I HFD 2014 ref 76 Àndrar Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare instansers domslut och faststÀller hur berÀkningen av bruttolönen ska göras för utlÀndska arbetstagare med nettolöneavtal, vilka tillÀmpar 11 kap. 22 § 3 st. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid ett nettolöneavtal kommer arbetstagaren och arbetsgivaren vanligtvis överens om att arbetsgivaren ska stÄ för arbetstagarens skatt. Eftersom IL utgÄr frÄn en bruttolönebeskattning krÀvs att en gross-up görs frÄn nettolönen till en bruttolön, vilket samtliga instanser Àr eniga om.

Magnus Karlsson: Kulningen av idag. En studie av tre utövare. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C- uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen Àr att studera tre av dagens kulningsutövare. Jag hoppas ocksÄ kunna Ästadkomma ett svar pÄ vad kulningen Àr och stÄr för i dag.

En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare helt eller delvis avstÄr sin rÀtt till utdelning till förmÄn för en annan aktieÀgare. Beskattningen av utdelningar sker i allmÀnhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rÀtt till en utdelning nÀr denna kan disponeras Àven skall beskattas för densamma. Paragrafen Àr tillÀmplig pÄ riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebÀra att det Àr aktieÀgaren som mottar den riktade utdelningen som Àr skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundlÀggande principerna inom aktiebolagsrÀtten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag Àr likhetsprincipen, som innebÀr att alla aktier har samma rÀtt i bolaget. En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare fÄr en större utdelning Àn vad som betingas av dennes aktieinnehav.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut pÄ skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever. Hur arbetar lÀrarna för att ge dessa elever likvÀrdiga villkor som barn med svenska som modersmÄl? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss pÄ att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andrasprÄk samt bedömningsunderlag för Àmnet svenska. Vi har Àven valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett frÄn mitten av 1900 ? talet fram till idag.

Syftet med denna uppsats Àr att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt Àven visa pÄ de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi Àven för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsÀttet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet Àr grundat pÄ sekundÀrdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet Àr likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Syfte: Syftet Ă€r att göra en redogörelse av förutsĂ€ttningar för destinationsutveckling genom en film. I den hĂ€r redogörelsen kommer vi att testa valda teorier pĂ„ Öland.Metod: Vi valde att utgĂ„ frĂ„n en deduktiv ansats för att pĂ„ sĂ„ vis kunna pröva vĂ„ra valda teorier om filmturism pĂ„ vĂ„rt empiriska material. UtifrĂ„n vĂ„ra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick frĂ„n vid insamlandet av vĂ„rt empiriska material. För att samla in information till vĂ„rt empiriska material intervjuade vi respondenter frĂ„n Öland. NĂ€r vi prövade teorierna pĂ„ vĂ„ra intervjurespondenter stĂ€llde vi frĂ„gor utifrĂ„n de kategorier vi kommit fram till.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

I denna uppsats appliceras Vinay och Darbelnets indirekta (oblique) och prosodiskaöversĂ€ttningstekniker i nĂ„got modifierad form pĂ„ det första kapitlet av BirgittaHammars (1953) och Klas Östergrens (1987) respektive översĂ€ttningar av J. D. SalingersThe Catcher in the Rye. MĂ„let Ă€r att komma fram till vilken förklaringsförmĂ„gaVinay och Darbelnets översĂ€ttningsmetodologi har, samt hur deras översĂ€ttningsteknikerfaktiskt anvĂ€nds i en litterĂ€r översĂ€ttning.En analys av fördelningen av översĂ€ttningstekniker mellan de bĂ€gge översĂ€ttningarnavisar en förvĂ„nansvĂ€rt likartad fördelning. ÖversĂ€ttarna har i de flesta fallanvĂ€nt samma översĂ€ttningsteknik för samma översĂ€ttningsproblem.

All inkomst frÄn uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger ocksÄ, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag pÄ hyresinkomsten pÄ vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag Àr tÀnkt att pÄverka och hur det har pÄverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se pÄ hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, dÄ inkomst frÄn uthyrning av privatbostad gick frÄn att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dÄvarande schablonavdraget pÄ 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gÄtt tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag pÄ 18000 kronor.

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn frÄn 1999. Med utgÄngspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprÀtthÄlls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina lÀsare att ta kontroll över sina liv. FörÀndra dig! som behandlar förÀndringsdiskursen som Àr en av de tydligast framtrÀdande i Veckorevyn.

Studien Àr kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med Ärskurs 6). De olika yrkeskategorierna Àr alla pedagoger men verksamma inom olika omrÄden, vilka Àr Ärskurs 1-3, Ärskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvÄrd. Syftet med studien Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser pÄ kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhÄllande till de i lÀroplanen (Lpo 94) faststÀllda strÀvansmÄlen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i lÀroplanen (Lpo 94) talas det om strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, dÀr strÀvansmÄlen anger inriktningen pÄ skolans arbete och dÀr uppnÄendemÄlen anger vad eleverna minst ska ha uppnÄtt nÀr de lÀmnar skolan. StrÀvansmÄlet Àr samhÀllets uppdrag till skolan och ska vara utgÄngspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Den 1 januari 2007 trÀder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltÀckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. KapitaltÀckningskravet Àr en lagstadgad lÀgsta nivÄ pÄ kapitalbas som en bank mÄste hÄlla i förhÄllande till de risker man Ätagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli nÀrmare i varje enskilt fall. För att berÀkna storleken pÄ kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna vÀlja mellan tvÄ olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolÄnemarknaden med sina mycket lÄga kreditförlustnivÄer att bli gynnsamt behandlad, men Àven övrig utlÄning till hushÄll förvÀntas fÄ ett lÀgre kapitalkrav.

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.

Denna uppsats behandlar underÄrigas möjligheter att ingÄ avtal, konsekvenserna av att de ingÄtt avtal samt vad som gÀller för företag som marknadsför sig mot underÄriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frÄgor. Enligt förÀldrabalken 9:1 Àr personer under 18 Är omyndiga och saknar full rÀttshandlingsförmÄga. Omyndigas begrÀnsade rÀttshandlingsförmÄga kan utökas genom samtycke frÄn förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingÄ avtal utan förmyndarens nÀrvaro.

I alla byggprojekt som behandlas Àr arkitekter och brandkonsulter tvÄ viktiga aktörer. Arkitekternas huvudsyfte Àr att ge mÀnniskor ett gestaltningsmÀssigt intryck av en byggnad, men Àven att ge den ett praktiskt och tryggt anvÀndande. Brand-konsulternas roll Àr bland annat att hjÀlpa arkitekterna med den del som innefattar brandsÀkerhet. Idag Àr samarbetet mellan arkitekter och brandkonsulter inte optimalt men det finns enkla förÀndringar som skulle effektivisera arbetsmetodiken.Detta examensarbete har resulterat i en lathund gÀllande brandprojektering som riktar sig till arkitekter. Lathunden baseras pÄ kapitlet om brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR), de omfattande handböckerna som anvÀnds vid projektering samt statistik gÀllande de vanligaste problemen mellan aktörerna idag.