Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Sayyid Qutb avrättades i Egypten 29 augusti 1966. Det är ganska precis ett år innan det så kallade sexdagarskriget utbröt juni 1967 vars resultat blev en israelisk ockupation av bland annat Västbanken och Gazaremsan. 1988 accepterade Palestinian National Council (PNC) etablerandet av en palestinsk stat vid sidan av Israel på Västbanken och Gazaremsan med Jerusalem som dess huvudstad. Samma år bildade MB Hamas.Sayyid Qutb lever alltså då Israel bildas men är död då Israels ockupation av Västbanken och Gaza inleds och därmed en ny fas i den israelisk/palestinska konflikten. Under den tiden återupptogs idéer om två stater, en judisk och en palestinsk vid sidan av varandra vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett ömsesidigt erkännande av varandras rätt till existens.

Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintligabostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sverigesregering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes underåren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det ärett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom denärmsta åren.

Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) två dramer I väntan på Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de båda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man därav kan dra om språk och berättande. Fokus har legat på hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den är under stor påverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer.Analysen har jag delat upp i två delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I Väntan på Godot och därefter Slutspel. De båda delarna är sedan i sin tur uppdelade i två delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I väntan på Godot har kallats ?Missförstånd och minne? och där har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförståndets roll ? hur det tar sig ut och varför ? samt dialogens påverkan av karaktärernas bristande minne.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Gulsparven Emberiza citrinella är en vanlig jordbruksfågel i Sverige. Beståndet har dock under senare tid kraftig minskat och mer än halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gången antas beror på ett allt effektivare jordbruk, med en minskning av småbiotoper i slättbygderna, men även ökad användning av bekämpningsmedel. Studiens syfte är att undersöka effekten av obrukade åkerkantzoner på förekomsten av gulsparv på 38 gårdar i Mälar- och Hjälmarbygden. Målet är att närmare undersöka om (1) jordbruksblock med fasta gränser (t.ex. gräsbevuxna kanter och vägar) och (2) åkerholmar har en gynnande effekt på antalet häckande gulsparvar. Ett heterogent åkerlandskap med en högre andel obrukad mark förväntas att gynna gul-sparven, då det erbjuder lämpliga habitat för både födosök och häckning.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.

På uppdrag av Lidingöstad har en undersökning av gamla Lidingöbrons nuvarande tillstånd inletts. Uppdraget har gått till Carlbro AB, Stockholm som har anlitat Institutionen för byggvetenskap vid KTH för att utföra töjningsmätningar vid tågpassage över bron vilka gjordes under början av oktober 2003, [1]. Detta examensarbete gjordes i samband med dessa undersökningar.Lidingöbron är i huvudsak en fackverksbro med i regel 50 m spannindelning med undantag av ett bågspann och ett längre fack på 70 m. Den har en totallängd på ca 730 m. Lidingöbron togs i bruk 1925.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna.Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag.

Ortolansparven (Emberhiza hortulana Linnaeus) är en fågelart som finns över stora delar av Europa i olika öppna biotoper, främst jordbruksmark. Den har minskat dramatiskt i Europa de senaste 30 åren och är en av de fågelarter vars population minskar snabbast. Även i Sverige ses denna förändring och populationen har minskat med cirka 80 % sedan 1975. I Sverige finns arten numera främst på hyggen i Norrland. Trots att huvuddelen av den svenska populationen lever på just hyggen, så är det ett ganska outforskat område och man vet ytterst lite om vilka faktorer som är viktiga för ortolansparvar på hyggen.

Resuméav examensarbetet Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsäkringsfallet NJA 2006 s 721Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett trafikförsäkringsfall (NJA 2006 s 721) som i arbetet kallas för Fallet Anna. Med detta fall i åtanke undersöks ett antal teoretiska spörsmål, nämligen: Vad är det som ska bevisas i ett mål? Vem ska bevisa? Hur mycket räcker det att bevisa för att vinna ett mål? Med kunskap om de teoretiska frågorna genomförs vidare även en omvänd utredning, som syftar till att klargöra vilka av de teoretiska synpunkterna som har fått uttryck i fallet Anna och på vilket sätt detta har skett. Slutligen genomförs även en analys av domstolarnas motiveringar i fallet. Uppsatsen inleds med en presentation av fallet Anna och domstolarnas avgöranden i detta fall.