Kartor har anvÀnts inom en lÄng rad olika omrÄden och för olika syften, allt frÄn antikens vetenskapliga och filosofiska anvÀndning till militÀra syften under historiens krigstider. Det Àr just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska Äterges bestÀms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. PÄ detta sÀtt kan ocksÄ kartframstÀllaren pÄverka lÀsaren i en viss riktning. Men det mÄste pÄ grund av detta dÀrför alltid finnas en viss mening med kartan.

Ämnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns om tillgĂ€nglighet och hur samhĂ€lleliga strukturer pĂ„verkar arbetet med att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frĂ„gor har stĂ€llts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilken roll har andra aktörer i samhĂ€llet för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer pĂ„verkar den fysiska planeringens förmĂ„ga att hantera tillgĂ€nglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgĂ€nglighet. Den egna undersökningen baserar sig pĂ„ empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehĂ„llsanalysen Ă€r utförd pĂ„ tre politiska dokument, varav tvĂ„ av dem utgĂ„r frĂ„n funktionshinderspolitiken, medan det tredje Ă€r förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har dĂ€rför en tydligare anknytning till fysisk planering.

Svenska regeringen har satt ett mÄl att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli sÀkrare. I regeringens proposition, mÄl för framtidens transporter, sÀger ett av funktionsmÄlen att förutsÀttningarna för att vÀlja kollektivtrafik, gÄng- och cykeltrafik ska förbÀttras. För att lyckas uppnÄ mÄlen kommer det bland annat krÀvas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvÀgnÀten. DÀrför ska VÀgverksregionerna kartlÀgga och inventera behoven av ÄtgÀrder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda pÄ behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar sÀger om nulÀge och behov av cykelvÀgar i Region Norr.

ForskningsfrÄgaHur arbetar Destination Kalmar med hÄllbarhetsfrÄgor nÀr de utvecklar Kalmar som destination?SyfteAtt beskriva hur Destination Kalmar arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor nÀr de utvecklar Kalmar som en destination.MetodikUppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod med ett deduktivt inslag. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts i form av semi-strukturerade intervjuer samt innehÄllsanalyser.SlutsatsVi drar slutsatsen att Destination Kalmar som en Destination Management Organisation (DMO) arbetar utifrÄn samarbete med nÀringslivet och lokala intressen. Dessutom arbetar de med relevanta planeringsprocesser för att utveckla Kalmar som en hÄllbar destination..

Local participation in nature conservation has gained more attention over the last decades due to international conventions as well as local and national initiatives. This development can be seen as a reaction to a more expert oriented nature conservation characterized by centralized control and strict preservation of so called "original" nature. The overall objective of this thesis is to contribute to research on new forms of conservation where democracy and local participation is included. The case study focuses on the process of producing a pre-study for a suggested national park in southern JĂ€mtland in the Swedish mountain region, and aims to investigate to what extent local participation was included. The pre-study was led by the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and the County Administrative Board (CAB) in JĂ€mtland.

During the period 1905 to 1940 it was possible to get a loan from the state to buy land and build a small farm or a house in rural areas. This loan act and its effects have been studied earlier in different ways, but never as a total study for a geographic region. The region Malmöhus LÀn has been chosen. The purpose of this paper is to study in which parts of the area loans were taken and who sold the land that was used for these purposes. Earlier studies have looked at a larger geographical area for some specific years.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Baselkonventionen om grĂ€nsöverskridande transporter och slutligt omhĂ€ndertagande av farligt avfall har förmĂ„gan att lösa de problem den Ă€r avsedd att lösa. FrĂ„gan utreds utifrĂ„n ett antal regioner. UtgĂ„ngspunkten ligger i problematiken med farligt avfall, vilket gör att regionerna valts utifrĂ„n respektive problemomrĂ„de. De valda regionerna Ă€r VĂ€stafrika, ett omrĂ„de dĂ€r pengar ofta prioriteras framför miljö och hĂ€lsa: Nordamerika, en region med komplex reglering i mĂ„nga frĂ„gor som gör att internationella Ă„taganden kan krocka: EU, en union med förutsĂ€ttningar att utgöra förebild vad gĂ€ller attityden mot farligt avfall som miljöproblem och till sist Östasien, ett omrĂ„de i snabb ekonomisk utveckling som Ă€n sĂ„ lĂ€nge tar litet ansvar i frĂ„gan. InstĂ€llningen till farligt avfall som miljö- och hĂ€lsoproblem skiljer sig radikalt Ă„t mellan regionerna.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlÀrarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hÄrda material och hur ett sÄdant arbetsÀtt kan se ut. Undersökningen har Àven försökt fÄ svar pÄ om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsÀtt dÀr materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda pÄ om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom Àmnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för Àmnet i skolan och för slöjdlÀrarutbildningar har jag fÄtt en historisk tillbaka blick för vad som ingÄtt i bÄde slöjdlÀrarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlÀrare intervjuats som lÀst mot bÄde tidigare och nuvarande lÀroplan för grundskolan och som har examen frÄn utbildning med behörighet i ett eller bÄda materialen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplÀgg för hur man kan arbeta tvÀrvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. VÄrt mÄl har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de bÄda kurserna, istÀllet har vi utgÄtt ifrÄn tanken att tvÀrvetenskapligt arbete enbart Àr gynnsamt dÄ det finns naturliga överlappningar mellan Àmnena. Med hjÀlp av en ingÄende litteraturstudie har vi samlat in fakta pÄ vilken vi baserar vÄrt kursupplÀgg. I kursupplÀgget visar vi pÄ hur ett samarbete skulle kunna gÄ till nÀr man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem vÀrldsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmÄlen för de bÄda kurserna uppfylls av vÄrt tÀnkta upplÀgg, trots att upplÀgget inte strÀcker sig över hela kurserna.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhÄller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprÀtthÄlls med fokus pÄ det emotionella arbete som ingÄr i polisrollen. Studien bygger pÄ fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom tvÄ av Stockholms lÀns Ätta polisdistrikt, och som har en tjÀnstgöringsÄlder pÄ mellan tvÄ till fyra Är. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiÀra yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strÀvar efter att sÀrskilja sin yrkesroll frÄn rollen som privatperson i mötet med allmÀnheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsÀttning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna Ätskillnad ej görs kan den enskilda polisen fÄ svÄrigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmÀnheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svÄrigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

ParkkaraktÀrerna hÀrstammar frÄn forskning kring mÀnniskors preferenser i parker. I daglÀget utvecklas karaktÀrerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mÄtt pÄ rekreativa vÀrden. I samband med detta döptes karaktÀrerna om till miljökaraktÀrer. SvÄrigheter finns med att omsÀtta karaktÀrerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger pÄ mÀnniskors subjektiva vÀrderingar. Detta examensarbete grundar sig pÄ en regional inventering av fyra utav de Ätta karaktÀrerna.

Talent Management och Performance Management Àr nya begrepp som baseras pÄ att organisationer pÄ ett strukturerat sÀtt planerar för att attrahera, behÄlla och utveckla rÀtt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mÀta en prestationskultur. Baserade pÄ organisationens affÀrsmÄl ska strategierna framgÄngsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad krÀver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehÄllet i begreppen. Inför studien dÀr mitt huvudsyfte Àr att analysera hur stora organisationer hanterar karriÀrplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frÄgor. De tre organisationer som ingÄr i studien, det vill sÀga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika.