Sök:

Sökresultat:

1305 Uppsatser om 13 europeiska industriländer - Sida 48 av 87

"Att vara den förlÀngda armen till tjÀnstemÀn och politiker" : En kvalitativ studie om rektorers arbetsbeskrivningar i relation till deras rollförstÄelse

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

Lönestelhet : Kan förhÄllandet mellan produktivitet och lön förklara arbetslöshet och sysselsÀttning?

Sammanfattning: Avhandlingen initieras med observationer om utveckling i lön samt sannolikhet för arbetslöshet under en individs arbetsliv pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa föranleder hypotesen att utfallet pÄ arbetsmarknaden i termer av individens sannolikhet till anstÀllning kan förklaras av hur löner varierar med produktivitet. I syfte att undersöka om en sÄdan hypotes kan ha substans gör dÀrefter en kort inblick i en tidigare rapport i ett nÀrliggande omrÄde, dÀrefter görs en mer grundlig undersökning av den svenska arbetsmarknaden.För att hitta vidare indikationer pÄ om hypotesen kan göras mer trovÀrdig eller bör förkastas utvidgas dÀrefter undersökningen till att studera 15 europeiska lÀnder. Ansatsen Àr modellera utfallet pÄ arbetsmarknaden som en funktion av hur spridning i löner ser ut i förhÄllande till spridning i tre förmÄgor som antas vara förknippade med produktivitet.DÀrefter nyttjas olika mÄtt pÄ spridning i lön i försök att identifiera den del av lönefördelningen dÀr löner eventuellt inte varierar fritt i proportion till produktivitet, och för vilken del av lönefördelningen som en förklaringsmodell av ovan beskriven karaktÀr kan vara lÀmplig.Slutligen undersöks Àven om spridning i lön samt spridning i de förmÄgor som antas korrelera till produktivitet Àven kan förklara sysselsÀttning och arbetskraftdeltagande, och vilka implikationer det i sÄdant fall kan ha pÄ analysen av resultaten..

Opera i Stockholm, Nya VĂ€rtastaden

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som Àmnar informera om tjÀnstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgÄngen och diskuterar Àven projektmetoden scrum som anvÀnts under projektets designfas, för att utröna dess lÀmplighet i interaktionsdesignprojekt. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ hur projektmetoden pÄverkat anvÀndbarheten i den designlösning som producerats. Information om anvÀndarna har inhÀmtats genom intervjuer med praktiserande tjÀnstedesigners och tjÀnstedesignstudenter i olika Europeiska lÀnder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden mÄldriven design.

Kompetensutveckling. En studie hur informationen av vÀrde för strategisk kompetensutveckling i smÄföretag fungerar inom VÀxtkraft MÄl 3.

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

SE-bolag ? varför uteblir succén i Sverige?

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.

Det r?cker inte enbart med ?mneskunskaper

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

OMV?RDNADS?TG?RDER SOM SJUKSK?TERSKAN KAN ANV?NDA F?R ATT LINDRA ?NGEST INF?R MRUNDERS?KNING. En litteratur?versikt

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Traditionella flygbolag och LÄgprisflygbolag : En jÀmförande studie av fem europeiska flygbolags operativa effektivitet och finansiella strategier

FrÄgestÀllning: Hur skiljer sig lÄgprisflygbolagens strategier jÀmfört med de traditionella, vilken Àr den vinnande strategin?Huvudsyfte: Genom utvalda teorier och nyckeltal jÀmföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det pÄverkar lönsamhet och utveckling.Metoder: En jÀmförande studie baserad pÄ sekundÀrdata pÄ fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. FrÀmst anvÀnds bolagens Ärsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data.Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad pÄ marknaden. LÄgprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlÀgsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sÀtta lÀgre priser Àn de traditionella. Detta innebÀr att effektiviteten har ökat och detta sÀtter press pÄ de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen.

