I den hĂ€r kulturhistoriskt inriktade uppsatsen studeras och jĂ€mförs Årstafrun MĂ€rta Helena Reenstiernas maktposition som hustru och Ă€nka. Hon var en adelskvinna som bodde pĂ„ Årsta GĂ„rd frĂ„n slutet av 1700-talet fram till sin död Ă„r 1841. Det primĂ€ra materialet bestĂ„r av Årstadagböckerna, en dagbokssvit som Årstafrun författade mellan Ă„ren 1793-1839. I uppsatsen studeras Årstafrun i Ă€ktenskapet och hur hennes position som hustru och husfru bestĂ€mde hennes handlingsutrymme. Studien undersöker ocksĂ„ vad som hĂ€nde med husbondemakten nĂ€r den förflyttades till Ă€nkan, var Ă€nkemakten en tillgĂ„ng eller börda?.

Den föreliggande uppsatsen Àr av teoretisk art och syftar till att skildra synen pÄ massan och massamhÀllet hos en utvald grupp samhÀllstÀnkare, vilka var verksamma frÀmst under 1800-talet och en bit in pÄ 1900-talet. Under denna period sÄ var massamhÀllet och dess konsekvenser ett hett diskussionsÀmne bland konstnÀrer, skönlitterÀra författare, samhÀllstÀnkare och politiker dÄ man ansÄg att de stora sociala och politiska förÀndringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, pÄ mÄnga sÀtt, nytt samhÀlle som krÀvde analys och förklaring. Exempelvis sÄ skedde stora mÀnskliga förflyttningar till stÀderna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förÀndrade, pÄ mÄnga hÄll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förÀndringar föddes diskussionen om massamhÀllet och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen Àr tvÄ mer eller mindre avgrÀnsade idéströmningar, nÀmligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Den rĂ€ttvisa i staden Ă€r en utopi, nĂ„got som alltid bör efterstrĂ€vas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrĂ„n stadskvalitĂ©erna demokrati, mĂ„ngfald och rĂ€ttvis fördelning sĂ„ kommer ocksĂ„ de beslut som tas fĂ„ mer rĂ€ttvisa utfall. Örebro stadskĂ€rna har sedan 70-talet och framĂ„t behandlats som tvĂ„ skilda omrĂ„den, norr- och södercity. Detta har under Ă„ren förstĂ€rkts och majoriteten av resurserna har lagts pĂ„ södercity, stadens handelscentrum. Nu pĂ„gĂ„r ett utvecklingsarbete dĂ€r Örebro kommun tillsammans med fastighetsĂ€garna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostĂ€der skulle byggas under en tioĂ„rsperiod. MĂ„let med programmet var att trĂ„ngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Ă„terigen uppstĂ„tt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stĂ€der, sĂ€rskilt i Storstockholm.Det Ă€r framförallt tre faktorer som pĂ„verkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrĂ„n dessa faktorer presenteras förslag pĂ„ fyra typer av flexibla framtida.

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förÀndrats över tid, med tyngdvikt pÄ kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling anvÀndes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som mÄlas upp Àr att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, dÄ bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades pÄ rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förÀndring.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror pÄ Coop Extra Norremark i VÀxjö. Studien var ett uppdrag frÄn Coop Extras butikschef, som ansÄg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen pÄ Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick Ät mer tid Àn nödvÀndigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager Àn vad som var behovet.Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjÀnsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar dÄ produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall mÀn och kvinnor representeras pÄ lika eller olika sÀtt i en svensk branschtidning. Syftet har Àven inkluderat att studera ifall det har skett nÄgon förÀndring i denna representation över tid. DÀrför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka Àr Är 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frÄgestÀllning som vi har avsett att besvara Àr: Hur har mÀn och kvinnor portrÀtterats i branschtidningen Veckans AffÀrer frÄn 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det ocksÄ nÄgon skillnad i hur mycket utrymme som mÀn respektive kvinnor har fÄtt i branschtidningen genom Ären? Undersökningen har tolkats utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av R.W.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

MÀnniskan har alltid pÄverkat sin omgivning. SÄ Àven skogen hon levt i nÀrheten av. Tyresta nationalpark har undantagits frÄn skogsbruk under de senaste hundra Ären. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lÀmnat avtryck i skogens struktur och Ärsringarna i de trÀd som Ànnu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under Ären 1700-1900.

Kampen i havet, förhÄllandet till hÀstar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstÄr för vad man tycker Àr begÀrligt..

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en inblick i hur verksamma lÀrare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehÄll i praktiken. För att fÄ reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lÀrare med varierade Äldrar pÄ sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lÀrarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lÀrarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver fÄ mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjÀlpa att sammanfoga teori och praktik nÀr det gÀller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att synliggöra vilka diskurser som framtrÀder i en fokusgrupps tal om sÀrskilt stöd i förskolan. Mer preciserat Àmnar studien att undersöka om nÄgon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tÀnkas fÄ för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgÄngspunkt som studien vilar pÄ Àr socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk instÀllning till kunskap som ses som sjÀlvklar och menar att mÀnniskan konstruerar, upprÀtthÄller och förÀndrar sin uppfattning om vÀrlden tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att mÀnniskans vÀrldsuppfattning pÄverkar hennes handlingar och dÀrmed fÄr den kunskap vi har om vÀrlden sociala konsekvenser.

The aim of this essay is to find some of the main developing tendencies in the advertisement genre during the period of 1930-2000. The analysis is based on three examples of Gevalia cinema and TV-advertisement. Research findings are the result of using theories from different but relevant sciences, which are media, linguistics and rhetoric. Media studies help to explain the influence of the society and technology development on the advertising business. Linguistics and rhetoric give the main methods and terminology for the basic as well as comparing analyses of the three advertisements in question.

Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings rÀddningstjÀnst inventerat radhusen och undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Arbetet utfördes av undertecknad. Detta examensarbete berör inventeringsarbetet i Jönköpings kommun. Ett radhus har i denna studie definierats som: ?En byggnad dÀr bostÀderna pÄ nÄgot sÀtt Àr sammanbyggda.