Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för såväl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma råd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och därmed erbjuda tjänster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige används istället begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgångsfaktorer identifieras, dvs. områden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.

Vi lever i ett samhälle som genomgår stora förändringar på alla områden. Begreppet 24-timmarsmyndighet eller e-government är något som flera statsförvaltningar i världen liksom i Sverige redan har börjat arbeta mot. Den grundläggande idén med 24-timmarsmyndighet är att myndigheten ska vara i medborgarens tjänst, det vill säga erbjuda en bra service till medborgarna, öppenhet och insyn i sin verksamhet. Tillgängligheten är en av principerna för bra service. Migrationsverket är en av myndigheterna i den svenska förvaltningen som har börjat arbeta mot det idealet.

24-timmarsmyndigheten innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras. Förutom myndigheter är även kommuner och landsting är viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett självständigt ansvar för att utveckla såväl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjänster. Problemet med den kommunala organisationen är att den består av flera förvaltningar som fungerar som små företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krävs att förvaltningarna drar åt samma håll och har en gemensam vision för arbetet.

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjänster inom begreppet e-Government. Syftet är att belysa orsaker till att två likvärdiga offentliga organisationer befinner sig på olika nivåer i förändringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen är främst förändringsfaktorer ur Deloittes förändringsprocess. Hänsyn tas också till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förändringen mot e-Government, att det finns fördelar om förändringen inledningsvis sker småskaligt.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun.

I den här artikeln undersöks implementationen av ett ärende och handläggningssystem kallat Platina vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anställda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fått ett färdigt system utan ett som kräver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som ställs på det. Det finns även en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten läggs ner på grund av organisationsförändringar..

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Regeringen har en vision att en given fråga skall besvaras med ett samlat svar från flera myndigheter. För att lyckas med detta måste myndigheterna samarbeta i en större utsträckning än vad som sker i dag. Speciellt viktigt är det att information kan utbytas mellan myndigheterna på ett effektivt sätt. För att lyckas med detta så har statskontoret gått ut med att web services är en teknik som kan användas. Om tekniken skall kunna användas ut fullt krävs att det finns ett gemensamt register.I det här arbetet används enkäter för att undersöka i vilken utsträckning web services användes inom myndigheterna i dag, samt för att undersöka myndigheternas inställning till tekniken.

Funktionen Mina sidor ger medborgaren möjligheten att se och uträtta personliga ärenden på Gävle kommuns webbplats. Funktionen används idag i väldigt liten omfattning och Gävle kommun behöver svar på hur Mina sidor ska se ut och fungera i framtiden, om den överhuvudtaget är nödvändig. I den här studien har information om detta ämne samlats in med flera olika metoder. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som skapade en teoretisk bakgrund för kommande resultat. Sedan studerades Gävle kommuns webbplats, vilket gav en grundförståelse för nuläget och belyste en hel del problem.

Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden.Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas.

24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på kommuners webbplatser..

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun.

The Internet has played an important role for libraries giving them a means of fulfilling their democratic mission of giving equal access to everyone, including people with disabilities. In order to achieve this it is of the utmost importance that they ensure that their web sites are accessible. In this masters thesis we have examined to what extent the web sites are accessible. The thesis is based on theories of human-computer interaction, information architecture, pedagogy and a checklist. The checklist is derived from established international guidelines from W3C, which has been adapted to, and is used by Swedish public authorities to achieve the mission of a ?24-hour authority?.