Sammanfattning Energieffektivisering av tre flerbostadshus frÄn 50-talet Detta arbete redovisar vilka ÄtgÀrder som Àr lönsamma ur ekonomisk synvinkel och kan leda till minskad energianvÀndning hos flerbostadshusen pÄ Ystadsgatan 12-18 i Helsingborg. Eftersom dessa flerbostadshus Àr uppförda under 1950-talet och kan anses vara typexempel för flerbostadshus byggda under detta decennium kan detta arbete ge inspiration Ät andra bostadsrÀttsföreningar och hyresrÀttsÀgare som ocksÄ funderar pÄ att göra besparingsÄtgÀrder i sina 50-tals hus. Huvudtanken med arbetet har varit att fÄ ner den specifika energianvÀndningen och inte Àndra de boendes beteende vad gÀller individuell hushÄllsel. Att minska den specifika energianvÀndningen innebÀr att ÄtgÀrder mÄste göras inom följande omrÄde: styr och reglerteknik, installationsteknik och byggnadsteknik. VÄra ÄtgÀrdsförslag Àr tillÀggsisolering av vindsbjÀlklaget och vindsvÄningarna, samt installation av ett solvÀrmesystem.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

FÀrger, klÀder, handlingar och aktiviteter Àr saker som tillskrivs mÀn eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av.Vi har undersökt tre bilderböcker frÄn 1970-talet och tre böcker frÄn 2000-talet. Genom en innehÄllsanalys har vi utformat analysfrÄgor dÀr vi studerat karaktÀrernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur karaktÀrerna framstÀlls i sex valda bilderböcker. Vi har Àven valt att se om samhÀllets rÄdande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger pÄ under tidsperioderna 1970- och 2000-talet.

I Sverige finns ungefÀr 690 000 fritidshus. Dessa tillfÀlliga bostÀder förbrukar tillsammans en stor mÀngd energi, 2,6 TWh. Om dessutom Àgare av dessa fritidshus har önskan att förÀndra dessa tillfÀlliga bostÀder till permanent beboliga byggnader, vad kan dÄ göras? Denna studie utreder vad som lÀmpligen bör göras med avseende pÄ ett hus klimatskÀrm för att i sin tur erhÄlla en konstruktion med lÀgre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds Àr en sommarstuga med anor frÄn 1920-talet.

Rattfylleri Ă€r ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister berĂ€knas köra pĂ„ vĂ„ra vĂ€gar varje dag. Under hela 1980-talet var fĂ€ngelsestraff den vanligaste pĂ„följden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av pĂ„följderna. Den normala strafflĂ€ngden var en mĂ„nads fĂ€ngelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fĂ€ngelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga pĂ„ omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvĂ„rden att lĂ„ta de som fĂ„tt fĂ€ngelsestraff i mindre Ă€n 6 mĂ„nader avtjĂ€na sitt straff hemma med fotboja (IÖV).

Detta arbete har jÀmfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade nÄgot att lÀra frÄn situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfÀlla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och anvÀnt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. AvgrÀnsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera pÄ BNP, rÀnta och inflation.

SammanfattningBakgrundMedlemskort Àr ett vÀl utbrett marknadsföringsverktyg som frekvent tillÀmpas pÄ marknader runt om hela vÀrlden. Detta marknadsföringsverktyg Àr en produkt av de lojalitetsklubbar som i början av 1920-talet började utvecklas för att skapa bÀttre relationer mellan konsumenter och företag. I dag har en debatt bland forskare uppstÄtt dÀr medlemskortets betydelse och anvÀndningsomrÄden har börjat debatterats. Vissa anser att medlemskort inte alls Àr sÄ pass lojalitets skapande och relationsbyggande som tidigare ansett, utan att de idag endast existerar för att skapa kunskap och inhÀmta information om företagens kunder. TillÀmpningen av medlemskort har fÄtt en sÄdan utbredning att de idag anvÀnds mot allt yngre och yngre konsumenter. I denna studie skall vi dÀrför undersöka medlemskortets utstrÀckning hos gymnasieelever och se hur denna mÄlgrupp förhÄller sig till detta marknadsföringsverktyg.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som pÄverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens pÄverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förÀndringar hade pÄ processen, dÀribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstÀrks nÀr en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses anstrÀngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansÀttning blir dÄ vÀgledande för hur den sociala identiten framstÀlls och framhÄlls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

I slutet av 1800-talet intrÀffade en tÀtortstillvÀxt, vilket bidrog till ökade krav pÄ en bra kommunikation mellan stad och landsbygd. I de stÀder som lÄg i nÀrheten av ett vattendrag uppstod det fÀrjtrafik och dÀrefter byggdes en bro. Jag har undersökt BergnÀsets utveckling, vilket Àr ett samhÀlle belÀget ca 1 km frÄn staden LuleÄ, med Lule Àlv som avskiljande vattendrag. Det var i slutet av 1800-talet som BergnÀset började befolkas i samband med fÀrjtrafiken in till staden. Detta ledde till att nÀringsidkare och invÄnare började bosÀtta sig vid denna del av samhÀllet.

Begreppet nĂ€tverk förekommer inom sĂ„vĂ€l forskarsamhĂ€llets begreppsvĂ€rld som inom litteratur som ser nĂ€tverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ?att nĂ€tverka? finns i dag i var mans mun, och avser dĂ„ allt frĂ„n personliga kontaktnĂ€t till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nĂ€tverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nĂ€tverk sĂ€ga nĂ„got om vĂ„r samtid?Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla kunskap om talet om nĂ€tverk pĂ„ olika nivĂ„er.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter inkrÀktade pÄ den syn man hade pÄ barn och barnprogram under 1970-talet. För att fÄ en förstÄelse för debatten och kritiken som Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter fick, undersökte vi Àven vilka vÀrderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har Àven genomfört intervjuer med Magnus HÀrenstam, Brasse BrÀnnström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher frÄn programserien..

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud pÄ ovidkommande tal pÄverkar inlÀrning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal frÄn samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle Äterges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud pÄ ovidkommande tal har positiv effekt pÄ inlÀrningsförmÄgan.

Scrabble Àr ett populÀrt korsordsliknande brÀdspel som funnits pÄ svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela sÄ optimalt som möjligt och utmana de bÀsta mÀnskliga spelarna. Det hÀr arbetet undersöker hur man kan skapa en ?Fun-AI? för Scrabble som fokuserar pÄ spelarens upplevelse och som lÀmpar sig för alla spelare oavsett nivÄ.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats Àr att skapa klarhet i begreppet kritiskt tÀnkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn pÄ begreppet samt dess förekomst i lÀrostadgor frÄn 1900-talets början och framÄt med avseende pÄ gymnasieskolan.De första tecknen pÄ ett kritiskt förhÄllningssÀtt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tÀnkande i relation till pedagogiken och skolvÀrlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehÄller begreppet kritiskt tÀnkande i de svenska lÀrostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya lÀroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan hÀrröra frÄn den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande lÀroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tÀnkande och det klassiska bildningsbegreppet, sÄ som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

Under de sista 40 Ären har den offentliga sektorn genomgÄtt stora förÀndringar. Kommunallagen Àndrades sÄ att kommuner ska koncentrera sig pÄ god ekonomisk hushÄllning och fokusera pÄ lÄngsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmÀssiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av mÄlstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella vÀrdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mÀtetal rörande vision och strategi.