Sökresultat:
539 Uppsatser om 24 kapitlet 14 § Inkomstskattelagen - Sida 31 av 36
Om unga kulturkonsumenter och icke-linjÀra texter pÄ bibliotek. : En fallstudie av bibliotekarierna i Unggruppen och deras arbete med ett vidgat textbegrepp.
I uppsatsens inledning pÄtalas att medier influerar samhÀllet och dÀrigenom mÀnniskors sÀtt att vara och kÀnna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhÀllets syn pÄ text framhÄlls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen Àr att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lÀsstimulerande arbete i ett samhÀlle som ses stÄ inför ett nytt textlandskap. Resultatet Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvÀrgruppen Unggruppen pÄ Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lÀsstimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga pÄ folkbibliotek.Det teoretiska ramverket bestÄr av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av Roger SÀljö.
Design av interiör till befintligt fordonskoncept
Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete för utbildningen civilingenjör Teknisk design vid LuleÄ tekniska universitet utfört under vÄrterminen 2012. Projektet genomfördes i samarbete med Semcon AB pÄ deras automotive- och designavdelning, pÄ huvudkontoret i Göteborg. Syftet med projektet var att ta fram en interiör till det elektriskt drivna, trehjuliga fordonskonceptet Trio concept. Konceptet var framtaget av Semcons designavdelning och hade vid projektets start givits en exteriör men saknade interiör. Konceptet Àr tÀnkt att teoretiskt kunna lanseras inom nÄgra Är som ett miljövÀnligt fordon för ett dagligt pendlingsbehov i en storstad.
StrÀvan efter en hÄllbar, sÀker och rÀttvis vÀrld : En fallstudie pÄ ASICS om CSR, VarumÀrke och VarumÀrkeslojalitet
ProblemstÀllningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur Àr CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumÀrke och varumÀrkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och klÀder, arbetar med CSR samt hur de förhÄller sig till fenomenet. Vi vill Àven undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete Àr sammankopplat med företagets varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jÀmföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Detta kapitel har vÀsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjÀlper oss att ge klarhet inom Àmnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.
Leasing av lantbruksmaskiner : val av finansieringsform vid investeringar i lantbruksföretag
Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner Àr ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige pÄ samma sÀtt som i en del andra lÀnder. Intresset för leasing Àr svagt i Sverige varpÄ det Àr av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om varför leasing inte anvÀnds av lantbrukare i större utstrÀckning. Arbetet Àr uppbyggt pÄ tvÄ delar, en teoretisk referensram dÀr relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del dÀr resultatet frÄn berÀkningar gÀllande leasing och finansiering av banklÄn presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare.
Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.
Revisorns oberoende : Revisorers uppfattning om oberoendet och analysmodellen
Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.
Rösten som resurs : En kvalitativ studie om samspelsutveckling med fokus pÄ röstens betydelse för kommunikationen tillsammans med en person med medfödd dövblindhet
Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis tvÄ av de sinnen, nÀmligen synen och hörseln, som andra redan frÄn födseln anvÀnder för att etablera samspel. Detta faktum pÄverkar och medför svÄrigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom omrÄdet tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som Àr av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundlÀggande förutsÀttningar för samspelsutvecklingen dÀr röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprÀtthÄlla samspelet och pÄ sÄ sÀtt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta Àr ett okÀnt begrepp har det varit av största vikt att bÄde förklara ochförtydliga begreppet bÄde via definition och men ocksÄ vad dövblindheten som funktionsnedsÀttninginnebÀr vilket beskrivits i bÄde bakgrunden och i litteraturgenomgÄngen. LitteraturgenomgÄngen ger ocksÄen allmÀn och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gÀller lÀrande, samspel ochkommunikation.
GrÀnsdragning vid vÀrdepappershandel : -beskattning av finansiella- och icke-finansiella företag
Handel med vÀrdepapper förekommer bÄde i finansiella- och icke-finansiella företag. Det Àr frÀmst finansiella företag sÄsom kreditinstitut och vÀrdepappersbolag som handlar med vÀrdepapper. Dessa företag presumeras bedriva vÀrdepappersrörelse dÄ de yrkesmÀssigt bedriver kapitalförvaltning utÄtriktat. Handel med vÀrdepapper förekommer ocksÄ i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med vÀrdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen rÀkning.
Utmaningar i grÀnssnittet mellan inköps- och utvecklingsavdelningen - ur ett kulturperspektiv : En fallstudie vid SAAB Dynamics AB
Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrÄn ett kulturperspektiv. Studien grundar sig pÄ teori inom tvÄ olika ÀmnesomrÄden. Ett omrÄde Àr organisationskultur dÀr tidigare forskning visar pÄ hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra omrÄdet Àr forskning runt inköp och produktutvecklingsgrÀssnittet. DÄ studiens syfte krÀver tillgÄng till ett fysiskt företag sÄ har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag.
