Denna uppsats fokuserar pÄ den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan pÄ omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förstÄelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen Àr bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förstÄelse av den amerikanska interventionen i Chile..

I dagens digitala mediesamhÀlle Àr det vÀldigt enkelt för mÀnniskor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tÀnka pÄ vad en bild faktiskt Àr. Denna uppsatsen Àr en studie som undersöker tanken och fÀrgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger pÄ om man kan anvÀnda sig av gamla fÀrgteorier frÄn 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjÀlp av Johann Wolfgang von Goethes fÀrglÀra som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och stÀlla dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande Àr relevanta pÄ sÄ sÀtt att man kan ta hjÀlp av dem om man vill förmedla vissa kÀnslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

VÄr problemformulering kretsar kring miljö och trÀngsel i stÀderna dÀr spÄrvagnen fÄtt igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spÄrvagnstrafiken i svenska stÀder.Vi har anvÀnt oss av textanalys för att fÄ fram information som inte kan hittas pÄ annat sÀtt informantintervjuer för att fÄ fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frÄgorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen pÄ ett lÀmpligt sÀtt.Resultatet av vÄr undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spÄrvagnsnÀtet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoÄren börjat bygga spÄrvÀg pÄ nytt. Medan de flesta av stÀderna lade ned spÄrvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsÀtta att investera i spÄrvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spÄrvagnslinjer i större svenska stÀder. SpÄrvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spÄrvagnen allt mer som kollektivt fÀrdmedel. LinjenÀten planerades pÄ lÄngsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spÄrvagn alternativt tunnelbana.

I och med att nyckelharpan blivit allt populÀrare, har den spridit sig över Sverige och Àven utanför landets grÀnser. Som nyckelharpsspelman och lÀrare pÄ nyckelharpa, vÀcktes ett intresse för att undersöka hur nyckelharpans spridning ser ut under 2000-talet. Syftet Àr att fÄ vetskap om hur och till vilka nyckelharpan spridit sig och vilka nya anvÀndningsomrÄden den kommit att fÄ. Undersökningen genomfördes som litteraturstudier med jÀmförelser av litteratur nÀra knutet till ÀmnesomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att nyckelharpans spridning under 2000-talet frÀmst skett genom olika medier dÀr Internet spelat en framtrÀdande roll. Den globala spridningen Àr betydande med nya utövare, frÀmst i USA men Àven i flera VÀsteuropeiska lÀnder.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige pÄ 1950-talet, dÄ en förÀndring skedde med kyrkan. Finns det nÄgra samstÀmmigheter och eventuella avvikelser mellan tillÀnglig statistik över uttrÀden och viktiga hÀndelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet Àr att studera Svenska kyrkans nedgÄng pÄ 1950-talet genom att jÀmföra tillgÀnglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Uppsatsen jÀmför och diskuterar hur svenska hushÄlls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs frÄn 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker ocksÄ hur skillnader mellan olika hushÄlls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende pÄ vilken inkomstdecil, geografisk region som hushÄllet tillhör, vilket Är det skaffat sin bostad samt vilken upplÄtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras pÄ den svenska bostadsmarknaden..

LÀroböcker Àr viktiga kÀllor för kunskapsinhÀmtning och dess anvÀndare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmÀrksamma olika maktförhÄllanden i lÀroböckerna och uppmana lÀrare att gÄ utanför lÀrobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera framstÀllandet av Indien i historielÀroböcker frÄn 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. LÀroböckerna analyseras med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjÀlp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen Àr den dominerande diskursen i lÀroböckerna frÄn 1930-talet, medan lÀroböckerna frÄn de övriga undersökningsperioderna bygger pÄ den dominerande vÀstdiskursen.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhÀlle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har vÀxt upp runt gruvan,vilken Àven har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i ansprÄk, dÄ malmÄdern som saktamen sÀkert förs till ytan, strÀcker sig in under samhÀllet. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig pÄ grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hÄllet avveckla samhÀllet. Den hÀr studien undersöker hurförlusten av platsen pÄverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten pÄverkar instÀllningen till gruvansexpansion pÄ bekostnad av samhÀllet.

MilitÀrstrategisk doktrin gavs ut 2002 och dÀr kunde man för första gÄngen lÀsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgÄ frÄn manövertÀnkande. Ett begrepp som varit kÀnt sedan 1980-talet dÄ bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkÄren. HÀr i Sverige har vi anvÀntoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss sÄ i vÄra reglementen och styrandedokument.Med utgÄngspunkt frÄn tiden efter andra vÀrldskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfÀllen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att redogöra för hur religionsÀmnet har pÄverkats av förÀndringar pÄ Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mÄngkulturalism. Ett annat fenomen som uppmÀrksammades i denna undersökning Àr sekulariseringen. Anledningen till detta Àr att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen Àr tvÄ processer som Àr svÄra att behandla som helt skilda frÄn varandra. Med tanke pÄ att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola pÄ 60-talet, perioden dÄ Àven landets demografiska utseende började förÀndras valde jag att belysa undersökningsperioden frÄn 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mÄngkulturella samhÀllet.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskÀrnan pÄ 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby pÄ 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanlÀggning pÄ 2000-talet, ESS ? med avseende pÄ diskursiva spÀnningar och förÀndringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förÀndrats frÄn att ha karaktÀr av rationalistisk funktionalism, dÀr ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier Àr viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förÀndrats frÄn att ha haft ett stort inslag av linjÀra styrsystem: politikerna sÀtter mÄlen, tjÀnstemÀnnen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nÀtverksstyrning ? trÄdlösa nÀtverk ? dÀr rollfördelningen mellan politiker och tjÀnstemÀn förÀndras utan att styrkeförhÄllandena dem emellan nödvÀndigtvis gör det..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur campingturismen vÀxte till i PiteÄ pÄ 1950- och -60-talet, och gjorde omrÄdet till ett av Sveriges populÀraste campingomrÄden. Enligt statistiken hade PiteÄ 4% av den totala campingen i hela riket 1968. VÄr uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just PiteÄ kom att fÄ en sÄdan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förÀndring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersÀttas av boende i eget tÀlt eller hyrd stuga pÄ campingplats. I mitten pÄ 1950-talet blev frÄgan om anlÀggande och drift av campingplatser en kommunal angelÀgenhet, delvis beroende pÄ att olika intresseföreningar hade börjat uppmÀrksamma förÀndringen i turistbeteendet.