Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.

Vi hör ofta att vi har kommit lÄngt i jÀmstÀlldhetsfrÄgan i Sverige och pÄ mÄnga punkter har vi det ocksÄ. Men pÄ andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel Àr de svenska teaterscenerna. En stor del av pjÀserna som spelas pÄ de statliga scenerna runt om i landet Àr klassiker, pjÀser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir dÀrefter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förÀndras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio Ärs tid. Uppsatsen Àr en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn pÄ kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av frÀmst tidningsartiklar frÄn rörelsens tidskrifter frÄn de bÄda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag anvÀnt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen Àr att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

Föreliggande arbete Àr en tematisk studie av existentialism i svenska noveller frÄn 1990-talet. Syftet Àr att visa att existentialismen fortfarande Àr en viktig inspirationskÀlla för dagens författare. Undersökningen baseras pÄ de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tÀt relation mellan filosofi och litteratur gör sig gÀllande hos dessa svenska novellförfattare..

Restaurering av trÀdgÄrdar blir alltmer vanligt. Dilemmat Àr vilken tidsperiod som Àr den rÀtta att utgÄ frÄn och hur stor plats dagens trÀdgÄrdskultur ska fÄ ta. GÄrden som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor Ànda tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig pÄ 1800-talet. Detta pÄ grund av att den nuvarande gÄrdsbilden uppkom pÄ 1800-talet. Tanken med arbetet Àr inte att skapa en helt genuin 1800-tals trÀdgÄrd utan tanken Àr mer att man i trÀdgÄrden ska uppnÄ en viss kÀnsla av 1800-tal.

Spanska sjukan var en vÀrldsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över vÀrlden i flera influensavÄgor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda pÄ hur SÀters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjÀlp av överlÀkarens ÄrsberÀttelse för 1918 har jag lyckats fÄ fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan pÄ SÀters sjukhusomrÄde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade mÀnnen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % mÀn (23 stycken) till följd av in-fluensan.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.

Idag kommer det in mycket sittmöbler frÄn 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstÀderna som Àr stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svÄrt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske stÀlls inför frÄgor som; MÄste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur lÀnge till kommer den gamla stoppningen att hÄlla innan den bryts ned helt? GÄr det ens att bevara? Vad har det för betydelse för vÀrdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och kÀnna till material och tekniker som anvÀndes under olika tidsperioder. SÄ jag har dÀrför valt att avhandla stoppade möbler frÄn 1950- och 1960-talet med fokus pÄ de nya material och tekniker som kom att anvÀndas under denna tid.

I dagens digitala mediesamhÀlle Àr det vÀldigt enkelt för mÀnniskor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tÀnka pÄ vad en bild faktiskt Àr. Denna uppsatsen Àr en studie som undersöker tanken och fÀrgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger pÄ om man kan anvÀnda sig av gamla fÀrgteorier frÄn 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjÀlp av Johann Wolfgang von Goethes fÀrglÀra som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och stÀlla dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande Àr relevanta pÄ sÄ sÀtt att man kan ta hjÀlp av dem om man vill förmedla vissa kÀnslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

AvsÀttningar Àr ett omrÄde inom redovisning som sedan en lÄng tid tillbaka harbehandlats i flertalet rÀttsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsÀttningar inte funnits lÀnge utan tillkom inte förrÀn under slutet av 1990-talet.AvsÀttningar har dock utförts i företagen lÄngt innan denna reglering tillkom.UtgÄngspunkten för att bedöma om en avsÀttning var korrekt nÀr det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed dÀr tidigare praxis hade enavgörande roll. Det Àr Àven en av utgÄngspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsÀttning ges i RR 16som en skuld som Àr oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förÀndrats gÀllande rÀttsfall som berör avsÀttningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmÄl, trefrÄn respektive Ärtionde, hÀmtade frÄn RegeringsrÀttens Ärsbok.

Due to historically low prices for electricity in Sweden, many small-scale hydropowerplants were closed down. A small-scale power plant has more or less the samemaintenance costs as larger plants, but doesn?t generate as much income. Today?sincreasing price for electricity in combination with a desire for renewable energysources makes small-scale hydropower interesting again.

Denna uppsats Àr en komparativ studie av sex historieböcker utgivna mellan Ären 1910 och 2006. Av de sex historieböckerna Àr 3 svenska och 3 ungerska. De representerar tre Ärtionden (1910 talet, 1980 talet och 2000 talet). Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om beskrivningen av första korstÄget har förÀndrats i de sex utvalda böckerna över olika tidsperioder, samt att undersöka om det finns nÄgra skillnader i beskrivningen mellan lÀnderna och om olika politiska ideologier pÄverkade vad som skrevs om korstÄget. Resultatet av undersökningen visar att det första korstÄgets bild förÀndras genom Ärtionderna parallellt med historieskrivningens förÀndring har skett.

Föreliggande studie Àr en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och tvÄ svenska publikationer som berör anvÀndandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lÀrare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken hÄller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att anvÀnda Àr en form av textanalys artiklarna har lÀsts med fokus pÄ interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan anvÀnda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fÄtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, dÀrför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kyrkogÄrdar har utvecklats fram till idag. Det syftar ocksÄ till att ge förslag pÄ hur en modern kyrkogÄrd kan rekonstrueras samt skötas för att Äterspegla förhÄllandena under 1700-talet. Den valda kyrkogÄrden Àr Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogÄrd med klippta hÀckar och krattade grusgÄngar har en ca hundraÄrig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anlÀggning med sparsam vÀxtlighet som inte Àgnades nÄgon planering. GrÀs var högvuxet och det hÀnde Àven att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger pÄ litteratur- och arkivstudier sÄvÀl som intervjuer.