Sök:

Sökresultat:

105 Uppsatser om 1969 ćrs överenskommelse - Sida 2 av 7

Studentföreningen Spartakus i Linköping 1969-71 : en kvalitativ studie av dess politiska verksamhet och relationer

The aim of this thesis is to examine the politics and activities of the Social Democratic studentsŽ association Spartakus. Their relationships and political and ideological differences towards the Swedish Social Democratic Party (SAP) and the remaining parts of the Social Democratic youth organisation (SSU) in Linköping during 1969-1971 are examined. To fulfil this aim I have studied relevant literature and interviewed people who were active in Spartakus, as well as people from SSU and SAP in the municipal during the period. I have also studied written material produced by the studentsŽ association itself during the period. The theoretical frame of reference consists of DahlŽs theory on a democratic political order, and party theories like the mass party theory of Duverger, theories from Sjöblom, Panebianco, Lipset and Tingsten and also Gidlund&MöllerŽs theory about different kinds of party members.

En ny jublande sÄng? : En studie av det ekumeniska arbetet i samband med 1986 Ärs revision av Den svenska psalmboken

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen pÄ tre huvudkÀllor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv..

Laga befogenhet : en möjlighet som polisen inte vÄgar anvÀnda

För att polisens ska klara av att upprÀtthÄlla den allmÀnna ordningen och sÀkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill sÀga befogenheter att pÄ olika sÀtt ingripa mot enskilda. I Sverige fÄr polisen anvÀnda sitt tjÀnstevapen i enlighet med nöd, nödvÀrn och laga befogenhet. Den sistnÀmnda ger polisen rÀtt att anvÀnda vÄld och i vÀrsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjÀnstÄtgÀrd. AnvÀndandet grundar sig framförallt i lagstiftningen frÄn Är 1969. Det har de senaste Ären förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhÀlle.

EnvÀldigt massvÀlde: analys av den libyska ideologin och det libyska samhÀllet i historiskt perspektiv

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, nÀrmare bestÀmt de historiska omstÀndigheter i Libyen och omvÀrlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar Àven de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massvÀldesideologin bestÄr av. UtifrÄn dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en pÄfallande likhet med den italienska fascismen i frÄga om mÄl och medel..

Renovering av ett miljonprogramshus

Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsÄtgÀrder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under miljonprogrammet. Studien utgÄr frÄn ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar pÄ energianvÀndning, energieffektivisering, tillgÀnglighet och kommunikation med hyresgÀster under renoveringen. Dessa Àmnen behandlas utifrÄn tvÄ perspektiv; dels genom beskrivning av det pÄgÄende projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen. .

FörvÀntningar pÄ bildÀmnet - En analys av bildÀmnet pÄ formuleringsarenan genom lÀroplanerna frÄn 1969, 1980, 1994 och 2011

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka hur förvĂ€ntningarna pĂ„ bildĂ€mnet har sett ut, sĂ„som deframkommer av lĂ€roplanerna frĂ„n 1969, 1980, 1994 och 2011. Syftet Ă€r vidare att se vilka likheteroch skillnader det finns mellan dessa och att se hur utvecklingslinjer frĂ„n tidigare forskning visarsig i dem.Arbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i den tidigare forskning som gjorts av Gunnar ÅsĂ©n. Det Ă€r ur hansforskning jag utlĂ€st utvecklingslinjerna. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativinnehĂ„llsanalys. Av tidigare forskning har jag utlĂ€st Ă„tta utvecklingslinjer i tecknings-/bildĂ€mnetshistoria och utifrĂ„n dessa analyserar jag ovan nĂ€mnda lĂ€roplaner.

Nio smÄ Pajalapojkar Äkte till LuleÄ för att shoppa, en ville stanna kvar sen var de bara Ätta?

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och sociokulturella faktorer i samhÀllet inverkar pÄ mÀnniskors val och handling i glesbygd. Detta har skett med fokus pÄ utflyttning, Ätervandring samt attityder och vÀrderingar gentemot samhÀllet. UtgÄngspunkten var baserad pÄ en fallstudie av en utvald Ärskull i Pajala kommun födda 1969. En kohortanalys utfördes i syfte att följa den utvalda gruppens utflyttning frÄn hemorten mellan Ären 1969-2004, parallellt gjordes Àven en kohortanalys pÄ en Ärskull födda fem Är tidigare för att kunna se eventuella förÀndringar i utflyttningsmönster. Utöver detta skickades en enkÀt ut till en urvalsgrupp bestÄende av 60 personer.

