Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet. Det nationella transportpolitiska mÄlet innebÀr att transportpolitiken ska sÀkerstÀlla en samhÀllsekonomiskt effektiv och lÄngsiktigt hÄllbar transportförsörjning, ett mÄl som SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, i dagslÀget bedömer vara mycket svÄrt att uppnÄ. PÄ regional nivÄ menar utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010, att regionen idag riskerar en tudelning som en följd av det hÄrt anstrÀngda vÀgnÀtet och efterlyser bÀttre kollektivtrafik. Statliga utredningar gjorda av SIKA och RUFS 2010 pekar ut en satsning pÄ spÄrbilar som mycket intressant för att komma tillrÀtta med de högt stÀllda transportpolitiska mÄlen och som komplement till dagens bilberoende transportsystem.

2003 Àndrades bestÀmmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken sÄ att Àven hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsÀttningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagÀndringen förklarades att samma principiella avvÀgningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsÀrendets beredning restes frÄgan om hur kriminaliseringen skulle komma att pÄverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrÄn Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillÄtet att anvÀnda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det Àven i fortsÀttningen skulle vara tillÄtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana Ähörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.

I vÄrt arbete har vi bl.a. tittat pÄ hur den grundlÀggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvÀgledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvÀgledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika lÀnge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i lÀroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nÀmnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhÀllsekonomin. Ett företagsförvÀrv pÄ aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter sÄsom arbetstagare och aktieÀgare.Det Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ att aktiemarknaden prÀglas i mÄngt och mycket av sjÀlvreglering. Det Àr sÄledes aktörerna pÄ marknaden som etablerar lÀmpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering Àr ett avsteg frÄn Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det Àr sedermera intressant till vilken grad det Àr gynnsamt med en kombination av dels sjÀlvreglering, dels lagstiftning.

Arbetet dominerar mÄnga mÀnniskors liv och att allas rÀtt till arbete innebÀr ofta Àven allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsÀtter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att fÄ ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten Àr att alla som anses vara arbetsföra ska stÄ till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistÄnd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsÄtgÀrder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svÄrare Àn svenskfödda att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel pÄ en arbetsmarknads- och integrationspolitisk ÄtgÀrd kommer uppsatsen att titta pÄ ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens riksintressen.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

Problembeskrivning: Under Är 2006 förvÀrvade Cevian Capital AB, med dess företrÀdare Christer Gardell och Lars Förberg i spetsen, en aktiepost i det svenska företaget Volvo. Detta skapade starka reaktioner i sÄvÀl det svenska nÀringslivet som hos svenska politiker, vilket kom att avspeglas i media. FarhÄgor vÀcktes om att Cevian Capital AB: s nÀrvaro i Volvo skulle kunna vara menligt för det sistnÀmnda företagets lÄngsiktiga strategiska mÄl. Vidare fruktades att nÀrvaron skulle förorsaka arbetslöshet. Andra bedömare ansÄg dock att förvÀrvet skulle mottagas sÄsom nÄgonting positivt för den svenska kapitalmarknaden.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ. Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet. Författarna genomförde Àven tvÄ kortare intervjuer och det förekom Àven en del samtal med kunniga personer för att fÄ bukt med en del frÄgetecken som uppkommit lÀngs arbetets gÄng.

I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ. Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet.

Den hÀr uppsatsen skrivs som en följd av en omfattande urbanisering, en ökande global uppvÀrmning, samt det faktum att svenska stÀder tills helt nyligen har brett ut sig relativt ohÀmmat över natur- och jordbruksmark med bl a vÀxande ohÄllbara transporter som följd. För att hushÄlla med mark, energi och Àndliga resurser stÀlls nu stort hopp till en mer hÄllbar stad ? sÄvÀl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Mycket talar för att en sÄdan stad Àr tÀt, funktionsblandad och grön. Samtidigt finns det indikationer pÄ att rÄdande förtÀtningstrend kan utgöra ett hot mot de gröna vÀrdena. Den hÀr uppsatsen undersöker till att börja med olika synsÀtt pÄ grönstruktur: dels som teoretiskt begrepp (kap. 1), dels som tillÀmpat begrepp i en planeringskontext, vilket sker genom en fallstudie av Helsingborgs stads kommande grönplan (kap.