Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och lÀkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och lÀkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen pÄverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna pÄverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. EnkÀter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 lÀkare.Resultat: LÀkare tenderar i högre grad Àn sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. BÄda yrkesgrupperna ansÄg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, Àr att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvÄrden som pÄverkades mest av ett gott samarbete, medan lÀkarna ansÄg trivseln i arbetsgruppen pÄverkades mest.Slutsats: Fler lÀkare Àn sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar vÀl.

This essay discusses the Nordic region BohuslÀn the decade after it became "Swedish" in 1658, during what I call the region's "transition period". The wide cause of the study is to show how the traditional understanding of this state shift (and of state shifts in general) need to be problemized and understood in the light of the state conditions of Early Modern Europe. By examine court protocols from the local-court of Orust and Tjörn (one of five local courts in contemporary BohuslÀn) and the local noble's writings to the Swedish parliament, a tricky mixture of references to different territories gets observed and analyzed.To approach the difficult identity problems, I have assistance in Peter Sahlins' conclusions from his study of the French-Spanish borderland during the same period. Especially helpful are his identity schemes by which he (inspired by the Norwegian anthropologist Fredrik Barth) supposes that each identity originates from a counter-identity. This study ends up in an attempt to reconstruct the landscape of identities and counter-identities found in the sources, according to professor Sahlins' schemes.

Att anvÀnda erfarenheter, i form av principer, vid militÀr planering Àr inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militÀr planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgÄngsrik logistik. Exempel pÄprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av vÀrldens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen Àr att ge exempel pÄ hur principer för logistik kan anvÀndas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befÀlhavare eller stabsofficer stÀlls inför vid en militÀrplanering.Som empiri, för att vÀrdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv anvÀnts. De Àr bÄda konventionella krig med ett tydligt militÀrtslutmÄl, men har vÀldigt olika förutsÀttningar för logistiken i bÄde en tid-, rum- ochstyrkejÀmförelse.Uppsatsen anvÀnder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgÄng som stÀlls mot empirin, i form av de tvÄ krigen.

Everywhere you look in today?s society many kinds of people are constantly interacting with each other. Especially in large groups of people working together, the phenomenon is even greater. In the construction industry there are many kinds of parts that need to come together in order to get sustainable and successful results. Therefore the relationship between the contractor and the construction client must be at its best.

Vi har utifrÄn intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med bÄde Äldersindelade och Äldersblandade barngrupper. Valet av studie beror pÄ vÄra tidigare erfarenheter dÀr vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero pÄ.

Borna disease virus (BDV) is a virus with capability to cause neurological disease in several species of mammals and of ostriches. Also humans are suspected to be susceptible to the virus, as the viral RNA and antibodies against BDV have been found in some humans with psychiatric diseases, like schizophrenia and depression. In Sweden there is a disease called staggering disease in cats, associated to BDV-infection. This disease often has a fatal progress. Definite diagnosis is reached by histo-pathological and immunohistochemical examination of the central nervous system.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumÀrkningsprocess.UtifrÄn uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje. Vetenskapliga teorier med inriktning pÄ frÀmst varumÀrkning av stÀder och samarbeten har anvÀnds vid analys av den inhÀmtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats Àr att samarbete som strategi Àr möjlig men att denna kan inneha sina begrÀnsningar nÀr en stad skall varumÀrkas. Genom att undersöka den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje har vi uppmÀrksammat den komplexitet som föreligger hos varumÀrkning av en plats med flera intressenter. FörutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnÀringen i SödertÀlje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, dÄ en hel stad skall inkluderas, kan uppstÄ motsÀttningar om nÀringar som inte kÀnde en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumÀrkesbyggande processen..

