Sökresultat:
1305 Uppsatser om 13 europeiska industriländer - Sida 3 av 87
Europas Textilindustri-? En frÄga om dess framtida möjligheter
Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven pÄ företagen ökar dÄ konsumenterna efterfrÄgar varor till lÀgre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa vÀljer istÀllet att förflytta den till Asien, dÀr de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har dÀrmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa stÄr sig gentemot Asien och dÄ frÀmst Kina. Det finns dÀrmed en rad faktorer som kan ha en pÄverkan pÄ Àmnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska sÄvÀl som den asiatiska textilmarknaden.
SkyddsÄtgÀrder mot översvÀmningar: En undersökning om hur europeiska lÀnder kan minska de samhÀllsekonomiska kostnaderna genom att vidta sÀkerhetsÄtgÀrder mot översvÀmningar.
I takt med klimatförÀndringarna ökar riskerna för översvÀmningar. En översvÀmning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushÄllen och samhÀllen. Ett resultat av det översvÀmningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen Är 2007 Àr att det idag pÄgÄr ett aktivt arbete i mÄnga europeiska lÀnder för att kartlÀgga riskdrabbande omrÄden och öka informationen kring skyddsÄtgÀrder, för att minska skadorna vid en eventuell översvÀmning. En försÀkring kan till stor del tÀcka den ekonomiska förlusten som en översvÀmning kan innebÀra och pÄ sÄ vis skapa en trygghet hos försÀkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhÀllsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvÀmning.
En jÀmförelse mellan svenska mammografer med film-skÀrm system och nivÄer satta av europeiska kommissionen
För att ta reda pĂ„ hur svenska mammografiavdelningar stĂ„r sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjĂ€lp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor anvĂ€nts för att simulera ett normaltjockt bröst. Ăven ljusskĂ„pen och filmens egenskaper har undersökts och jĂ€mförts med kraven i europeiska protokollet. AvgrĂ€nsningar har gjorts dĂ„ koncentreringen ligger pĂ„ mammografer som anvĂ€nder sig av film-skĂ€rm system.Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjĂ€lpmedel. Efter bedömning och poĂ€ngsĂ€ttning av bilderna pĂ„ CDMAM-fantomet har vĂ€rdena förts in i ett Excel-program dĂ€r vĂ€rdena presenteras i grafer.
EMU:s effekt pÄ utrikeshandeln i Europa : En empirisk paneldatstudie
I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.
Ranka den som Perron-Frobenius : Sporttabellen du aldrig sett förut
Uppsatsen a?r skriven fo?r att ta fram ett alternativt sa?tt att ranka lag i olika serier. Vi har lagt sto?rst fokus pa? fotbollsallsvenskan, men a?ven tabellerna i fotbolls-EM, basketligan och elitserien i hockey kommer att ja?mfo?ras. Vi kommer att introducera Perron-Frobenius sats med en kortare beskrivning och fo?rklara hur Google anva?nder satsen genom PageRank fo?r att du ska kunna hitta just den artikel eller hemsida som du letar efter.Senare i uppsatsen beskriver hur vi anva?nder Perron-Frobenius sats fo?r att fa? fram en alternativ ranking till den som anva?nds idag.
Improvisation för klassiska musiker : tabu, onödigt, anvÀndbart eller vitalt?
Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.
AnvÀndandet av landskapsanalyser i kommunala planeringsinsatser för vindkraft : en studie av planeringsstödet för vindkraft 2007-2010 med utgÄngspunkt i den europeiska landskapskonventionen
I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig
dÀrigenom att med sitt rÀttssystem och sin administration leva upp till dess vÀrden. Konventionen
trÀdde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar
berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar
sig i allmÀnhetens perception av landskapen.
Föreliggande rapport Àr uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa
studien har 348 planeringsunderlag frÄn 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges
21 lÀnsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de
aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar Àr av stor vikt vid uppförandet
av landskapsanalyser.
EU:s utvidgning, exemplet Turkiet : En textanalytisk studie om ansökarlandet Turkiet
EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.
Made in... Sweden? : Ursprungsregler som handelshinder
Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.
Osmoreglera mera - Phaseolus vulgaris under torka. Genotypiska skillnader i osmoreglering som anpassning till torka hos vanlig b?na.
Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.
JÀmförande studie avseende svenska byggregler och den europeiska standarden eurokoder : Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion
Den Europeiska standarden Àr indelad i flertalet Eurokoder och dessa Àr de kommande berÀkningsreglerna som Är 2011 blir obligatoriska för alla bÀrande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersÀtta tidigare nationella regler och det Àr framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer pÄverkar nÀr en övergÄng frÄn svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgÀnglighet att göra. Det Àr inte lÀngre en frÄga om Eurokoderna skall börja tillÀmpas, utan istÀllet nÀr.Syftet med detta examensarbete Àr att det skall ge en allmÀn och överskÄdlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig frÄn sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.JÀmförelsen har baserats pÄ ett antal berÀkningar som har utförts pÄ ett framtaget referensobjekt, dÀr endast de delar som berör berÀkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jÀmföras. För att fÄ underlag till dessa berÀkningar har litteraturstudium av respektive regler tillÀmpats. Detta material har allt eftersom sammanstÀllts i denna rapport.Med utgÄngspunkt frÄn det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlÀgga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte Àr av större karaktÀr.
Medarbetares skattning av chefers konflikthanteringsförmÄga predicerar chefers sjÀlvskattade emotionsreglering
Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).
Vilka faktorer pÄverkar kupongrÀntan pÄ europeiska högriskobligationer? En studie om avkastningsskillnader.
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka variabler som pÄverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem Ären. Uppsatsen syftar Àven till att ge en grundlÀggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling pÄ den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lÀmpliga med tanke pÄ vÄrt problem och syfte. Vi valde ocksÄ att anvÀnda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansÄg lÀmpade sig bÀst med tanke pÄ vÄr tillgÀngliga data. I uppsatsen har vi Àven valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi fÄ fram nÄgot nytt.
EU-bidrag - Ansökningsprocessen
Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.
GoodwillgÄtan i Europa -En kvantitativ studie av goodwill och övervakning i Europa och USA
Bakgrund och problem: Ă
r 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen mÄste följa IASBs regelverk gÀllande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jÀmförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jÀmfört med de amerikanska US GAAP, Àven om vissa mindre skillnader kvarstÄr. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lÀgre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden Àr att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger pÄ en mer stabil nivÄ i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige Àr tydligt exempel pÄ ett europeiskt land dÀr andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).