Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper.

Abstract Denna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar på att ta fram vad det är som gör läsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassföreståndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att läsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkät om läsintresse och hur mycket tid som läggs på fritidsläsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassföreståndaren och bibliotekarien.

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie.

SyfteSyftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.Våra frågeställningar var:Bedöms pojkar och flickor på olika sätt?Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning?Hur arbetar läraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssätt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fått ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98, med uttalade mål att sträva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik är ett språk och barn i förskolan utvecklar matematisk förståelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken. Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.   I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass.

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ?mysterieböcker? eller ?spännande böcker?.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 utövade planerad motion på fritiden, samt jämföra deras motionsvanor med deras betyg i Idrott & hälsa. Vidare undersöks hur aktiva dessa elever är i idrottsföreningar och hur deras deltagande i olika föreningar kan påverka betyget. För att få svar på syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning på två olika skolor i Skåne. Det sammanlagda antalet enkäter var 103 till antalet. Studien visade bland annat att det var betydligt fler flickor än pojkar som aldrig motionerade på fritiden och fler pojkar än flickor utövade en föreningsbunden idrottsaktivitet.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lärare från Aspergersenheter samt behandlingspersonal från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet när det gäller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgår både ifrån ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrån flickors och pojkars skilda förutsättningar och behov.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.