses som lönsam.

Uppsatsen behandlar relationen mellan åldersfördelning och tillväxt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. Tillväxten påverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks även hur dessa variabler påverkas av ändringar i åldersfördelningen. Med detta som utgångspunkt undersöks vidare vad effekten blir på tillväxten i Sverige när 40-talister pensionerar sig.

Generationsväxlingen inom arbetslivet knackar på dörren och framförallt är det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de närmsta åren.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning personalcheferna anser att kommunerna har någrastrategier inför generationsväxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien är gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsväxlingen inte har några officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna fråga inom teknisk sektor och framförallt då på kommunernas vatten- och reningsverk. Här sker kunskapsöverföring genom en lång introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar på chef- och ledarskapsutveckling. Generationsväxlingen kommer att innebära att ett stort mått av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrån organisationen.

I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll.

SammanfattningUppsatsen syfte är att undersöka begreppet kvartslivskris. Kvartslivskrisen är en definition på de känslor unga människor har kring sin identitet och sitt vuxenblivande. Vuxenblivandet för 80-talister idag beskrivs som en förlängd process med många olika val att ta ställning till vilket resulterar i oroskänslor kring den egna identiteten och framtiden. Kvartslivskrisen är inget allmängiltigt begrepp utan jag vill med denna undersökning se om de definitioner jag läst mig till kan sägas stämma över med informanternas upplevelser av verkligheten.För att ta reda på detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med informanter födda under 1980-talet.De resultat som har framkommit ur analysen tyder på att många av de känslor som informanterna upplever stämmer överens med de känslor som karakteriserar kvartslivskrisen, jag har dock i den avslutande diskussionen uteslutit ordet kris och väljer att endast använda mig av ordet kvartsliv för att beskriva informanternas upplevelser kring sitt vuxenblivande. Resultaten stämmer också med den tidigare forskning jag inför uppsatsen har tagit del av, där ungdomars vuxenblivande analyseras i förhållande till samhällets alltmer individualistiska och globala tendenser. Nyckelord: Kvartslivskris, individualitet, vuxenblivande.