Problem: Vilka tillvÀxtstrategier ligger till grund för snabbt vÀxande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera om gasellföretag i UmeÄ har liknande tillvÀxtstrategier för att uppnÄ sin snabba framgÄng. Genom att identifiera och kartlÀgga företag i UmeÄ som kategoriseras som gasellföretag vill vi fÄ en ökad inblick och förstÄelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillvÀxten samt vilken pÄverkan ledaren har.Teori: Vi har som utgÄngspunkt i vÄr teoretiska referensram anvÀnt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillvÀxtmodell som bestÄr utav fem olika variabler som skapar tillvÀxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi Àven inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag pÄverkar individerna pÄ en arbetsplats, vilket tillsammans pÄverkar tillvÀxten och strategin. Med denna modell som utgÄngspunkt har vi valt att angripa vÄrt problem med olika teorier knutna till de ovan nÀmnda variablerna.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vÄr studie.

SammanfattningBedrĂ€geribrotten har ökat kraftigt och det har Ă€ven skett en stor förĂ€ndring i tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten för brottstypen de senaste decennierna. Ökningen och förĂ€ndringen beror till stor del pĂ„ den tekniska utvecklingen som har gjort att fler former av bedrĂ€gerier kan begĂ„s. Den nya tekniken har Ă€ven bidragit till att bedrĂ€geribrotten bĂ„de kan utföras med enkla medel men framförallt mer effektivt dĂ„ en gĂ€rningsperson enkelt kan nĂ„ ut till en stor krets. BedrĂ€geri Ă€r en av de mest svĂ„rlösta brottstyperna.De centrala begreppen i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) definieras inte i lagtexten vilket ger rĂ€ttstillĂ€mparen ett betydande utrymme för tolkning.

Syfte: JÀmstÀlldhet har varit pÄ tapeten i mÄnga Är nu och verkar alltid vara ett aktuellt Àmne pÄ ett eller annat sett. Vad gÀller arbetslivet sÄ har nÄgra av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit lÀngre Àn vad vi gjort, att det verkar ta för lÄng tid att fÄ till en förÀndring. Det pÄstÄs att revisionsbranschen Àr jÀmstÀlld sÄ tillvida att lika mÄnga kvinnor som mÀn arbetar inom denna bransch. Trots detta sÄ tillhör de högsta positionerna och delÀgarskap flest mÀn. DÀrför Àr syftet med vÄr uppsats att belysa varför det finns sÄ fÄ kvinnor pÄ de högre posterna inom revision, alltsÄ auktoriserade revisorer och högre.

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Flertalet av dagens klÀdesbutiker inom detaljhandeln har provrum, som enligt mÄngakonsumenter, brister i sin utformning. Det som diskuteras frekvent Àr hur konsumenterskroppar exponeras pÄ ett sÀtt som synliggör allt till överdrift, hur temperaturen Àr obehagligthög, att man inte har tillrÀckligt med avlastningsytor för att hÀnga av sina klÀder pÄ etcetera.Författaren till boken Why we buy menar att mÄnga av dagens butiker har missuppfattat hurvi vill uppleva oss sjÀlva och vÄr tid i provrummen, att butikerna ofta glömmer hur viktigadessa Àr för konsumenters beslutsfattande, eftersom det Àr i detta utrymme som mÄnga avkonsumenterna fattar det slutgiltiga beslutet om köp kontra inte köp.1Denna uppsats problemformulering Àr att ta reda pÄ vilka viktiga faktorer som styrkonsumenterna till att ta ett köpbeslut i provrummet. Syftet med uppsatsen Àr att genom olikaundersökningar och relevant teori ta reda pÄ de parametrar i provrummet som fÄr konsumenteratt besluta sig för ett köp. Genom undersökningarna kommer vi underfund med vilka olikaattityder och Äsikter konsumenter idag har om dagens provrum, vilket leder till en bÀttre bildav hur ett provrum ska vara utformat för att leda dem till ett positivt köpbeslut.Kapitlet som tar upp den teori som vi menar Àr relevant för uppsatsens problemformuleringoch syfte, ger lÀsaren en inblick i hur konsumenters beslut kan bero pÄ olika faktorer i derasliv och vad som kan ligga bakom deras beslut. Det presenterar Àven vilken roll provrummethar i konsumenters beslutsprocess, samt hur man kan tillÀmpa en marknadsföring baserad pÄvÄra sinnen för att pÄverka konsumenter.

Denna uppsats bygger pÄ ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, dÀr kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och dÀrmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem smÄföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstÄende syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkeltrÀffar, nÀmligen att genom samverkan lösa det avsÀttningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen Àr att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försÀljning. Företagens problem med att fÄ avsÀttning för sina produkter med bÀttre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrÀvande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill sÀga resurskrÀvande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Sammanfattning Rum, form och vÀxter Àr ett avslutande examensarbete som handlar om vÀxtkomposition. Jag har valt ett antal profiler inom omrÄdets principer om rumsskapande, komposition, fÀrglÀra och nÄgra tillÀmpningar som jag studerat pÄ plats samt gjort egna förslag. I detta arbete har jag börjat med rummens uppbyggnad, deras förutsÀttningar och sammanhang och hur detta pÄverkar platsen. Formen och proportioner skapar olika upplevelser och inhÀgnaden som har betydelse för intrycket. MÀnniskor fÄr olika kÀnslor beroende pÄ rummets öppenhet, slutenhet och skala. Kapitlet som handlar om gÄngar berör uppbyggnaden och mÀnniskans rörelsemönster i dessa.

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ bolag. Idag Ă„tgörs ingen skillnad mellan revisionen i smĂ„ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dĂ€rmed ett av de fĂ„tal lĂ€nder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smĂ„ bolag frĂ„n revisionsplikten som framgĂ„r av EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv. Dock har debatten nu vĂ€ckts till liv och gĂ„r pĂ„ högvarv huruvida det Ă€r motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Ă€r uppbyggt pĂ„ lagar och regler, dĂ€r revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa efterlevs.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet.

Sveriges samhÀllsstruktur ger en geografisk spridning vilket krÀver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. VÄr kollektivtrafik svarar mot behov och krav gÀllande ett tillgÀngligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mÀngd utslÀpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnÀtet. Idag Àr bussen en del av vÄr bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vÄr spÄrbundna trafik.

Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, skolböckerna i Ärskurs Ätta pÄ högstadiet befÀster traditionella genussystem som finns inom vÄrt samhÀlle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhÄlla sig öppna för andra synsÀtt. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Det analysverktyg som vi har anvÀnt Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. VÄrt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först vÀlja ut fyra skolböcker i olika Àmnen frÄn en Ärskurs Ättas lÀromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att vÀlja ut ett kapitel ur varje skolbok för nÀrmare analys.