I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rÀttigheter att praktisera i en miljö dÀr mÄnga olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementÀr och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvÄrden, vilket inneburit en bristfÀllig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. AnvÀndning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att fÄ bÀttre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och instÀllning till samarbete med traditionell skolmedicin.UtifrÄn en litteraturstudie utarbetades en enkÀt som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkÀtstudien och som syftade till att ta reda pÄ deras syn pÄ samarbete med den skolmedicinska sjukvÄrden.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvÄrdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

FrÀmre korsbandet Àr en av knÀledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada Àr den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knÀleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsÀttningar. Idag rÄder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hÀnsyn till. Oavsett behandlingsval Àr sjukgymnastisk rehabilitering nödvÀndig.

The following essay aims at the interplay between regional och municipal growth work, and theway cultural heritage is used in growth work strategies. The main issue has been whether theregional strategies are followed up in the municipal strategies, which has been investigated bymeans of question which impact the region?s strategies has at the local level.The essay draws upon an instrumental perspective on cultural heritage and cultural environment,here defined as instruments in the national development and growth efforts. Three publicationsthat highlights potential roles of cultural heritage and cultural environment to act as instrumentsin the regional and municipal development and growth efforts has thereby been selected astheoretical models. These roles has further been summarized in a tabular form as a schematicdivision of main themes with sub-categories, used as a framework for deciphering the regionaland municipal strategies.A content analysis of available strategies at both regional and local levels have been used as amethod for investigating the issue, where the role of cultural heritage and cultural environment(as defined in the schematic table) has guided the reading.

Lately an increasing portion of the public debate in Sweden has been devoted to how societies may facilitate entrepreneurship, yet a negligible portion of this debate has discussed the impact of the community spirit on entrepreneurial activity. Further, this connection is a relatively uncharted field in terms of research as well. The aim of this study is accordingly to advance the study surrounding the impact of community spirit on the propensity for entrepreneurial activity and add new empirical data and insights to the existing body of theory. A four-month ethnographic study of the Provo-Orem region in Utah, USA, comprising of in-depth interviews and participant observations, was therefore undertaken with the aim of understanding the community spirit in the studied region and its influence on entrepreneurship. The thesis finds that numerous values such as self-reliance, family focus and security together with a strong religious culture make up the essence of the community spirit in Provo-Orem.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige bÄde inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgÄ och tillÀmpningen av dessa. Anpassningen till klimatförÀndringens konsekvenser innebÀr lÄngsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger ocksÄ till stor del i förutseendet av riskerna, sÀker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att sÀkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsÄtgÀrder. Den fysiska planeringen Àr verktyget för att planera och utforma samhÀllet.

Projects is the most common work model within the cultural area, but what is a cultural project? The definition of cultural projects is ambiguous. There are also no compiled information about what it means for culture to be pursued in project form. Scientific research about traditional project management and success criterias are wide-ranging. So is the scientific research about cultural studies and cultural policy.

Det hĂ€r examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusomrĂ„de sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till Ă„retruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gĂ€rna ha en översiktlig planering av omrĂ„det för att kunna styra utvecklingen. En sĂ„dan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet Ă€r stort och det finns mĂ„nga förfrĂ„gningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrĂ„gningar rör alla bebyggelse av smĂ„hus. Nötbolandet Ă€r ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsĂ€ttningar ligger teorier om terrĂ€nganpassning för smĂ„husomrĂ„den till grund för sjĂ€lva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka omrĂ„den som gĂ„r att bebygga och sedan hur dessa delomrĂ„den bör utformas. LĂ€ngst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, Ă€ger kommunen sjĂ€lv mark som dess tjĂ€nstemĂ€n funderar pĂ„ hur den kan exploateras. Examensarbetet tar dĂ€rför Ă€ven stĂ€llning till om och i sĂ„ fall hur detta omrĂ„de bör exploateras. En idĂ© om att bygga ett nytt sommarstugeomrĂ„de, utform-at som ett traditionellt fiskelĂ€ge, test-as i detta omrĂ„de, utifrĂ„n analyser utförda vid befintliga fiskelĂ€gen..