I det hÀr arbetet behandlas anvÀndningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vÀgprojektering. Projektet gÄr ut pÄ att utveckla en 3D-modell över ett omrÄde i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet Àr att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjÀlpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett anvÀndartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlÀtta planeringen av nybyggnationer pÄ omrÄden Norra Kvarnholmen och MalmfjÀrden med utgÄngspunkt frÄn teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvÀndare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrÄn en 3D-modell Àr ett vÀrdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess mÄlgrupp..

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal Àr ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebÀr att alla elever har en mentor som en gÄng i mÄnaden ringer till elevens vÄrdnadshavare och diskuterar om och hur eleven nÄr sina kortsiktiga mÄl. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid tvÄ skolor, dÀr totalt sju lÀrare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning pÄ samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna anvÀnder i tvÄ olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Alla barn pÄ vÄr skola har utlÀndsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andrasprÄk.Viktigt för oss Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgot samarbete mellan förskollÀrarna och modersmÄlslÀrarna och hur detta fungerar.För att fÄ en klar bild pÄ det har vi utgÄtt frÄn fallstudiemetoden. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.VÄra informanter Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ modersmÄlslÀrare.VÄr undersökning visar att lÀrarna anvÀnder olika arbetssÀtt för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och dÀrmed ocksÄ deras inlÀrning.NÀstan alla lÀrare var överens om att det behövs mer modersmÄlsundervisning. Genom att stÀrka barnens modersmÄl underlÀttas deras inlÀrning av det svenska sprÄket.VÄrt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klasslÀraren och modersmÄlslÀraren men att i den andra klassen saknas detta..

Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Uppsatsens syfte Àr att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda pÄ vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jÀmförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer Àven mina reflektioner redovisas dÄ jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation Àr en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det mÄste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionÀrerna och Àven inom ledningen. Att ha en vÀlgenomtÀnkt planering Àr Àven viktigt.

Grönstrukturens utrymme i svenska stÀders planering har inte alltid varit sjÀlvklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utstrÀckning. I takt med en ökad urbanisering stÀlls vÀxande krav pÄ stadsplaneringen och stÀders mÄl för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka pÄ planeringshistoria ger en inblick i de trender och förÀndringar som stÀder genomgÄtt och hur de har pÄverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende pÄ grönstrukturen, förÀndrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och VÀsterÄs. MÄlet var Àven att studera hur grönstruktur har definierats, vilka stÀllningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och VÀsterÄs skiljer sig Ät eller Àr likvÀrdig.

Nowadays, cooperation is necessary and this study tries to illuminate the possibilities and problems about cooperation in fiction between 7 small/midsize farms in SkÄne. Conventional Farming is done with grain and sugarbeets as specialization. Calculation of machine costs have been done and compared in the study, both for the farms in thorough and the fictitious operation companies. Business ratios as depreciation/ha, interest/ha and maintenance/ha have been calculated. In this essay we present a proposal about how a practical implementation can be done. In the proposal there is an example how the distribution of work can be done.

En allt hÄrdare konkurrens pÄ marknaden, krav pÄ effektivitet i en organisation eller jakten pÄ reducerade kostnader Àr alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att fÄ det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lÄng rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende pÄ i vilket skeende processen Àr i. BestÀllaren Àr oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det Àr viktigt att just bestÀllaren sÀkrar och arbetar effektivt med kvalitet, bÄde internt och externt. Om bestÀllaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rÀtta till fel eller avvikelser. BestÀllaren Àr den som finansierar projekt och fÄr Àven leva med slutprodukten.

Det hÀr kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med tvÄ exempel pÄ offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. DÀr har mÀnniskors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfÀllen pÄ dygnet. Uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden pÄ dygnet och mÀnniskors aktiviteter. Syftet Àr att skapa större förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har sedan tolkats med utgÄngspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.

Utveckling av planeringssystem Àr ett komplext designproblem som krÀver bÄde en hög grad av flexibilitet men Àven struktur. I samband med planering Àr det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som mÄste beaktas. Kunnandet nÀr det gÀller planering finns ofta koncentrerad till ett fÄtal nyckelpersoner. Det Àr dÀrför ingen tillfÀllighet att mÄnga företag, organisationer och Àven universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvÀndarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvÀndarsystem. Uppsala universitet Àr inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anstÀllda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristÄende kurser.

Detta arbete behandlar hur synen pÄ vad social hÄllbarhet Àr och vad det uttrycks innefatta, men Àven hur begreppet anvÀnds i praktiken. Detta görs med utgÄngspunkt i en teoretisk diskussion om vad hÄllbarhetsbegreppet Àr, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta prÀglar dess anvÀndning och kraft. Liknande redogörelse görs dÀrefter angÄende begreppet social hÄllbarhet. För att fÄ svar pÄ vad begreppet social hÄllbarhet betyder och innebÀr i en planeringskontext studeras dÀrefter rÄdande forskning som lÀnkar samman den fysiska planeringen med social hÄllbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jÀmförelse med hur begreppet anvÀnds i en praktisk planeringskontext.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it?s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning. Planeringen Àr inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av forskning och litteratur kring jÀmstÀlldhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en medborgardialog i KÀvlinge kommun.