SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

Denna uppsats belyser en vinstutdelning ur ett konkursrÀttsligt perspektiv. Fokus ligger pÄ varför och hur Ätervinningsreglerna ska anvÀndas, nÀr ett aktiebolag utdelat vinst kort före sin konkurs. Eftersom de aktiebolagsrÀttsliga olaglighetsreglerna inte erbjuder ett tillfredstÀllande Äterföringsalternativ vid obestÄndssituationer, bör enligt min uppfattning Ätervinningsinstitutet kunna Äberopas alternativt till dessa. Att krÀva att en vinstutdelning i första hand mÄste Äterföras med den generöst utformade beloppsregeln och svÄrtillÀmpade försiktighetsregeln, skulle leda till att konkursförvaltare av ekonomiska skÀl mÄste slÀppa vinstutdelningar som ter sig otillbörliga. Att underordna Ätervinningsreglernas tillÀmplighet skulle förfela den reparativa och i förlÀngningen den preventiva funktion institutet har.Eftersom 4 kap.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare Är ökat i omsÀttning. Att investera i prospekteringsbolag Àr ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget Àr vÀrt att investera i bestÄr av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka regler och rekommendationer som anvÀnds i prospekteringsbolagen i frÄga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som pÄverkar extern vÀrdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten pÄbörjas.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera vÀrderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare frÄn Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstÄnd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förstÄelse var redovisnings- och vÀrderingsproblematik kan uppstÄ i prospekteringsbolagen.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nĂ€ra lĂ€sning av Moa Martinsons Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€d med fokus pĂ„ de manliga karaktĂ€rerna förmĂ„r öppna texten för tolkning pĂ„ nĂ„got nytt sĂ€tt, huvudsakligen i ett sjĂ€lvbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frĂ„gan om Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€ds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av mĂ€nnen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina tvĂ„ drunknade söner trĂ€nger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gĂ„ vidare avspeglas i romanen.

Under lÄng tid har tvÄ olika inriktningar för redovisning utvecklats, den anglosaxiska och den kontinentaleuropeiska. Dessa traditioner har olika syn pÄ syftet med redovisningen. För att möta globaliseringen inom kapitalmarknaden finns i dagslÀget ett behov av att fÄ en internationellt harmoniserad redovisning. Arbetet med att ta fram rapporteringsstandarder som ökar jÀmförbarheten och transparensen av företags ekonomiska resultat leds gemensamt av den internationella normgivaren IASB och den amerikanska normgivaren FASB. I dag finns ett förslag frÄn IASB om att införa ett nytt sÀtt att rapportera resultat, total recogniced income and expense.

Utvecklingen i dagens samhÀlle Àr snabbt ökande och likasÄ utvecklingen av produkter i alla branscher. För att idag följa med i snabba förÀndringar och behÄlla sina marknadsandelar krÀvs struktur för framtagningen av nya produkter. Som en följd av detta har vi i detta arbete utgÄtt frÄn stÄlindustriföretaget Outokumpu som under 2011 och 2012 har tagit fram en ny arbetsmodell för att jobba med produktframtagning. Denna modell Àr under vÄrt arbete inte fÀrdigstÀlld och implementerad vilket har lett oss till de frÄgestÀllningar och syfte som besvaras i rapporten. Syftet med denna rapport Àr sÄledes att undersöka vilka rutiner som bör finnas vid produktframtagning i stÄlindustrin och göra utvecklingsprocessen sÄ effektiv som möjligt utan att kvaliteten pÄ den framtagna produkten blir lidande.

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.

ProblemstÀllningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur Àr CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumÀrke och varumÀrkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och klÀder, arbetar med CSR samt hur de förhÄller sig till fenomenet. Vi vill Àven undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete Àr sammankopplat med företagets varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jÀmföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Detta kapitel har vÀsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjÀlper oss att ge klarhet inom Àmnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.

Examensarbetet Àr ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. PlanomrÄdet Àr ett avvecklat stations och spÄromrÄde, dÀr framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga anvÀndningen av omrÄdet har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i omrÄdet. SpÄromrÄdena har omvandlats till parkerings- och uppstÀllningsplatser. Sedan SJ lÀmnade omrÄdet har planer tagits fram för en förnyelse av omrÄdet.

SammanfattningProblemdiskussion: Inom omrÄdet ledarskap sÄ domineras de högre positionerna av mÀnnen, och har sÄ alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter pÄ fler svÄrigheter Àn mÀn, och detta fenomen har sedan 1986 benÀmnts The Glass Ceiling ? dÄ begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltsÄ slÄ emot ett glastak pÄ sin vÀg mot toppen, som hindrar dem frÄn avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i Àmnet externt mentorskap.

Denna uppsats behandlar Àmnet entreprenörskap, svÄrigheter med att starta eget ochvilken hjÀlp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs avDrivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma viduppstart av ett företag och pÄ vilket sÀtt Drivhuset kan hjÀlpa till i dessa situationer. Vihar Àven undersökt universitetets eventuella inverkan pÄ entreprenörerna.Arbetets inriktning har delats upp pÄ dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, dÀr viskall stÄ för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annanuppsatsgrupp pÄ universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, dÀr vi har haftkontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjÀlp av Drivhuset. Intervjuernahar varit relativt öppna och genomförts med hjÀlp av en delvis strukturerad intervjuguide.De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanstÀllts i vÄrt resultat.I teoriavsnittet behandlar vi olika syner pÄ vad som Àr entreprenörskap och dess roll isamhÀllet samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i nÀromrÄdet som arbetarför att frÀmja nyföretagandet.

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.

Uppsatsen behandlar aktieĂ€garens rĂ€tt till avdrag för kapitalförlust nĂ€r denne har omvandlat en fordran pĂ„ det egna bolaget till ett ovillkorat aktieĂ€gartillskott vid en obestĂ„ndssituation. Detta omnĂ€mns i uppsatsen som omvandlingssituationen. Problematiken kring detta ligger i att aktieĂ€gartillskott inte Ă€r sĂ€rreglerade varken inom civilrĂ€tten eller skatterĂ€tten. Det finns inte heller nĂ„gra klara förarbetsuttalanden.I mars 2009 kom det ett antal domar frĂ„n RegeringsrĂ€tten som behandlade huruvida en aktieĂ€gare skulle fĂ„ göra förlustavdrag i den ovan nĂ€mnda omvandlingssituationen. SakomstĂ€ndigheterna i de olika mĂ„len var snarlika och domskĂ€len var dĂ€rmed nĂ€rmast identiska i dessa mĂ„l, ett av mĂ„len Ă€r ett referatmĂ„l och heter RÅ 2009 ref.