Sök:

Sökresultat:

3371 Uppsatser om Översiktlig planering - Sida 38 av 225

Grön planering för social gemenskap

StÀder runt om i vÀrlden Àr i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska stadsplanering fokuserar pÄ att skapa tÀta stÀder som breder ut sig pÄ oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt fÀrre tillgÀngliga grönomrÄden i stÀderna, samtidigt som dessa omrÄden Àr viktigare Àn nÄgonsin. DÀrför Àr det Àn viktigare att skapa ett grönt rekreationsomrÄde i direkt anslutning till bostaden. En god och vÀlfungerande gÄrdsmiljö krÀver en del omtanke och planering.

VaŽdÄ finanskris? : En studie om konsumentbeteenden

 Titel:                           VaŽdÄ finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur pÄverkas konsumenterna av finanskrisen vad gÀller inköp av dagligvaror och sÀllanköpsvaror? Syfte: VÄrt huvudsyfte Àr att studera hur konsumenternas konsumtion har förÀndrats i form av bÀttre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar pÄ grund av finanskrisen och den rÄdande lÄgkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrÄn konsumenternas perspektiv dÄ vi vill fÄ en bred bild av hur konsumenterna upplever sig pÄverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkÀter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillÀmpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgÄr frÄn en redan befintlig teori och utifrÄn den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss pÄ teorier som berör konsumentbeteende pÄ ett eller annat sÀtt.

TillgÀnglighet i den fysiska miljön - intentioner, ambitioner & realitet

Ämnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns om tillgĂ€nglighet och hur samhĂ€lleliga strukturer pĂ„verkar arbetet med att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frĂ„gor har stĂ€llts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilken roll har andra aktörer i samhĂ€llet för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer pĂ„verkar den fysiska planeringens förmĂ„ga att hantera tillgĂ€nglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgĂ€nglighet. Den egna undersökningen baserar sig pĂ„ empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehĂ„llsanalysen Ă€r utförd pĂ„ tre politiska dokument, varav tvĂ„ av dem utgĂ„r frĂ„n funktionshinderspolitiken, medan det tredje Ă€r förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har dĂ€rför en tydligare anknytning till fysisk planering.

Buller i byn : En studie om detaljplanering i bullerutsatta omrÄden intill jÀrnvÀgsstationer

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.

SamrÄd vid planering, byggande och drift av vÀgtunnlar i Stockholms lÀn med avseende pÄ brand och personsÀkerhet

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Kring bostaden : Reflektioner runt planerar- och arkitektrollen

Planering Àr en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera pÄ den gemensamma stora frÄgan - det uthÄlliga samhÀllet. Vad Àr det och hur ska vi förÀndra vÄr bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frÄgor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan Àr starkt.  Planerare och arkitekter Àr nyckelpersoner i denna förÀndringsprocess och mÄste illustrera detta steg med djÀrva förslag baserade pÄ genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Ekologisk hÄllbar utveckling i kommunal planering : en kritisk granskning av Lunds kommun

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

HÄllbar utveckling i översiktsplanering

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

MusiklÀrares syn pÄ elevinflytande : en komparativ studie mellan Sverige och Nya Zeeland

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

TĂ€thet som planeringsideal

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

Vege stationssamhÀlle - om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering. FrĂ„n att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med vĂ€lfĂ€rd Ă„t alla till att prĂ€glas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att prĂ€glas av marknadens villkor dĂ€r kommunen mera Ă€r en förhandlingspart.

Att bemÀstra en kris : en studie om krishantering inom flyg- och resebranschen

Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av sÀkerhet vilket har blivit specielltpÄtagligt efter 2000-talets krishÀndelser och katastrofer. Fokus inom krishantering ligger pÄatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, dÀr kommunikation Àren nÀrvarande och essentiell del under hela krishanteringen..

NATO:s operativa planeringsprocess : ett paradigmskifte för svensk operativ planeringsmetodik?

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Fysisk planering vid Östra sjukhuset

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->