Nationella prov ? samhÀllets spegel : Teman och genrer i de nationella proven i svenska 1969-2011

Mot bakgrund av skolans och samhĂ€llets utveckling under perioden 1968?2011 stĂ€lls iundersökningen frĂ„gan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhĂ€llutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen Ă€r att proven efter studentexamens avskaffande frĂ€mstinriktas pĂ„ individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhĂ€llsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hĂ€mtas framför allt frĂ„n Tomas Englunds undersökningar frĂ„n 1986 omsamhĂ€llsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om lĂ€roplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning Ă€r den demokratiska utbildningskonceptionen. OcksĂ„ sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhĂ€llsutvecklingen.ÄmnesmĂ€ssigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, sprĂ„kvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

Mannen som blev ishockeyspelare - maskulinitetsideal och fair play i diskussionen om svensk ishockey 1969-1976

Varför Àr det viktigt att undersöka pÄ vilka sÀtt maskulinitetsideal i svensk ishockey har Àndrats över tid? Den hÀr frÄgan har flera svar. I den hÀr uppsatsen har jag haft ambitionen att relatera maskulinitetsideal till svensk ishockeys utveckling Ären 1969-1976 i ett vidare perspektiv. Under dessa Är genomgick svensk ishockey mÄnga förÀndringar, men den största var förmodligen skiftet frÄn att vara en amatörsport till att bli en professionell. Genom att studera hur förvÀntningarna pÄ spelare Àndrades under den hÀr tiden, kan man bilda en förstÄelse för hur professionaliseringen av sporten pÄverkade enskilda spelare.

Musik vid Siljans programutbud : En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige nÀr Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sÀtta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Försvaret i samhÀllet: försvarspolitiska övervÀganden gÀllande stöd till det civila samhÀllet

Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ hur den försvarspolitiska debatten sĂ„g ut efter hĂ€ndelserna i Ådalen 1931. DĂ„ fanns en hetsig debatt om försvarets nyttjande i civila angelĂ€genheter. Efter mĂ„nga Ă„r, 1969, kom beslutet att militĂ€r inte skulle medverka till upprĂ€tthĂ„llande av ordningen i sociala konflikter i samhĂ€llet. Denna lag har inte Ă€ndrats, men under 2000-talet upptogs debatten igen efter Göteborgskravellerna och 11- september-attackerna i USA. Denna uppsats utreder hur försvaret har pĂ„verkats av olika beslut och ett resonemang förs ocksĂ„ om försvarets stöd till samhĂ€llet i framtiden..

Miljökvalitetsnormer: ett optimalt styrmedel?

Miljöbalken, som har ersatt miljöskyddslagen frÄn 1969, samlade vid sitt ikrafttrÀdande 1 januari 1999, ihop en rad olika lagar att gÀlla under en samlad balk. I balkens 5 kapitel regleras miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer kan anges som grÀnsvÀrden i form av högsta tillÄtna vÀrde eller minsta tillÄtna vÀrde. Normerna beslutas av regeringen och anges genom förordningar. Syftet Àr att anvÀnda sig av rÀttsligt bindande regler gÀllande miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön.

Aspekter av vuxenblivande : Adopterade frÄn Sydkorea och Colombia berÀttar

Abstract / introduktionStudiens syfte var att undersöka upplevelser kring aspekter av vuxenblivandet bland adopterade; sÄsom studier, flytta hemifrÄn, skaffa partner, bilda familj och arbete. FrÄgestÀllningarna berörde Àven om adoptionsidentiteten, kön och ursprungsland hade nÄgon betydelse för upplevelserna av vuxenblivandeprocessen.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor och sex mÀn födda 1969-1992 i Sydkorea och Colombia/El Salvador. Materialet analyserades med en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatanalysen synliggjorde att den stora variationen i upplevelser och erfarenheter i stor utstrÀckning relaterade till familjrelationer och etnisk sjÀlvidentitet och extern etnicitetsidentifiering. Vuxenblivandet som en positiv respektive problematisk erfarenhet kunde Àven relateras till individuellt förhÄllningssÀtt..

Gemensam eller delad vÀg mot mÄlet? : en studie av elevers och pedagogers syn pÄ hinder och möjligheter i lÀrandet.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Rebel by birth, biker by choice : Fyra motorcykelförares berÀttelser om bakomliggande drivkrafter ur ett socialpsykologiskt perspektiv

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->