This report is about a couple of specially chosen peatlands in eastern Uppland, Sweden. It concerns their development between the year 1922 and 2012. The historic fact originates from a large investigation of peatlands in the south of Sweden made by the Swedish Geological Survey, SGU, in the 1920?s. To be able to choose peatlands an analysis in GIS were made, in which we were able to find locations good enough for our field investigation. During the field investigation we bore to find nice peat cores that later went through several analyses in a lab.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..

Det svenska samhÀllet omvandlades under 1800-talet frÄn hushÄllsbaserade marknadsekonomiska metoder till kapitalistiska marknadsekonomiska metoder. Parallellt med detta omvandlades och moderniserades den svenska eliten frÄn att utgjorts av en jordÀgande aristokrati till att i stÀllet utgöras av en förmögen högborgerlighet. Denna uppsats handlar om hur en representant ur den nya svenska eliten i form av Axel AdelswÀrd tÀnkte och handlade nÀr han mötte ett USA pÄ 1850-talet dÀr den kapitalistiska marknadsekonomin hade slagit igenom. Jag vill ocksÄ visa hur en omvandling skedde av en gammal elit till att inta ett nytt kapitalistisk marknadsekonomiskt tÀnkande..

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Det var under 1700-talet som genombrottet för kokböcker i Sverige kom. Under den hÀr tiden skrevs det fortfarande kokböcker för överklassen, men allt mer började det komma kokböcker som hade en handboksliknande utformning med anvisningar för bÄde mat och olika delar av hushÄllsarbetet. Under 1700-talet förekom det i kokböcker tre verbformer, imperativ, s-passiv och aktiv presens. Dock hade s-passivt tagit överhanden mot slutet av 1700-talet och detta sÀtt att skriva recept gÀllde fram till cirka 1900-talet, dÄ det sker en ÄtergÄng till att anvÀnda imperativ i receptskrivningen.Idag Àr intresset för mat och mÄltidslitteratur stort i Sverige och övriga vÀrlden. Varje dag sÀljs det nÀstan 1,5 miljoner böcker om detta Àmne runt om i vÀrlden.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie av lÀromedel frÄn 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur ÀmnesomrÄdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i lÀroböcker frÄn 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrÄn mina frÄgestÀllningar Àr följande:Av alla de lÀroböcker som jag tagit upp i undersökningen Àr det bara de tvÄ böckerna frÄn 1960-talet som lÄter ateismen fÄ ha en egen rubrik.I de böcker jag nÀmner frÄn 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frÄgan: ?Finns Gud? Till skillnad frÄn dessa böcker sÄ har lÀroböckerna frÄn 1990-talet och framÄt kapitel, dÀr man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?LivsÄskÄdningar utan Gud? och ?Religioner och livsÄskÄdningar?.Ateismen fÄr Àven en negativ innerbörd nÀr den förknippas sÄ intimt med marxismen och dÀrmed ocksÄ med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

ABSTACTINSTITUTION: Institutionen för pedagogikAvdelningen för bildVĂ€xjö universitetADRESS: 351 95 VĂ€xjöTELEFON: 0470-70 80 00HANDLEDARE: Emilie KarlsmoTITEL: Bake a wish- iscensĂ€ttningar av den lyckligahemmafrunENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewifeFÖRFATTARE: Malin NilssonADRESS: StallvĂ€gen 46352 56 VĂ€xjöTELEFON: 070-52 29 572TYP AV UPPSATS: C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN: Ht 2008Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hĂ€mtade frĂ„n 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna frĂ„n 2008 Ă€r iscensĂ€ttningar av 1950-talet.Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett nĂ„gra förskjutningar.Författaren framhĂ„ller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhĂ„llande till olikheterna tyder pĂ„ en förĂ€ndring av kvinnan som motiv..

Vid slutet av 1920-talet hittade tvĂ„ blockletare frĂ„n Boliden ett stort kopparkisblock pĂ„ Nattberget som ligger 46 km vĂ€ster om Älvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparĂ„dern men provbrytningar visade att malmen var nĂ„got för lĂ„ghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle pĂ„börjas. Med tillgĂ„ng till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid RönnskĂ€rsverken. Bredvid gruvan vĂ€xte ett mönstersamhĂ€lle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som lĂ„g alldeles i nĂ€rheten.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning Ànda sedan införandet av KL pÄ 1920- talet. Kopplingen innebÀr att beskattningen i de allra flesta fall baseras pÄ företagens redovisning. Redovisningen Àr dynamisk eftersom den i hög utstrÀckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed Àr ett begrepp som Àr skapat att passa en stor massa av företag i mÄnga olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och dÀrmed nÀr de skall tas upp till beskattning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se om det Àr av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rÀttsstandard i bÄde redovisningen och beskattningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur portrÀtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förÀndrats i flickboken under 1900-talet. Har framstÀllning av, definition av och synen pÄ vad en kvinnlig förebild Àr förÀndrats i litteraturen och vad Àr egentligen synen pÄ vad en stark kvinna Àr eller förvÀntas vara i de verk som studeras?.

The topic of this paper is tuberculosis, especially in regard to the sanitarium movement and the efforts that were made to cure, ease and stop the spreading of the disease. The sanitarium movement was established in the late 19th century before any effective cure for the disease had been found. At this time the only treatment for the patients were fresh air, rest and good food. The paper analyses the case books for some of the patients at the sanitarium Lugnet which was situated close to the Swedish town VÀxjö in order to see if the treatment of the patients differed depending on gender. The result of the inquiry suggests that there were no difference in the treatment of men and women..

Under min uppvÀxttid pÄ 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. MÄnga bodensare arbetade inom försvaret eller pÄ centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte mÄnga medborgare. Det fanns Àven mÄnga smÄ privata arbetsgivare och en framÄtanda som var positiv. PÄ 1990-talet började en stor omstÀllning för Boden och dess invÄnare.