Hotet frÄn grannen: En studie av regional sÀkerhetskomplex-teori utifrÄn europeiska och post-sovjetiska erfarenheter

Regional sÀkerhetskomplex-teori Àr en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver sÀkerhet som nÄgot som sker framför allt pÄ en regional analysnivÄ. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den hÀr uppsatsen försöker jag ta reda pÄ vad den hÀr teorin tillför till förstÄelsen av sÀkerhetspolitik, utöver vad vi lÀr oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom tvÄ fallstudier dÀr de olika teorierna jÀmförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfÀren med fokus pÄ Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional sÀkerhetskomplex-teori har bÄde för- och nackdelar jÀmfört med dominerande teorier.

Implementeringen av miljöansvarsdirektivet i den svenska rÀtten : En europarÀttslig studie om förvaltningsförfarandet vid miljöskador utifrÄn principerna om god förvaltning och processuell autonomi

The aim of this thesis is to examine how the EU directive 2004/35/EC on environmental liability impacts the Swedish administrative legal order. The thesis examines the directive through two main EU principles - the principle of good administration and the principle of procedural autonomy. The EU principle of good administration as a concept contains various procedural and substantive obligations that make up the subject for examination of the directive, both as regulated in the directive and as general principles of EU law. The directive is analyzed using a comparative method to determine to what extent the procedural and substantive principles of the directive impacts the Swedish administrative law, and weather or not the Swedish regulations comply with the EU principle of good administration.The results of the study shows that, althought there?s a general principle of national procedural autonomy, the EU principles of good administration do affect the Swedish administrative regulation in various aspects, through the implementaion of the directive on environmental liability as well as general principles of EU law.

Viljan att köpa ÀgarlÀgenheter

FrĂ„n och med den första maj 2009 införde Sverige den nya boendeformen Ă€garlĂ€genheter. Detta Ă€r en redan befintlig boendeform i mĂ„nga andra europeiska lĂ€nder. ÄgarlĂ€genheter bygger pĂ„ en tredimensionell fastighetsindelning, det vill sĂ€ga en fastighet som Ă€r avgrĂ€nsad bĂ„de horisontellt och vertikalt. Den nya boendeformen har bĂ„de likheter och skillnader med bostadsrĂ€tter. NĂ„gra spekulationer som finns talar för att Ă€garlĂ€genheter kommer vara till stor hjĂ€lp för hyresrĂ€ttsmarknaden dĂ€r det idag rĂ„der bostadsbrist.

Hur stÄr det till med tron? : En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Kunskapsspridning med ett wiki : Är wiki ett effektivt verktyg för att sprida kunskap i ett företag?

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Att bli Àldre med bibehÄllen integritet : - en rÀttssociologisk studie om tvÄngsanvÀndning inom ÀldrevÄrden

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera pĂ„ behovet av integritet hos Ă€ldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begrĂ€nsningar i form av tvĂ„ng och inlĂ„sning av dessa personer, Ă€r reglerat. Uppsatsen Ă€r skriven rĂ€ttssociologiskt, vilket innebĂ€r en grundlig genomgĂ„ng av relevant forskning om aktuella frĂ„gor kring behovet av integritet bland Ă€ldre. Även ett inslag av rĂ€ttsdogmatism har anvĂ€nts för att faststĂ€lla vad som stadgas i lagarna vad gĂ€ller fysiska begrĂ€nsningar sĂ„som inlĂ„sning och andra tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rder i vĂ„rden av Ă€ldre dementa. Forskning visar att integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande Ă€r nĂ€ra knutna till varandra. Personal pĂ„ sĂ€rskilda boenden har svĂ„rt att veta vad som Ă€r tillĂ„tet i det dagliga arbetet, dĂ„ tydlig reglering saknas pĂ„ omrĂ„det.

Lagstadgade revisorers kompetenskrav ? En jÀmförelse mellan Sverige och Danmark

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn pĂ„ bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC Ă€r tvĂ„ organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjĂ€nster medan IFAC försöker fĂ„ en konsistent hög kvalitĂ© pĂ„ revisorer globalt. En grĂ€nsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering Ă€r Öresundsregionen dĂ€r företag med revisorer kan jobba över landsgrĂ€nserna. För att öka förstĂ„elsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, Ă€r syftet med uppsatsen att jĂ€mföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->