Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gånger så ofta av knäskador mot vad pojkar gör. I den här uppsatsen granskar jag därför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan få information om hur knäskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

Det handlar om kraftinsats är titeln på denna studie som jag, Nina Ek skrivit som examensarbete för Barn och ungdomsvetenskap på Malmö högskola höstterminen år 2010. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i skolans tidigare år och observationer för att få tag på pojkars inställning till musik och rörelseundervisning. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka uttryck eleverna visar till musik- och rörelseundervisning i skolan och redogöra för skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till detta ämne. I min tidigare forskning finns en fördjupning av genusforskning och psykologisk forskning att reda ut begreppen när forskare talar om kön och när de talar om genus. Ni möter även en fördjupning hur genusskillnaderna uttalar sig i estetikens värld.

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Titel på vårt examensarbete är Flickor och pojkars bildskapande utifrån saga och natur. Författare: Lina Ståhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie är att få inblick i hur barn mellan tre till fyra år arbetar med bildskapande och hur barnen skapar målningar utifrån inspiration från saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina målningar. I studien har pojkar och flickors målningar jämförts, eftersom vi i vår studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. Frågeställningarna som vi utgick ifrån i vår studie var följande: Hur målar flickor och pojkar sina målningar utifrån saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan målningarna från de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader på flickor och pojkars målningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina målningar? Barns bildskapande är viktigt att uppmärksamma då deras omgivning och vardag har en stor inverkan på deras skapande.

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböckeri år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring övertid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000.En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utandet har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhetur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningensåg ut och hur genus konstruerades.För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinnsi uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller derasintresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr elevernain i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden.Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd.Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männenfick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld..

Vi har i denna studie tittat närmare på två pedagoger och deras klasser vid språkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas inställning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda på om inställningen till ämnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla är vi olika och att vi på olika sätt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns några likheter och skillnader mellan flickors och pojkars inställning till språkundervisningen samt på vilket sätt de lär sig bäst.

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.