Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur svensklÀrare tÀnker kring lÀrarprofessionalism och en professionalisering av lÀraryrket. Metoden för undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer som gjordes pÄ fem verksamma svensklÀrare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklÀrare ser pÄ sitt yrke som profession. Det framkommer Àven meningsskiljaktigheter bland lÀrarna vad gÀller en professionalisering av lÀraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lÀrarlegitimation, jÀmförs med decentraliseringen av skolan pÄ 90-talet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.

I Sverige vÀxer intresset för att odla sina egna grönsaker, men fÄ bostadsomrÄden erbjuder möjlighet till odling och det Àr högt tryck pÄ befintliga kolonilotter. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att ge plats Ät nya former av odling i den urbana miljön. En sÄdan utveckling gÄr i linje med den omstÀllning mot hÄllbar stadsutveckling som stÀderna stÄr inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel pÄ hÄllbara lösningar och en vÀg att gÄ Àr att lÄta medborgarna odla i det offentliga rummet. Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbÀttrad hÄllbar stadsutveckling. Projektet som föreslÄs Àr att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invÄnare anlÀgger en stadsdelstrÀdgÄrd pÄ den stora gröningen i Folkparken.

Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.

Cirkus har alltid gjort mÀnniskor nyfikna. Redan pÄ 1800-talet handlade det om att visa upp sig och göra reklam i form av pampiga reklamaffischer. Cirkus Cirkör Àr idag belÀget i tvÄ slutna byggnader i Alby. IstÀllet placeras verksamheten under ett och samma tak i en byggnad som exponerar verksamheten och sprider nyfikenhet till omrÄdet. Med hjÀlp av trÀpelare med olika dimensioner och avstÄnd skapas olika grader av transparens beroende pÄ program.

I denna uppsats presenteras grundlÀggande delar av hyperbolisk geometri. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ kapitel. I första kapitlet studeras Möbiusavbildningar pÄ RiemannsfÀren. Andra kapitlet presenterar modellen av hyperbolisk geometri i övre halvplanet H, skapad av Poincaré pÄ 1880-talet.Huvudresultatet i uppsatsen Àr Gauss ? BonnétŽs sats för hyperboliska trianglar..

NÀr SVT i början av 2014 sÀnde programserien Fittstim ­? min kamp med frÄgestÀllningen Har feminismen spÄrat ur? orsakade detta svallvÄgor av upprörda kÀnslor i sÄ vÀl traditionella som sociala medier. MÄnga ansÄg frÄgeformuleringen problematisk, dÄ feminismens mÄl Àr jÀmstÀlldhet mellan könen och dÄ Sverige Àn i dag Àr lÄngt ifrÄn att ha uppfyllt de jÀmstÀlldhetspolitiska mÄlen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en Äterblick i SVT:s debatthistoria fann vi Àven liknande frÄgestÀllningar som Har jÀmstÀlldheten gÄtt för lÄngt? och Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt? Detta kan pÄstÄs anmÀrkningsvÀrt sett till public service-sÀndningstillstÄnd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har dÀrför varit att analysera inramningen av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram sÀnda i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som prÀglat diskursen över tid samt hur dessa i förlÀngningen kan tÀnkas pÄverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jÀmstÀlldhet och feminism.

Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

FrÄn början av 2000-talet har Sverige kÀmpat med lÄg sysselsÀttning bland ungdomar och hög ungdomsarbetslöshet. Flera reformer har genomförts för att lösa problemet, men effekterna av dessa har varit blygsamma. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ungdomars sysselsÀttning har pÄverkats av den sÀnkta restaurang- och cateringmomsen som infördes under 2012. Uppsatsen kommer med hjÀlp av grafer och regressioner försöka svara pÄ om denna reform var lÀmplig för att öka ungdomssysselsÀttningen. Den grafiska analysen och regressionerna tyder pÄ att priset pÄ restaurangmarknaden har blivit pÄverkat.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna Àven hos icke-eliten. FrÀmst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmÀstare och tjÀnstemÀn. Bland lÀgre borgerskap och stadsbor, som gesÀller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras nÄgra slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna Àr men idéerna och sympatier finns dÀr, om Àn inte lika utbrett som hos de mer bildade..

De senaste Ärens kulturarvsdiskussioner har prÀglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr en upplevelseanlÀggning; den sÄ kallade Trelleborgen i den sydskÄnska staden Trelleborg. Borgen Àr en rekonstruktion av en fjÀrdedels ringborg som man funnit spÄr av i samband med uppdragsutgrÀvningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel pÄ kulturarvsproduktion, dÀr stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken Àr dock överhÀngande att mÄnga av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. VÄrt underlag för undersökningen bestÄr av enkÀter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn pÄ förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrÄgade pedagogerna förvÀntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva nÀr det gÀller sprÄkutveckling och att talet kan stÀrkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i Àmnet dÄ det forskas om barns sprÄkutveckling och nya rön lÀggs fram. Slutsatsen Àr att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstÄdd och förstÄ omvÀrlden..

En naturlik plantering baseras pÄ kunskaper om vÀxlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sÀtt att skapa flerfunktionella grönytor i vÄra stÀder. Inspiration till att plantera naturlikt kommer frÄn England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktÀriseras av stÄndort, struktur och succession. Med tanke pÄ stÄndort placeras rÀtt vÀxt pÄ rÀtt plats.

Det pÄgÄr idag tvÄ samhÀllsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten dÀr omlokaliseringen krÀver att ytterligare mark tas i ansprÄk. Speciella omstÀndigheter rÄder i Kiruna dÀr sÀrskilda skydd och bestÀmmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgrÀnsen. Syftet med studien Àr att ge ett brett perspektiv pÄ den unika odlingsgrÀnsen och visa pÄ sambandet mellan den och förvÀrv statlig mark vid samhÀllsomvandling. För att uppnÄ syftet utreddes odlingsgrÀnsens historia, samhÀllsomvandlingarna och riksintressen samt markförvÀrvsprocessen och hur denna kan förbÀttras. Metoderna som anvÀndes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes pÄ plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan pÄ 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

BÄde officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vÄr studie visat sig stÀmma överens dÄ olika empirikÀllor talar för en hög arbetslöshet och lÄg sysselsÀttningsgrad hos de unga (16-24 Är) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det Àr ocksÄ dessa stadsdelar vi har undersökt dÄ vi har utfört kvalitativa intervjuer med bÄde arbetsförmedlare som Àr verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framstÀllningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrÄn deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gÀllande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Vi har utgÄtt frÄn ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhÄllningssÀtt i utförandet av vÄr diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebÀr att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.