In this paper we have investigated which visual components that are of importance when designing a website with the purpose of influencing peoples attitudes in a positive direction regarding the specific phenomenas crowdfunding and microinvestments. To investigate how people respond to these concepts we made a survey. The survey showed us that the respondents were indecivise regarding risktaking and that personal interest was of great importance weather the respondents were to invest or not. Therefor we included visual components in the design with the purpose of expressing professional and trustworthy impressions and at the same time reach the user at an emotional level. In the following interviews that we made we tested if our visual components had the intended effects.

Arbetsgivares nätkontroller i sociala medier är bara ett exempel på alla emergenta beteendemönstersom utvecklats både på individ- företagande- och samhällsnivå på grund av den interaktiva webben(Webb 2.0) och Facebook kring vilket en diskussion förs.Resultatet i den kvalitativa studien sammanställs i en slutsats giltig för den lokala urvalsgruppeninkluderande 7 småföretagare och påvisar att arbetsgivarna, även om det inte alltid är helt medvetet, påverkas i sina subjektiva bedömningar kring arbetssökandens lämplighet för anställning genominformation inhämtad från Facebook jämte andra informationskällor. Facebook är en social webbaserad plattform ursprungligen designad för social interaktion koppladtill privatlivet. Information lyfts ur sitt sammanhang och in i helt andra kontexter när andra aktörer i form av beslutsfattande yrkespersoner träder in på nätverket i syfte att bakgrundskontrollera. Informationen kan tolkas och användas som informationsunderlag för professionellt beslutsfattandeoch påverka användares livsförhållanden. Resultatet redovisar för några svårigheter och möjlighetermed informationsöverföring via Facebook som kan vara av intresse att överväga och diskutera vidpolicyutformningar för sociala medier kopplat till informationsinhämtning vid rekrytering samt viddesignandet av social informationsteknik..

Bakgrund: Barn tillbringar mycket tid i skolan. Många studier visar att föräldrar till barn med diabetes inte känner sig trygga med stödet som skolpersonalen ger till deras barn under skoltiden.Syfte: Att beskriva skolpersonalens stöd till elever med diabetes, om handlingsplaner finns och hur skolans personal ser på sin kompetens relaterat till sjukdomen diabetes.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med en enkät på webben. Ett randomiserat och stratifierat urval av skolor gjordes. Totalt deltog 19 skolor från 19 olika län fördelade över Sverige.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

I mitt arbete studerar jag H&M:s språkbruk i information kring hållbart mode. Jag har avgränsat mig till texten På väg mot hållbar bomull, en informationstext på H&M:s externa webbplats www.hm.com. Syftet med min studie är att visa hur man med en anpassad form av Klarspråk, tillsammans med en tydlig koppling mellan ord och handling i text, kan öka förutsättningarna för större kunskap och vägledning till hållbart mode.I min studie använder jag mig av två metoder, en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet är att undersöka hur läslig, läsbar och läsvärd H&M:s text är för målgruppen unga människor och att få dem att berätta om deras syn på konsumtion i allmänhet och hållbart mode i synnerhet, samt hur de tänker kring hur man kan underlätta till en mer hållbar modekonsumtion.Utifrån min empiri och mitt teoretiska ramverk har jag tagit fram en ny text, skriven med en för målgruppen unga människor anpassad form av Klarspråk. Den nya texten utgår från två utvalda textstycken i den analyserade texten På väg mot hållbart mode och är för målgruppen därefter anpassad så att läslighet, läsbarhet och läsvärdet har ökat.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

The motivation for this thesis lies in the knowledge that there is a crucial information need amongst LGBTQ-persons wanting to read fiction related to LGBTQ in order to strengthen their own identity. This particular information need regarding identification has been said to be more central within LGBTQ-communities than within other user groups, largely because they represent a marginalized group in society. Critical feminists, such as Hope A. Olson, have proved that knowledge organization based on systems of subject representation in fact may lead to further marginalization and exclusion of already marginalized groups. Therefore, the aim of this thesis is to compare subject representation and social tagging as methods of organizing LGBTQ-fiction.

Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

The purpose of this study is to examine the retrieval performance of three search engines, specialized in retrieving news articles: News Index, Excite News Search and Ananova. Thirty questions, grouped into three categories – politics, economy and sports, were used and the first twenty documents for each question were examined. The questions used were designed to be as current as possible and efforts were made to perform the searches with as little time span as possible between each search engine. The precision of the search engines was determined for each of the questions as well as for each category and for the combined categories. In measuring precision an average was calculated, intended to favour search engines that place its relevant documents early in the ranked list.

Attacker och intrång på webbservrar är idag vanligt förekommande. Webben gör det lätt för hackare, knäckare och andra inkräktare att hitta sårbara servrar, och det finns gott om tips att hämta för den som vill lära sig hur man gör intrång. Det finns ett flertal olika intrångsmetoder som utnyttjar olika typer av svagheter i datorsystemen. Denna uppsats inriktar sig på svagheter i webbplatsernas serverskriptsystem, dess skriptkod och konfiguration. Syftet är att undersöka huruvida intrång kan göras med endast en webbläsare via webbplatsens offentliga webbsidor.

Utvecklingen på webben går snabbt framåt och webbapplikationerna blir bara mer avancerade. Samtidigt så har de mobila webbläsarna utvecklats i en snabb takt. Dock skiljer det fortfarande mycket mellan en mobil webbläsare och en vanlig webbläsare, samt att man integrerar med en mobiltelefon på ett annat sätt än vad man gör med en dator. Detta examensarbete undersöker om det är möjligt att skapa avancerade webbapplikationer som, genom att utnyttja de senaste webbteknologierna, kan ersätta vanliga mobilapplikationer.Undersökningen genomförs genom att skapa en lättviktsvariant av en telefonapplikation, Mobile Documents till Symbian S60, som är en applikation som hanterar dokument, mejl och bilagor.Utvecklingen sker till största del i Google Web Toolkit och tekniker så som AJAX och Comet används. Eftersom antalet olika sorters telefoner med tryckskärm är väldigt stort så kommer undersökningen att rikta sig mot ett fåtal telefoner som kör webbläsarna Mobile Safari, microB och Android Browser.Slutsatserna av rapporten är att JavaScript-stödet hos dagens webbläsare är stort nog till att köra avancerade webbapplikationer.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem.Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas.

This master?s thesis investigates publishing of Swedish literary classics on the web. The purpose is to find out who is publishing and why, and what practice of publishing is used. The purpose is also to find out what importance the publishers attach to textual quality and proofreading. For these questions the ?Guidelines for editors of scholarly editions? by MLA is used.

Länsstyrelsen i Stockholms län hade en projektidé som gick ut på att det skulle skapas en Internetbaserad ansökan för körkortstillstånd med behörighet B, inklusive hälsodeklaration. Även en optiker skulle kunna fylla i ett synundersökningsformulär via webben. Dessa skulle sedan knytas ihop för behandling av den Länsstyrelse där den sökande bor. Alla personer som skall använda tjänsten måste inneha ett personligt medborgarcertifikat som används för elektronisk signering av ansökan. Optikern behöver ett företagscertifikat för att identifiera sig.