Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsättning med ytterligare verksamheter. Många väljer att satsa på turism, och det märks en ökad efterfrågan på just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det den snabbast växande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, närmare bestämt Västgård i byn Kall i Jämtland, kan utveckla sin satsning på turism som sidoverksamhet. Med hjälp av teorier inom området har jag undersökt hur gården kan förbättra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de värden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna är och vad de vill ha.Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka värdet på upplevelsen i kundens ögon. En mängd faktorer såsom bland annat miljö, personal och andra turister väger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar är viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark.

SyfteSyftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår.

Uppsatsen behandlar IT-utbildning inom tillverkningsindustrins småföretag. Vi undersöker hur mycket användarna i dessa småföretag använder datorsystemen och i vilken utsträckning de har fått någon IT-utbildning, användarnas uppfattning av den egna IT-kompetensen. Deras behov av IT-utbildning och inställning till datoranvändning undersöks genom en enkät som har besvarats av 30 användare. I uppsatsen tittar vi också på hur de IT-ansvariga ställer sig till samma frågor angående användarna och deras egen utbildning och kompetens. Frågorna till de IT-ansvariga gjordes genom en enkät som besvarades av fem IT-ansvariga samt genom två intervjuer.

Standardiserade affärssystem kan beskrivas som informationssystem som integrerar företagsinformation. Affärssystem erbjuder till exempel en möjlighet till effektivisering avverksamhet och affärsprocesser. Dessa system kan också erbjuda prognosverktyg för analysav företagets affärsverksamhet. Standardiserade affärssystem har hittills framför allt riktatsmot större företag. Emellertid har flera aktörer nu aviserat en satsning för små och medelstoraföretag.Vid anskaffning av standardiserade affärssystem är det viktigt att systemet verkligen fungerarväl utifrån med företagets behov och förutsättningar, till exempel när det gälleraffärsprocesser, organisation, med mera.

Värmlands Idrottsförbund har tillsammans med kommuner gjort en satsning på idrottsskolor. Det pågår en utvärdering av forskare från Karlstads Universitet, som fått i uppdrag från Värmlands Idrottsförbund att studera barnens syn på idrottsskolan. Vi fick ett antal förslag på uppslag till examensarbete från Värmlands Idrottsförbund, vi valde att göra en studie med samordnare från olika idrottsskolor. Syftet var att ta reda på hur de ser på idrottsskola i allmänhet och hur deras verksamheter bedrivs. Denna studie har inget samband med utvärderingen som Karlstads Universitet gör.Vi valde ut tre samordnare som kommit ungefär lika långt i sitt arbete.

Andelen demenssjuka ökar i takt med den åldrande befolkningen. Detta medför att andelen demenssjuka även ökar i den somatiska vården. Tidigare forskning har visat på svårigheter med att behandla patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att på somatisk avdelning vårda somatiskt sjuka patienter med demenssjukdom. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer och materialet analyserades med en fenomenografisk ansats.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Organic food is produced in a way that strives towards maintaining and improving natural resources. The welfare of both producers and consumers is central, also taking both animals and the environment into account. The Swedish government finds this important and in 2006 they made a resolution that the consumption of organic food should be stimulated. The goal was that 25 % of the municipalities? consumption of food should be organic in 2010.The municipality of Ludvika reached the government's target in 2011 and is currently increasing their proportion of organic food by one new product every year.  Ludvika is a member of The National Association of Swedish Eco-municipalities and the town of Ludvika is also a Fairtrade city.

Spelmarknaden världen över är starkt växande, och en allt större andel av befolkningen uppger att de spelar.På senare år har det blivit populärt att använda sig av element av det som gör spel så engagerande ochberoendeframkallande inom andra områden. Detta är vad som kallas spelifiering.Spelifiering har på senaste tiden blivit lite av ett modeord. Det har använts i åtskilliga smartphoneapplikationerför att hjälpa användare att hålla motivationen uppe vid till exempel fysisk träning eller inlärning av ett nyttspråk. Inom svenska skolan har dock inte spelifiering slagit igenom fullt ut.Syftet med denna rapport är att undersöka hur användningen av spelifiering ser ut inom den svenska skolan,om det är ett område att satsa vidare på, samt om vad som skulle behövas för att det ska användas mer. Vikommer främst att fokusera på undervisning på högstadienivå.

Satsningar på sociala faktorer inom samhällsplanering får idag ofta ge vika för kvantitativa, i huvudsak ekonomiska, faktorer. Segregationen i många städer ökar och ett stort antal individer hamnar i ett livslångt utanförskap. Syftet med uppsatsen är att analysera strategier inom fysisk upprustning som ökar den sociala integrationen och minskar utanförskapet i socialt utsatta områden. Utifrån den medicinske sociologen Aaron Antonovskys teori KASAM (Känsla Av SAMmanhang) studeras den satsning som drivs av det kommunala fastighetsbolaget Telge Hovsjö i miljonprogrammet Hovsjö i Södertälje. Teorin utgår från hur en individ upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till sin omgivning. I Hovsjö har Telge Hovsjö och de boende arbetat aktivt för en fysisk och social utveckling i området.

Som ett led i utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten kommer Luleå kommun att införa självservicetjänster genom att automatisera gymnasieansökningen via Internet för alla 9:e klassare. Denna satsning hoppas kommunen främst kommer att resultera i ökad service för eleverna och deras föräldrar samt ökad kvalitet på de uppgifter som eleverna lämnar ifrån sig. Då vi författare anser att kvalitet och service är subjektiva begrepp så har vi valt att undersöka Luleå kommuns, elevers och föräldrars syn på service och kvalitet i relation till den Internetbaserade gymnasieansökan samt hur dessa grupper definierar begreppen service respektive kvalitet och i vilken mån deras synsätt överensstämmer respektive skiljer sig åt. Några slutsatser som vi har kommit fram till är följande: ? BUFs, elevernas och föräldrarna definierar service som tillgänglighet och förbättring, vilket innebär att de ser service som någon slags aktivitet som servar dem på ett eller annat sätt.

Idag består största delen av vår energikonsumtion av fossila bränslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det är viktigt att ta fram alternativ. Vågkraft har en stor potential till att bli en energikälla med väsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vågkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förväntas bli dominerande inom de närmaste 20 åren. Genom vågenergiomvandlare omvandlas vågornas energi till elektricitet och det är energiomvand-lingen som kallas för vågkraft. Det finns många olika platser i världen som lämpar sig för vågkraft, framför allt länder med kust mot Atlanten och Stilla havet.