Nya tider för försvarasstrategier
En fallstudie som behandlar försvarsstrategier och IR
Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun. Studierna är av kvalitativ typ och består av en observation och en djupintervju.Det har framkommit en rad faktorer som kan anses avgörande för hur väl landets kommu-ner skall lyckas i övergången till att bli 24-timmarsmyndigheter. Det behöver bland annat skapas en högre instans som tar hand om praxisfrågor gällande utveckling av myndig-heters e-tjänster. Det är också av stor vikt att landets kommuner och myndigheter uppnår en någorlunda jämn nivå vad det gäller e-tjänsteutbud. Detta då sämre utvecklade myndigheter och kommuner annars bromsar de som ligger i framkanten. Lagstiftning är en annan avgörande faktor. Personuppgiftslagen är begränsande på det sättet att lagen inskränker vilka olika typer av e-tjänster som kan skapas, med hänsyn till hantering av personuppgifter. Lagen om offentlig upphandling reducerar antalet aktörer som kommer i fråga vid upphandlingar. Detta leder till att kommuner får onödigt höga kostnader för sina e-tjänster. Det är också vanligt att personalen i kommunerna har bristfälliga kunskaper vad det gäller upphandling, vilket gör att de blir beroende av utomstående konsulter för att ta fram kravspecifikationer vid tillverkning av nya e-tjänster. Detta försämrar kommunens möjlighet till kravställande och uppföljning.Bristen på medborgarkommunikation är en annan faktor som framkommit. Det är viktigt att medborgarna får delta i utvecklingen av nya e-tjänster, på så vis att de utformas efter deras behov och önskningar. Det är också vanligt att kommuner ser till kortsiktiga vinster vid skapandet av nya e-tjänster, vilket försvårar utvecklingen av en god IT-infrastruktur.Statskontoret har tagit fram en modell för att vägleda och jämföra olika myndigheters ut-vecklingsarbete. Modellen består av fyra steg som mäter e-tjänsters komplexitet. Det har under uppsatsarbetet framkommit att kommunerna inte längre anser det önskvärt att upp-nå högsta steget i denna modell. De anser att modellen enbart mäter hur tekniskt avancerad en e-tjänst är, inte vilken nytta den skapar. En e-tjänst bör istället ha den grad av komplexitet som gör att den maximerar nyttan för dess användare.