Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mÄn skiftat frÄn att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhÀlleliga krav, sÄvÀl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var dÄ frÄgor som vad hÀnder med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mÄl frÄn 2005 fram till nutid. Med hjÀlp av diskursteoretiska utgÄngspunkter och Ätta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen Àr mÄngtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehÄll dÀr diskurserna som pÄtrÀffas sker parallellt med varandra.

Den hÀr studien analyserar lÀromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framstÀllningen med fokus pÄ tal inför Ähörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingÄr att, med utgÄngspunkt frÄn hur lÀromedlen presenterar Àmnet, dra slutsatser angÄende retorikens och/eller den muntliga framstÀllningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende pÄ retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgÄng av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som anvÀnds Àr den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. PrimÀrmaterialet utgörs av lÀromedel i svenska frÄn 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen pÄ retorik som begrepp skiljer sig mellan de Àldre och de nyare lÀromedlen.

Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.

Undersökningens syfte Àr att studera lÀraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framstÀlldes i samt sehur dessa skiljer sig Ät i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmÀnna folkskollÀrarföreningstidningsorgan Svensk lÀraretidningoch undersökningsperioden Àr Ären 1928- 1930. Undersökningen visade pÄ att bÄdeden manlige och den kvinnliga lÀraren framstÀlldes i stort sett lika Àven omdet skiljer sig Ät procentuellt sett. LÀraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lÀrare/lÀrarinna som pÄ ett dugligt, intresserat ochsjÀlvuppoffrande sÀtt utförde sitt kall. DÀrtill tillkom ideal sÄsom glad,avhÄllen och godhjÀrtad.

Andelen Ă€ldre har under 1900-talet blivit allt fler och Ă„r 2009 var över 17 procent av Sveriges befolkning 65 Ă„r eller Ă€ldre. Fler Ă€ldre och sjuka mĂ€nniskor lever betydligt lĂ€ngre, vilket leder till att sjukligheten bland de Ă€ldre kan komma att öka totalt sett. PĂ„ samma gĂ„ng har de Ă€ldre under 1900-talet blivit friskare i samband med bĂ€ttre behandlingsmöjligheter och minskad förekomst av sjukdomar. Äldre personer har i allmĂ€nhet lĂ€gre krav pĂ„ god hĂ€lsa Ă€n yngre personer och tenderar försvara sjuksköterskors agerande i omvĂ„rdnadssituationer. Genom att bland annat frĂ€mja goda kontakter mellan patient och personal kan hĂ€lso- och sjukvĂ„rden bedrivas sĂ„ att den uppfyller kraven pĂ„ god vĂ„rd i enlighet med HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen.

Ett flertal vanliga orsaker till hÀlsostörningar hos hÀst (t.ex. fÄng och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hÀsten hÄlls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. MÄnga hÀstÀgare har, ofta pÄ grund av bristande kunskap, svÄrt att korrekt kunna bedöma sina hÀstars hull. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att dels beskriva och jÀmföra nÄgra vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur anvÀndbara dessa metoder Àr för den enskilde hÀstÀgaren, eftersom det ju Àr denne som har ansvaret för hÀstens dagliga skötsel och vÀlmÄende.Hullbedömning (Body Condition Score) innebÀr att man genom palpation av olika kroppsomrÄden dÀr hÀstar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depÄer av underhudsfett hÀsten har. Varje omrÄde fÄr en hullpoÀng utifrÄn hur fettfyllt det Àr, och frÄn dessa delpoÀng berÀknas hÀstens totala hullpoÀng.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondentsÂŽ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.

Allt hÄrdare lagkrav gör att det Àr svÄrt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förÀndra deras utseende.Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga smÄhus uppförda under 1900-talet, som Àr möjlig att uppnÄ genom förbÀttring av byggnadernas klimatskal, det vill sÀga tak, vÀggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska vÀrden.Arbetet bestod av en förstudie dÀr tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede dÀr information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede dÀr energibesparande ÄtgÀrdsförslag togs fram och utvÀrderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader frÄn 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-vÀrdesberÀkningar och energiberÀkningar av befintliga byggander och byggnader baserade pÄ föreslagna ÄtgÀrdsförslag.Ingen av byggnaderna nÄdde efter föreslagna ÄtgÀrder ner till passivhuskravet 59 kWh/Är/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/Är/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvÀndning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser sÄsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska lÀroböcker frÄn dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna vÀljs ur tvÄ kapitel som innehÄller uppgifter som berör enheter och skala. Studien Àr vidare skriven utifrÄn ett sociosemiotiskt perspektiv pÄ multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att anvÀnda kvalitativ textanalys. UtifrÄn resultatet framgick det att uppgifterna har ett lÀgre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebÀr att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse pÄ egen hand.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).