I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nÀmns Palmes sÄ kallade GÀvle-tal vid flera tillfÀllen, vilket inte alls Àr mÀrkligt: "massmedierna uppmÀrksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagtrÀ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förÀndrade eller ens uppmÀrksammades sÀrskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gÀllande flera fÀlt, har blivit ledstjÀrnan för analysen.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, dĂ€r Medicinalstyrelsen avrĂ„dde frĂ„n internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gĂ€llde frĂ„n adoptivförĂ€ldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande vĂ€ckte stark mediedebatt i Sverige under de följande Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna stĂ€llde sig i adoptionsfrĂ„gan nĂ€r det gĂ€llde utlĂ€ndska barn med annan ras eller etnicitet,samt fĂ„ en ökad förstĂ„else för varifrĂ„n dessa Ă„sikter kan ha fĂ„tt sin grund.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ innehĂ„llsanalys av artiklar som berör internationell adoption frĂ„n 1961-1964. Syfte och frĂ„gestĂ€llningar diskuteras utifrĂ„n olika perspektiv pĂ„ ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av mĂ€nniskor med olika förhĂ„llande till internationell adoption men att det Ă€ndĂ„ var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

SamhÀllet har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. Vi har gÄtt frÄn ett jordbruksbaserat samhÀlle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhÀlle. Kvinnans roll har förÀndrats frÄn att ha varit förvÀrvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. FrÄn 1960-talet har rollen förÀndrats till att vara deltagande i förvÀrvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushÄllsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom omrÄdet hushÄllsteknik pÄverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Nationalismens utbredning i svenska lÀroböcker förÀndras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats Àr valda utifrÄn tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) dÀr varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som bÄde Àr lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett sÄ utvecklas nationalismen i takt med samhÀllets förÀndringar och ideologier. Det Àr utifrÄn samhÀllets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan pÄvisas i lÀroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska lÀroböcker gÄtt frÄn att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mÄngkulturalism..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet i studien var tvÄdelat, dels avsÄgs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om trÀning, dels att jÀmföra hur svenska elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet och Är 2010.FrÄgestÀllningar till kÀllanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om trÀningsupplÀgg, mental trÀning och mentala faktorer som pÄverkar prestationen samt trÀnarrollen?FrÄgestÀllningar kring hur elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010: Vilka skillnader och likheter i trÀningsupplÀgg bland kvinnor och mÀn finns det mellan 1980-talet och Är 2010? Har trÀnarrollen förÀndrats? VarifrÄn fÄr elitorienterare sin kunskap om hur de ska lÀgga upp sin trÀning?MetodDe metoder som anvÀndes i studien var kÀllanalys och enkÀtundersökning. De kÀllor som analyserats Àr fem böcker som handlar om orienteringstrÀning. Respondenterna till enkÀten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det Är 2010. Antalet respondenter var 13 frÄn 1980-talet och 14 frÄn Är 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns bÄde skillnader och likheter i vad som ingÄr i en elitorienterares trÀningsupplÀgg pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010.

Abstract Hot mot journalister Àr inget nytt fenomen. DÀremot Àr debatten kring denna problematik mer aktuell Àn nÄgonsin. Samtidigt rÄder det en viss brist pÄ vetenskapliga undersökningar, som gÄr pÄ djupet vad gÀller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utforska Ätta journalisters upplevelser i samband med sÄdana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrÄn journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg bestÄr vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn pÄ journalistik av kÀnslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Studien bygger pÄ antagandet att det Àr bra för eleven att berÀtta mycket. Mycket berÀttande leder till att eleverna fÄr ett större ordförrÄd, ett tydligt tal, stark sjÀlvkÀnsla, glÀdje till sprÄket och förmÄgan att strukturera ett material i huvudet. BerÀttarförmÄgan Àr i stÀndig tillvÀxt och flytet i talet vÀxer med antalet gÄnger eleven berÀttar. Mycket berÀttande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt sprÄk och berÀttande. Syftet med arbetet Àr att undersöka olika former av berÀttande och jÀmföra vilken sorts berÀttande som visar mest berÀttande och mest flyt i tal.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om nÄgra av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. DÀrefter undersöks hur den vidare utvecklingen gÄtt till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen stÀlls Àven frÄgan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

VÀxtförÀdlingen av jordgubbar i Sverige började pÄ 1920-talet och dÄ började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebÀr lÄnga dagar och svala nÀtter. Detta sÀgs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock mÄnga egenskaper som pÄverkar den slutliga smaken pÄ bÀret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtÀring av bÀret pÄverkas av mÄnga faktorer. Hur bÀret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Den hÀr uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska vÀrden som trÀdde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande pÄ 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma vÀrden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken pÄ 2000-talet. Med hjÀlp av kulturhistorisk vÀrdeteori, dokumentvÀrde och upplevelsevÀrde, analyseras dokument. Har det varit liknande vÀrden och Ät vilket hÄll styr det?.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, dĂ€r Medicinalstyrelsen avrĂ„dde frĂ„n internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gĂ€llde frĂ„n adoptivförĂ€ldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande vĂ€ckte stark mediedebatt i Sverige under de följande Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna stĂ€llde sig i adoptionsfrĂ„gan nĂ€r det gĂ€llde utlĂ€ndska barn med annan ras eller etnicitet,samt fĂ„ en ökad förstĂ„else för varifrĂ„n dessa Ă„sikter kan ha fĂ„tt sin grund.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ innehĂ„llsanalys av artiklar som berör internationell adoption frĂ„n 1961-1964. Syfte och frĂ„gestĂ€llningar diskuteras utifrĂ„n olika perspektiv pĂ„ ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av mĂ€nniskor med olika förhĂ„llande till internationell adoption men att det Ă€ndĂ„ var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

The purpose of this paper is to bring a British mural painting that originated in England in the 1920?s into the limelight and introduce it to the Swedish public. The mural was commissioned by Tate Gallery, currently known as Tate Britain. The work of art was designed for a semi-public space as a decoration in the Refreshment Room of the gallery, located in the basement where there was little natural light. The artist, a young British man named Rex Whistler, was transformed from being a student at an art school into a celebrated professional artist by this piece of art.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Uppsatsen analyserar inledningsvis vad Method Acting innebÀr. Den ryske regissören och skÄdespelaren Konstantin Stanislavskij utarbetade i början pÄ förra seklet ett system vars uppgift var att utforma ett skÄdespeleri som bröt mot normen av, vad han tyckte var, orealistiskt spel. Med naturalismen kom kravet att teaterns uppgift var inte att försköna verkligheten utan att visa verkligheten som den var. Stanislavskij besökte, tillsammans med the Moscow Art Theatre, USA i början pÄ 1920-talet och presenterade sitt system för den amerikanska publiken. NÄgra av hans lÀrljungar stannade kvar och började lÀra ut de nya skÄdespelarteknikerna.