Sökresultat:
363 Uppsatser om 1:1-satsning - Sida 14 av 25
Makt- och statusbalans mellan gammalt och nytt : En undersökning av Nordeas kundcenter och relationen med de "gamla" lokalkontoren ser ut idag.
Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.
Tryckmätningar av olja i momentbegränsande kopplingar
Idag består största delen av vår energikonsumtion av fossila bränslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det är viktigt att ta fram alternativ. Vågkraft har en stor potential till att bli en energikälla med väsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vågkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förväntas bli dominerande inom de närmaste 20 åren. Genom vågenergiomvandlare omvandlas vågornas energi till elektricitet och det är energiomvand-lingen som kallas för vågkraft. Det finns många olika platser i världen som lämpar sig för vågkraft, framför allt länder med kust mot Atlanten och Stilla havet.
En-till-En projekt och elevinflytande : Om hur elever i grundskolan upplever att ha en egen dator
Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära.
Friskvård - en lönsam satsning : En studie av FRAM-kursen
Arbetsmiljön och sättet vi arbetar på har kommit att förändras drastiskt med ökade sjukskrivningar och arbetsskador som följd. Produktiviteten hos en anställd är beroende av hur han eller hon mår fysiskt och psykiskt. För att råda bot på dessa allvarliga problem satsar de flesta företag på någon typ av friskvård. Den här uppsatsen handlar om en kurs som ges av Solstahälsan AB och som heter FRAM-kurs. FRAM står för att förebygga, rehabilitera, aktivera och målstyra.
Sensationskampen : en jämförelse mellan Expressens och Aftonbladets löpsedlar 1994 och 2004
Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet.
Kultur i skolan : Undersökning av ett samarbete mellan en lärare och en museipedagog
Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartläggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i området. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kännedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebära dels som begrepp men även som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger från andra institutioner än skolan skulle kunna arbeta i skolan där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare och på så sätt vara en användbar resurs för kultur i skolan.
1:1 ? En dator per elev och lärare : Om pedagogiska synsätt inom 1:1-verksamhet
För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet.
Bokskog för framtiden : Planer och visioner för en bokplantering
Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.
Venture Capital : en studie om venture capitalbolag och dess Exitbeslut
En Venture Capital satsning innebär att en investerare satsar pengar i ett företag för att efter en tid kunna sälja sina andelar. Venture capital-bolagen specialiserar sig på att gå in med aktivt affärsstöd (riskkapital och kompetens) till företag med utvecklingspotential oftast med ett tidsbegränsat engagemang. Investeraren har redan vid begynnelse av investering en målsättning att lämna och sälja sitt innehav, vilket benämns exit. Med exit menas det sätt på vilket ledning och investerare kan likvidera den värdetillväxt som uppkommit.Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva de drivkrafterna som ligger bakom olika former av exitstrategier. För att uppnå uppsatsens syften gjorde vi fallstudie med hjälp av kvalitativ undersökningsmetod.De teorier som tillämpades i uppsatsen var till att börja med de första viktiga stegen mot exiten nämligen investeringsbeslutet.
Satsningen på PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) i förskolan - ett led i ettpedagogiskt ledarskap
Abstract Titel: Satsningen på PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) i förskolan - ett led i ett pedagogiskt ledarskap Huvudsyfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers synsätt och upplevelser av PIM (Praktiskt IT- och mediekompetens), som är en satsning från regeringen, och om PIM uppdraget har påverkat deras ledarskap och arbetssätt som förskolechef.Metod: Kvalitativa intervjuer och observationer l Studien bygger på fyra stycken intervjuer med förskolechefer, samt observationer. Huvudresultat: Resultatet av studien har visat att förskolecheferna har upplevt PIM- utbildningen som ett braPedagogiskt upplägg och ett bra verktyg. Enligt förskolecheferna har PIM? utbildningenimplementerad i förskolans verksamhet genom att på ett professionellt sätt skriva vecko-månads brev, pedagogisk dokumentation, föräldramöte och utvecklingssamtal därpedagogerna visar små filmsnuttar på fem minuter som en utgångspunkt till samtalet. Allaförskolecheferna var överens om att den tredje delen av PIM var mest intresserade förpedagoger, barn och föräldrarna. Studien har också visat att förskolechefernas ledarskap intepåverkats av PIM- utbildningen men däremot har deras arbetssätt fått högre kvalitet och demAnvänder numera bättre program och metoder för sitt dagliga arbete. Studiens bidrag:Vår avsikt med uppsatsen är att kunna bidra till en fördjupad uppfattning kring förskolechefens roll vid förändringar på grund av den särskilda PIM-satsningen.
Ökad integration på landsbygden, en satsning - två vinnare?
Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.
IT- och mediefortbildning i gymnasieskolan
Syftet med denna studie var att undersöka attityderna gentemot PIM hos ett fåtal praktiserande gymnasiepedagoger. Jag ville även undersöka om PIM upplevs i samma positiva riktning som Skolverket anger i sin lägesrapport från 2009. Syftet är också att med fokus på gymnasielärare utreda hur innehållet i PIM-satsningen upplevs, huruvida ambitionen med satsningen införlivas efter deltagande och om dessa pedagogers undervisning och didaktik påverkas av att genomföra PIM.
Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Upplever gymnasiepedagoger i Malmö att deras medverkan i PIM bidrar till högre undervisningskvalitet?
För att samla in information till studien genomförde jag kvalitativa djupintervjuer med sex gymnasielärare. Den genomförda studien är väsentligt mindre vad gäller informanternas omfattning i jämförelse med skolverkets lägesrapport.
Vad tillför ett klagomål? : En studie ur ett styrningsperspektiv
En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart.
Utvärdering av ramverket JQuery for mobile
Examensarbetet har utförts på Lawson, som idag gör en satsning mot de mobila användarna. Då det idag finns många olika typer av enheter, webbläsare och operativsystem utvecklas det mobila applikationer till varje plattform vilket medför stora kostnader och längre utvecklingstider. Den här rapporten är skriven i syfte att se över vad det finns för möjligheter att använda ny teknik som HTML5 och CSS3 tillsammans med ramverket jQuery for mobile för att utveckla webbapplikationer.För att visa på funktionaliteten och vad man kan göra så har två exempelapplikationer tagits fram och testas på flera olika plattformar/enheter, bland annat en iPad och en Samsung Galaxy Tab 8.9. Koden för dessa applikationer finns som bilaga i rapporten.Målet var att se över vad det fanns för stöd för swipes, enhetlig native-design/känsla, kunna använda enhetens kamera och GPS. En hel del, bland annat swipes, GPS och lokal lagring, går att lösa med HTML5 och jQuery for mobile.
Tänker vi utanför lådan? En utvärdering av upplevelserna kring AMLS-utbildningen inom en Västsvensk ambulansorganisation
Ambulanssjukvården i Sverige är en föränderlig verksamhet som under de senaste åren inneburit utveckling från en ren tranportorganisation till något som kan jämställas med ett rullande sjukhus. Avancerad sjukvård erbjuds redan i hemmet och detta har succesivt höjt kraven för både den formella kompetensen hos vårdteamet men även den reella kompetensen att bedöma och behandla patienter med olika besvär. Förändringen har inneburit att ambulansverksamheten i många distrikt satsat stort på att vidareutbilda egen personal för att möta de rådande kraven. En av dessa satsningar är AMLS®, som innebär ett sätt att implementera strukturerat arbetssätt även för patienter med medicinska problem. Frågan kvarstår om denna satsning gett någon förändring i vårdteamets arbetssätt.