Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin.

öretag har under lång tid använt sig av olika typer av beslutsstödjande system för att fatta rätt beslut. Under 1990-talet har en typ av beslutsstödjande system som kallas datalager utvecklats. Datalagret har utvecklats till ett beslutsstödjande system som hjälper slutanvändarna att analysera data med hjälp av olika typer av verktyg med användarvänliga gränssnitt.I rapporten undersöks hur datalager används av företag i deras verksamhet. Som underlag för rapporten har fem företag studerats. Bland företagen som ingick i undersökningen blev svaret att de använde sina datalager främst till att ta fram statistik och genomföra uppföljningar.

Det mediala intresset för gärningsmannaprofiler har ökat enormt efter bland annat mordet på Anna Lindh, dubbelmordet i Linköping och inte minst under jakten på Hagamannen i Umeå. Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp bildades i början av 1990-talet. I dag består den av en kriminaltekniker, en rättsläkare, en rättspsykiatriker och fyra poliser med lång erfarenhet av sex- och våldsbrottsutredningar. För ett par år sedan utförde gruppen sex gärningsmannaprofiler på mördare. Nu har siffran mer än fördubblats.

Fastän psykologer och psykologins ställning i samhället ofta sägs ha förändrats så finns det väldigt lite forskning gjord på yrket. Särskilt saknas det studier som inriktar sig på att undersöka omdaningar i den svenska psykologprofessionen över tid. Syftet med uppsatsen är att granska, beskriva och analysera den svenska psykologprofessionen mellan åren 1990 och 2010. Studien empiriska material utgörs av de nummer av Psykologtidningen, vilket är Svenska Psykologförbundets officiella tidning, som utgivits under dessa år. Dessa har analyserats med hjälp av en diskursanalytisk ansats som utgår från de metoder och teorier som den franska historikern och filosofen Michel Foucault utarbetade.

I denna studie har vi valt att undersöka huruvida eleverna i skolår fyra och fem upplever att läroböcker i naturvetenskap vänder sig till dem. Det vi ville undersöka var om det fanns någon skillnad i hur flickor och pojkar uppfattar läroboken i naturvetenskap, och om läroboken tog hänsyn till elevernas erfarenhetsvärld. Vi valde att intervjua elever från två olika skolor i södra Sverige. I vår undersökningsgrupp ingick 14 elever, varav sju flickor och sju pojkar. Vid intervjutillfällena fick eleverna parvis svara på frågor om bilder och text ur en läroboksserie i naturvetenskap för skolår 4-6, från slutet av 1990-talet.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden..

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

När statens kostnader för sjukskrivningar kraftigt ökade från slutet av 1990-talet till början på 2000-talet uppstod en diskussion om eventuella åtgärder för att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Tillföljd av detta utvecklades hälsobokslut som ett medel för att belysa sambandet mellan medarbetareshälsa och dess ekonomiska konsekvenser. Det är ett faktum att en medarbetare som blir sjuk ellerskadas i arbetet kostar pengar för företaget, samhället och individen själv. Genom att synliggörakostnaderna av ohälsa och vinsterna av hälsa är hälsobokslutet avsett att få arbetsgivare att agera fören bättre hälsa hos personalen.Hälsobokslut ses som en förenklad variant av den komplexa personalekonomiska redovisningen, ochproduceras på frivillig basis i företag. Det kritiseras för att vara komplicerat och inte tillföra någraförändringar i arbetslivet trots dess påstådda användbarhet.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka bakomliggande skäl som finns till implementering avhälsobokslut samt vilka funktioner det kan ha i praktiken, i de företag som studien undersökt.Studiens resultat visar att de undersökta företagen redan jobbade framgångrikt med hälsofrågor och attde med hälsobokslut såg ett verktyg att belysa och strukturera det befintliga hälsoarbetet.

Problematiken för anskaffning av standardsystem inom en verksamhet kan bli omfattande,särskilt ifall företaget tar förhastade beslut, och därmed blir anskaffningen en belastningistället för tvärtom. Metodutvecklingen för anskaffningen av standardsystem är ett områdesom inte är utforskat i stor utsträckning. Idag finns det en generell metod som används vidanskaffning av standardsystem. Metoden kallas för SIV-metod (Standardsystem iverksamheter) och har utvecklats av bl.a. Anders G.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur religionsundervisningen på gymnasienivå har utvecklats och förändrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehållet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mål med religionsundervisningen och vad ville samhället uppnå genom sitt urval av innehållet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra är mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas inställning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor på vissa frågor. Jag använde mig en enkäter för att få svar på mina frågor. 18 elever svarade på enkäten, varav 7 var pojkar och 11 flickor.

Effekterna av en arbetsmigration känns mest av dem som blir kvar. Kvinnorna, som är i fokus i denna uppsats, får andra och utökade uppgifter i hushållet när mannen åker för att arbeta i ett annat land. De blir de facto hushållsöverhuvuden. Makten, som här definierat som makt över och makt till, är inte konstant utan ändras efter omständigheterna såsom exempelvis migration. Frågan som ställs i uppsatsen är om kvinnorna upplever att de får mer makt och om denna upplevelse förändras när maken kommer tillbaka.Uppsatsen är baserad på intervjuer med kvinnor från en by i syd- västra Serbien (Serbien/ Montenegro).

Det idag väldigt populära riskmåttet Value-at-Risk (VaR) kan beräknas på många olika sätt. En metod som använder sig av extremvärdesteori (EVT) för att estimera VaR utvecklades under 1990-talet som ett alternativ till de traditionella VaR metoderna. EVT fokuserar på fördelningens svans, eftersom det är här de extrema observationerna uppträder. I denna studie undersöker vi hur framgångsrik extremvärdesmetoden är när det kommer till att estimera VaR för råvaror, en typ av tillgång som karakteriseras av att vara extremt volatil och därmed speciellt svår att riskbedöma. Våra resultat pekar på att extremvärdesteorin erbjuder ett intressant alternativ när man önskar att estimera VaR för volatila råvaror.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. Vår utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det gränsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jämföra, då och nu, utgår vi från ett tidsperspektiv från mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som är både kumulativ och byggd på intervjuer. Representanter från de två organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingår i intervjuerna.

At the Congress of the Swedish Trade Union Confederation (LO) in 1991 a decision was made to reform LOs politics of gender. In the new resolution class and gender were established as equal causes of oppression. This was a giant leap from LOs traditional politics, where the dimension of class had always been considered more important than gender. The present thesis discusses how gender was constructed in LOs discourse after 1990 by analysing their official publications about gender politics called Klass och kön. The key terms in the analysis are continuity and change.