Applicering av konceptet Passivhus på ett industriellt byggt flerbostadshus i trä
I och med att det svenska samhället blir mer och mer medvetet om dagens energifrågor så har beställare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvändning går till bostadssektorn och 85 procent av denna går till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har därmed en stor betydelse för att uppnå en effektivare energianvändning i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka en av dessa lösningar, nämligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras på ett industriellt byggt flerbostadshus i trä. Metoderna som användes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av såväl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet. Författarna genomförde även två kortare intervjuer och det förekom även en del samtal med kunniga personer för att få bukt med en del frågetecken som uppkommit längs arbetets gång. En enkät skickades ut till beställare runt om i landet för att undersöka och kartlägga beställares syn på energifrågor i byggbranschen samt deras intresse i konceptet Passivhus. Utöver detta har även energiberäkningar utförts för att applicera konceptet Passivhus på det befintliga huset i projektet Älvsbacka Strand. Detta hus är ett flerbostadshus som byggs i Skellefteå och består av 18 lägenheter fördelat på 7 våningar. Huset anses vara ett industriellt byggt flerbostadshus i trä då det byggs genom två separata prefabsystem. Passivhus är ett hus utan konventionellt värmesystem, det vill säga ett hus som värms upp av personenergi och energi från hushållsapparater. Konceptet syftar till att minimera energiförbrukningen i ett hus. Enkäten var två sidor och relativt lättbesvarad. Enkäterna skickades ut till beställare belägna från Malmö i söder till Haparanda i norr. Frågorna behandlade först allmän information om företagen för att författarna skulle kunna kategorisera resultaten bättre. Det visade sig att de flesta svar erhölls ifrån beställare lokaliserade i norra Sverige. En större andel av de svarande sade sig tillhöra offentliga fastighetsbolag. Efter detta kom ett kapitel om energi för att kunna ge en bild av hur beställare arbetar med energifrågor idag där det visade sig att alla svarande ansåg att energifrågan är mycket viktig jämfört med andra frågor i deras projekt. En större del ställer sig även positivt till att betala mer för att få en bättre byggnad ur energisynpunkt. Enkäten pekar även mot att en större del av de svarande jobbar idag emot att förbättra installationslösningar. Sista kapitlet på enkäten behandlade konceptet Passivhus, om beställarna var familjära med detta begrepp samt om det var något som de skulle kunna tänka sig arbeta med. Större delen svarade att de var familjära med begreppet Passivhus och ställer sig positiva till det och tror att det är något som är aktuellt för dem och deras kunder om de kan erbjudas i samma prisklass som konventionella hus. Orsaker till att beställare inte använder sig av Passivhus är främst de ökade byggkostnaderna samt bristen på kunskap. För att undersöka Älvsbacka Strands energiförbrukning användes energiberäkningsprogrammet VIP+ 4.1.0. Indata erhölls genom kontakt med ansvariga entreprenörer på projektet och genom kontakt med kunniga personer inom branschen. En handberäkning utfördes på utvald del av klimatskalet för att kontrollera att indatan hade används på ett korrekt sätt i programmet. Den slutgiltiga specifika energianvändningen som erhölls i programmet uppgick till 106 kWh/m2, år för Älvsbacka Strand som det står idag. Utifrån detta så förändrade författarna huset stegvis för att nå ner till de befintliga kraven som finns idag för Passivhus. Detta innefattade att byta från ett frånluftsventilationssystem till ett såkallat FTX-system. Klimatskalet gjordes tätare och även tjockare samt att fönsterna gavs ett lägre värmeledningstal för att överensstämma med Passivhuskravet. Utöver detta så gavs två alternativ till installationslösningar, solfångare och återvinning av värme ur gråvattensystemet. Med alla dessa förändringar så erhölls ett värde på 54 kWh/m2, år vilket uppfyller Passivhus kravet på 55 kWh/m2, år. Tre slutsatser drogs utifrån de utförda beräkningarna samt enkätundersökningen. Trenden hos beställare visar idag, precis som beräkningarna visar, att en effektivisering av installationssystemen är det som skulle spara på energin i bostadshus mest. Den lösning som ger överlag bäst resultat är just att byta från ett F-system till ett FTX-system. När det kommer till just Passivhus spelar tätheten en väldigt stor roll och ett effektivare arbete med plastfoliet i produktionsskedet kan spara på energin markant. Det är då speciellt området runt fönsterna som ställer till problem och i ett system där fönsterna monsteras in i väggarna på fabrik gynnas tätheten då ett noggrannare arbete kan utföras under en kontrollerad miljö.