Skall mellan dessa höga hus en dag stiga en sång?
Om DIVE-analysen och rekordårens miljöer som kulturarv
Syftet med uppsatsen är att diskutera om rekordårens bebyggelse kan med hjälp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har använts där observationer och historisk såväl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgår ifrån Grundad teori och behandlar således tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktär och kulturarvets värden, i det avslutande kapitlet. Studien har resulterat i en analys av Hagalund i Solna stad, Stockholms län, vilket mynnar ut i ett resultat att Hagalund som en förort från rekordåren är ett kulturarv, dock enbart ur ett kunskapsperspektiv. Ur ett upplevelseperspektiv krävs helt andra metoder än DIVE för att utröna om Hagalund är ett kulturarv. Dessutom diskuteras DIVE-analysens förhållningssätt till kulturarvet och kulturarvet som objektivistiskt eller konstruktivistiskt betingat. Studien väcker flera nya frågeställningar kring kulturarvet och rekordårens bebyggelse.