Att anvÀnda erfarenheter, i form av principer, vid militÀr planering Àr inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militÀr planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgÄngsrik logistik. Exempel pÄprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av vÀrldens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen Àr att ge exempel pÄ hur principer för logistik kan anvÀndas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befÀlhavare eller stabsofficer stÀlls inför vid en militÀrplanering.Som empiri, för att vÀrdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv anvÀnts. De Àr bÄda konventionella krig med ett tydligt militÀrtslutmÄl, men har vÀldigt olika förutsÀttningar för logistiken i bÄde en tid-, rum- ochstyrkejÀmförelse.Uppsatsen anvÀnder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgÄng som stÀlls mot empirin, i form av de tvÄ krigen.

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

Vi har utifrÄn intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med bÄde Äldersindelade och Äldersblandade barngrupper. Valet av studie beror pÄ vÄra tidigare erfarenheter dÀr vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero pÄ.

Resultaten av forskning om hÀlsa tyder pÄ att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. UtgÄngspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar pÄ samma sÀtt med hÀlsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strÀvansmÄlen ser olika ut. Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strÀvansmÄlen inom hÀlsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hÀlsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hÀlsa, fysisk aktivitet, lek och hÀlsofrÀmjande arbete samt miljöns betydelse för barns hÀlsa.

I samband med den aktuella klimatdebatten har översvÀmningar i Sverige fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet. Forskning visar pÄ en global uppvÀrmning och medeltemperaturen förvÀntas höjas fram till 2100, vilket kan pÄverka Sveriges kuster dÄ havets yta stiger, samt har stigit mer Àn vad det har gjort i snitt pÄ flera tusen Är.NÀr Sverige drabbas av översvÀmningar beror detta i första hand pÄ stor vattentillförsel pÄ grund av kraftigt regn eller snösmÀltning till sjöar och vattendrag. Idag intrÀffar dessutom allt oftare extrema vÀderföreteelser, vilka ocksÄ kan vara bidragande orsaker till översvÀmningar. Arvika respektive Kristianstad har bÄda erfarenheter av översvÀmningars risker. De Àr tvÄ av de stÀder som har drabbats vÀrst av översvÀmningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd.

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien Àr genomförd med en elev i ÄrskurstvÄ som har koncentrationssvÄrigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svÄrt med höga ljudnivÄer. DÀrav befann han sig vid utgÄngslÀget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mÄngfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebÀra samt miljöns oerhörda pÄverkandekraft.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vad forskningen sÀger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare Àr syftet att undersöka hur Stockholms stad förhÄller sig till denna forskning genom sina tvÄ ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgÄtt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehÄllsanalys, som anvÀnts för att analysera de tvÄ ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över JÀrvafÀltet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön Àr nyanserad.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och anvÀnder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. NÀr individer görs delaktiga i planeringen av den egna nÀrmiljön skapas en social hÄllbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som Àr anvÀndbara, trygga, sÀkra och frÀmjar hÀlsan Àr viktiga för folkhÀlsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhÀlsplaneringen genom förbÀttringsvandringar och utvecklingsdialoger. DÄ kommunen tillsammans med innevÄnare undersöker bostadsortens förutsÀttningar och utvecklingsbehov.

Detta arbete har tagit fokus pÄ en Ànnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nÀmligen nÄgot som hÀr kallas ?konsultplanering?, det vill sÀga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrÀnsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksÄ ingÄr i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr nÄgot i princip alla mÀnniskor behöver för att mÄ bra fysiskt och mentalt. NÄgra som Àr i extra stort behov av fysisk aktivitet Àr personer med psykisk ohÀlsa dÄ de ofta ocksÄ drabbas fysisk ohÀlsa. Bland annat beroende pÄ att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger metabola störningar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohÀlsa samt faktorer som kan vara motiverande.  Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohÀlsa. Studien baseras pÄ Ätta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman & Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  Àr hÀmtat frÄn Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna Àr publicerade mellan 2000-2013.  Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ studie undersöka förskollÀrares syn pÄ relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmÄga vid samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrÄn SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjÀlp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmÄga och lÀrande har resultatet gÄtt att bearbeta och förstÄs ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollÀrare menar att fysisk aktvitet Àr detsamma som att barn rör pÄ sig.

Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lÀgre Äldrar och om hur upplevelser av idrott kan pÄverka mÀnniskors instÀllning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkÀtundersökning som omfattat 69 elever i Ärskurs tvÄ till fem genomförts. Syftet Àr att undersöka vad eleverna har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och hur de ser pÄ innehÄllet. I undersökningen har Àven intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna Àr att ta reda pÄ dessa betydelsefulla personers instÀllning till Àmnets innehÄll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.