ABB Motors Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lÄgspÀnda vÀxelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i VÀsterÄs Àr uppdelad i tvÄ tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer fÀrdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lÀmplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. UtifrÄn den bÀst lÀmpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. MÄlet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbÀttra statorpakets-tillverkningen med avseende pÄ lagernivÄer, kapitalbindning och servicegrad.

Cirka 100 000 patienter skadas inom sjukvÄrden i Sverige varje Är. För att förbÀttra denna situation fokuseras alltmer pÄ orsakerna till misstag. SÀkerhetskultur omfattar bland annat vÀrden, attityder, samarbete och beteenden pÄ arbetsplatsen och pÄverkar patientsÀkerheten. Syftet med studien var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors Äsikter om sÀkerhetskulturen pÄ arbetsplatsen. DÀrför genomfördes en enkÀtstudie dÀr 42 av 66 tillfrÄgade intensivvÄrdsjuksköterskor besvarade 64 frÄgor om attityder, kommunikation och samarbete.

De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas Äsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohÀlsa, samverkan, psykiatri, socialtjÀnst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vÄrt samhÀlle lider Àven av psykisk ohÀlsa.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

PÄ senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lÀgga ner sin verksamhet, till följd av dÄlig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrÄgan och en stark Euro har lett till sÀnkta avrÀkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen Àr trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mÀngd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrÄgan pÄ kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrÄgan tÀcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att Äterta marknadsandelar frÄn utlÀndskt köttet krÀvs bÀttre lönsamhet i produktionen.

During 2006 an estimated number of 150 persons are supposed to have been killed in road accidents caused by speed limit violations. Through Automatic traffic security control (ATK) the Swedish road administration (VĂ€gverket) is working towards lowering the number of speed related accidents. By placing the speed cameras on roads they've managed to lower the average speed at those places. The enlargement of the number of speed cameras is based upon knowledge about for example how high the risk is for speed related accidents on the roads. The speed cameras always measure the speed in which every vehicle passes, but aren't constantly activated to register speed violations.

Detta Àr en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för lÄtskapande genom anvÀndning av verktyg inlÀrda under tre Är pÄ Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt lÄtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag anvÀnder nÀr jag skriver lÄtar och jÀmföra detta med hur jag arbetade innan jag började pÄ musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jÀmförelser bÄde pÄ hur jag nu arbetar med musik och hur det nu lÄter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har lÄtit.Fyra nya lÄtar har skapats i arbetet. LÄttexterna har fÄtt stort fokus i mitt arbete, men Àven arrangering och skapande av melodier Àr en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete Àr ovÀderligt för att fÄ en sammanhÄllen och enhetlig lÄt, dÀr lÄtens text följer en röd trÄd och Àr vÀl förankrad i lÄtens syfte.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmÄga hos en grupp ungdomar. Arbete ute pÄ fÀltet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade pÄ kreativitet och samarbete. FrÄgeformulÀr förekom Àven i studien bÄde vid det första passet och vid det sista passet. FrÄgorna avsÄg att undersöka deltagarnas syn pÄ sin kreativitet och samarbetsförmÄga samt hur denna förÀndrades under studiens gÄng. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, dÀr tvÄ olika teorier korsades.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för smÄ destinationers destinationsmarknadsföring. FrÄgestÀllning: Hur kan en liten destination anvÀnda sig av samarbete och branding för att marknadsföra sig vid olika tidsskeden? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn tre intervjuer. Vid intervjuerna har vi anvÀnt oss av en semi-strukturerad intervjuguide.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.

Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns nÄgot arbete för barn till frihetsberövade och i sÄ fall hur detta sÄg ut, pÄ en kriminalvÄrdsanstalt och en socialtjÀnst i tvÄ kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av tvÄ socialsekreterare och tvÄ kriminalvÄrdare. Resultatet analyserades utifrÄn relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.