3G-masters miljöpÄverkan : En studie av lÀnsstyrelsens hantering av samrÄd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken
NÀr rumsligt omvÀlvande projekt skall genomföras Àr det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G Àr ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt pÄtagliga pÄ mÄnga platser i landskapet. I Sverige uppförs tvÄ stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets pÄverkan pÄ vÄr omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpÄverkan frÄn ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av lÀnsstyrelsen i samrÄdsÀrenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handlÀggare pÄ lÀnsstyrelsen hanterar och upplever dessa Àrenden. Studien visar att handlÀggare pÄ de undersökta lÀnsstyrelserna har begrÀnsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering.
ADR och förhandlingslösningar: för bÀttre effektivitet och medborgarinflytande i planprocessen
Den hÀr uppsatsen har tvÄ syften. Det ena Àr att studera möjligheter till medborgarinflytande i 4 och 5 kapitlet plan- och bygglagen. Det andra syftet Àr att dels presentera de mest anvÀndbara förhandlingsmetoderna i USA, dels studera erfarenheterna frÄn olika aktörer i USA, samt beskriva hur man kan förmÄ olika aktörer att överhuvudtaget komma till en förhandling vid liknande fall som plan- och bygglagen behandlar. För denna magisteruppsats har en deskriptiv metod anvÀnts. I uppsatsen berörs inte den svenska miljörÀtten, dvs.
Hur motivation och lojalitet pÄverkar arbetstillfredsstÀllelse inom callcenterföretag - En fallstudie om företaget Call4U
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.
FörbÀttrad tidsuppskattning för IT-projekt
Det finns olika strategier och mÄnga olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre Ät och mÄnga gÄnger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket Àr att göra sÄ noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt. Examensarbetets syfte Àr att visa pÄ hur LexiConsult AB kan förbÀttra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bÀttre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, dÀr genomgÄng av de olika delarna inom IT-projekt skett.
Vilka faktorer pÄverkar aktiemarknadsutvecklingen? och vilka andra faktorer pÄverkar enskilda aktiekurser?
Denna uppsats handlar om en kartlÀggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och pÄverkar utvecklingen pÄ aktiemarknaden.Före kartlÀggningen av dessa faktorer framhÀvs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens pÄ vÀrldens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehÄller tvÄ delar med separata kartlÀggningar av faktorer som pÄverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som ocksÄ innehÄller olika delar dÀr observationer och undersökningsresultat jÀmförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros pÄverka hela marknadsutvecklingen Àr styrrÀntenivÄn, inflationen, konjunkturlÀget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervÀrdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osÀkerhet samt rapporteringsperioder. DÀremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill sÀga omtalade och Äterkommande perioder dÀr aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten pÄ börserna.BetrÀffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förÀndringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehÄll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar frÄn olika kÀllor har alla en verkande effekt pÄ en aktiekursutveckling. DÀremot har det konstaterats att aktiens fundamentala vÀrde inte har nÄgon större effekt pÄ investerarnas köp- eller sÀljbeslut och dÀrmed inte har nÄgon verkan pÄ kursförÀndringen.Under arbetets gÄng har det Àven uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ÀndÄ fÄr en betydande verkan pÄ en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna Àr den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjÀrde och det sista kapitlet diskuteras och ifrÄgasÀtts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.
Flow i undervisningen - en studie om lÀrares uppfattning om begreppet flow
Det hÀr arbetet handlar om flow och hur begreppet samverkar med olika aktiviteter i vÄra liv. Bakgrunden till flow förklaras inledningsvis i kapitlet om teoretisk bakgrund och sÀtts senare i relation till inre förÀndring, socialt samspel, fysisk aktivitet, kommunikation, samt pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ge svar pÄ hur flow kan anvÀndas i undervisning. Som metod för datainsamling har jag gjort en gruppintervju med fyra lÀrare aktiva vid Musikhögskolan i Malmö. Gruppintervjun fungerade som ett vardagligt samtal mellan fyra personer och resultatkapitlet Àr sammanstÀllt i sex rubriker: Introduktion; Personernas uppfattning om flow; VÀgar till flow och hinder pÄ vÀgen; Gruppflow; Flow, kvalitet och kommunikation; samt flow och undervisning.
FrÄn ingenmansland till innerstad : omvandling av Norra stationsomrÄdet i Stockholm
Examensarbetet Àr ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. PlanomrÄdet Àr ett avvecklat stations och spÄromrÄde, dÀr framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga anvÀndningen av omrÄdet har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i omrÄdet. SpÄromrÄdena har omvandlats till parkerings- och uppstÀllningsplatser. Sedan SJ lÀmnade omrÄdet har planer tagits fram för en förnyelse av omrÄdet.