VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse dels för hur lÄgkonjunkturen pÄverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förÀndringar som lÄgkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgÄng.Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjÀlp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats dÀr vi har haft som mÄl att skapa förstÄelse för hur ledarskap pÄverkas av lÄgkonjunkturen.                  Vi har presenterat vÄr empiri i tvÄ kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginÀrt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjÀlp av vÄr teoretiska referensram.      Scanias organisation har pÄverkats i hög grad av lÄgkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu vÀldigt mycket pÄ utbildning och kompetensutveckling.

I mitt konstnÀrskap förhÄller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit sÀrskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara nÀrmare hur jag ser pÄ dem och visa pÄ hur de samverkar.Jag utgÄr frÄn mitt konstnÀrskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pÄgÄende examensarbete. I kapitlet om mina verk framgÄr det att tematiken jag nÀmnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sÄnt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjÀrn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berÀttelse jag söker och lÄta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina förestÀllningar och att lÄta dem möta det jag fascineras av.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter fÄr verka i olika konfliktnivÄer. Detta möjliggör ocksÄ för svenska enheter att fÄ verka i en konflikt inom en irreguljÀr kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jÀmföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om rekordÄrens bebyggelse kan med hjÀlp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr observationer och historisk sÄvÀl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgÄr ifrÄn Grundad teori och behandlar sÄledes tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktÀr och kulturarvets vÀrden, i det avslutande kapitlet.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar pÄ hur kön/genus och begÀr kan ses som betydelsebÀrande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjÀlp av feministiska och queer teoretiska utgÄngspunkter, dÀr inspiration hÀmtats frÄn dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan anvÀndas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan anvÀndas för att förstÄ hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp grÀnserna för de (o)begripliga familjerna..

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berÀttande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven Àr fenomenologi, estetiska lÀrprocesser och teorier om berÀttande. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen Àr hermeneutiskt inspirerad.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelseanmÀlningsplikten har för förhÄllandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förÀndringarna avanmÀlningsplikten skulle kunna fÄ pÄ den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnÄ syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktÀr med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gÄng inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom omrÄdet.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har Àven presenterat revisornsuppgifter samt anmÀlningspliktens utformande.FörvÀntningsgapet och förtroende Àr ocksÄ centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och Äsikter som vÄrarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgÄngen.VÄra slutsatser Àr att anmÀlningsplikten, som den ser ut idag, inte har nÄgon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare Àr det revisionen i sig som har detta. DÀrmed borde förÀndringar av anmÀlningsplikten inte fÄ nÄgon större effekt..

Deltagardemokratiskt utövande kan ta sin form pÄ olika sÀtt och begreppet Àr dÀrför mÄngfacetterat. Globaliseringen har gjort att intresset för deltagande pÄ lokal och regional nivÄ vuxit. SÄ har Àven den deltagardemokratiska debatten. Den dominerande debatten tenderar att fokusera pÄ hur deltagardemokrati utövas i vÀstvÀrlden. Med detta enkelspÄriga fokus, finns det risk, menar vi, att andra lÀnders deltagardemokratiska former utesluts.För att pÄvisa denna exkludering, anvÀnds empiri frÄn tvÄ fall i tredje vÀrlden dÀr deltagardemokratiska inslag införts, Porto Alegre och Kerala.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet Àr att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vÄrt arbete. Genom att bÀttre förstÄ hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vÄrt anvÀndande av den. Inledningsvis görs en genomgÄng av hur skissprocessen fungerar. DÀrefter fastslÄs tre faktorer som stÀrker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan anvÀndas för undersökande och platsförstÄelse samt hur skissen pÄverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak pÄ en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stÀrker vÄr förmÄga att se och lösa problem.

MÄlet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstÄende ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det Àr en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa tvÄ politikers tal, med sÀrskild hÀnsyn till det persuasiva, bedrÀgliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta pÄ de retoriska grepp de anvÀnder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgÄng av vÀstvÀrldens retorik, fram till idag och visar pÄ vart inom detta breda fÀlt den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur samspelet yttrar sig mellan sprÄkbarn, ett barn med en diagnostiserad sprÄkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal sprÄkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som Àr centrala i vÄrt arbete, men framför allt i vÄr analys. Vi kommer att redovisa för hur sprÄkstörning kom pÄ tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij dÄ deras tankar om sprÄkutveckling har spelat stor roll i vÄr analys. Under metod kan man lÀsa om metodval, urval samt genomförande av vÄr studie.

Vi har undersökt företagssponsring och hur Skatteverket och domstolarna bedömer avdragsrÀtten för denna. Med företagssponsring menas att ett företag ger ett ekonomiskt bidrag för att kunna dra nytta av bidragstagarens goda namn i sin egen marknadsföring. Vi har Àven valt att koncentrera oss lite mer pÄ kultursponsring, eftersom det verkar svÄrare att fÄ avdrag för detta.Det skatterÀttsliga problemet ligger i bedömningen av huruvida bidraget ska ses som en avdragsgill kostnad eller en ren gÄva, som alltsÄ inte Àr avdragsgill för företaget. Det finns heller ingen sÀrskild lag om sponsring utan domstolarna tittar pÄ rÀttspraxis och lÀmpliga paragrafer i inkomstskattelagen. För att avdragsrÀtt ska föreligga mÄste följande tre kriterier vara uppfyllda:? Utgiften ska inte utgöra en gÄva,? Sponsringsutgiften ska vara avsedd att öka eller bibehÄlla företagets inkomster och ? Sponsorn ska erhÄlla en direkt motprestation frÄn den sponsrade som förvÀntas ha ett marknadsvÀrde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften Àr en indirekt omkostnad pÄ grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamhet.

Syftet med denna studie Ă€r att studera varför nĂ„gra lĂ€rarstudenter vill bli lĂ€rare och att undersöka om de Ă€r beredda pĂ„ de olika krav som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förvĂ€ntningar som finns pĂ„ lĂ€rare idag, presenteras. DĂ€refter följer en redovisning av Ă„tta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lĂ€rarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frĂ„gestĂ€llningarna nedan utgjort grund för jĂ€mförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför vĂ€ljer studenter att studera pĂ„ lĂ€rarutbildningen och vilka förvĂ€ntningar har de pĂ„ den? - Vad tror studenterna att det innebĂ€r att vara lĂ€rare? - ÖverensstĂ€mmer studenternas förvĂ€ntningar pĂ„ lĂ€raryrket med de krav frĂ„n samhĂ€lle och förĂ€ldrar som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag?I det avslutande kapitlet gĂ„r att lĂ€sa vilka slutsatser som kan dras av studien.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och hÀlso- och sjukvÄrden samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vÄrdbehov samt ett nÀra och tÀtt arbete frÄn bÄde socialtjÀnst och landsting. Om myndigheterna ej fÄr till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod, en riktad innehÄllsanalys. Ett antal begrepp frÄn nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.