Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende. HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i Sverige.

Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm..

Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

I ett samhÀlle som allt mer belyser vikten av att minska mÀnniskans pÄverkan pÄ sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen pÄ den hÄllbara staden. I den satsningen Àr cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bÀttre fysisk och mental hÀlsa hos sina medborgare utan Àven bidra till en klart bÀttre levnadsmiljö genom bÀttre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning pÄ cykelvÀgnÀtet kan dÀrmed ocksÄ rÀdda liv bÄde genom förbÀttrad hÀlsa men Àven genom större sÀkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte Àr att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett vÀlfungerande och effektivt cykelvÀgnÀt, med frÄgestÀllningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och anvÀndarvÀnligt cykelvÀgnÀt anvÀnds idag? SammanstÀllningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvÀgnÀtet behöver uppfylla för att kunna sÀkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, sÀkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen frÄn NederlÀnderna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Idag Àr de hot och pÄfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk Àn fysisk karaktÀr, vilket medför att vÄra stresshanteringssystem inte Àr helt ÀndamÄlsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk trÀning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa trÀningsformer upplevdes skilja sig Ät. Tio individer intervjuades, alla utövade nÄgon form av fysisk trÀning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska trÀningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktÀren pÄ stressreduktionen skilde sig Ät.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en vidgad förstÄelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frÄgestÀllningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhÄllas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

Syftet med studien var att undersöka vad det innebĂ€r för den enskilda individen att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaR), samt om deltagande i en FaR-grupp stimulerar till sjĂ€lvstĂ€ndig fysisk aktivitet. Även vad som gör att individerna utnyttjar sina recept samt hur beteendeförĂ€ndringen, att bli fysiskt aktiv, upplevs har undersökts. Fysisk aktivitet pĂ„ recept innebĂ€r att man ordinerar fysisk aktivitet i syfte att förebygga och behandla sjukdomar. Studien genomfördes under vĂ„ren 2006. Tio deltagare i FaR-grupper remitterade till en idrottsförening frĂ„n en vĂ„rdcentral i SkĂ„ne och de tre ledarna för grupperna intervjuades.

Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ? En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle, som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Stadsförnyelse i innerstadsnÀra lÀge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg.

Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för ungefÀr hÀlften av alla dödsfall i Sverige per Är. Det gÄr att förebygga hjÀrtsjukdom och Äterinsjuknande efter hjÀrtinfarkt genom att jobba bÄde primÀrpreventivt och sekundÀrpreventivt. En sekundÀrpreventiv insats Àr hjÀrtrehabilitering som Àr en etablerad form av behandling. Syftet med denna studie Àr att undersöka genomförandet och effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjÀrtinfarkt. 16 artiklar som behandlade effekterna av fysisk aktivitet och avslappning efter hjÀrtinfarkt inkluderades.

Vi har i vÄrt arbete undersökt och analyserat hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att vÀcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hÀlsa i dag och i ett lÀngre perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar idrottslÀrare i dagens skola med hÀlsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att vÀcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur arbetar idrottslÀrare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vÄrt arbete ocksÄ belyst forskning i Àmnet för att uppmÀrksamma hur idrottslÀraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hÀlsosam livsstil med syfte att uppnÄ ett varaktigt vÀlbefinnande. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslÀrare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

SamhÀllet uppmuntrar individer att se över sina hÀlsovanor för att öka vÀlbefinnandet. Syftet var att undersöka om val av fysisk aktivitet hade effekt pÄ den generella hÀlsan i ökat subjektivt vÀlbefinnande samt om det fanns könsskillnader i dessa. Sextio mÀn och kvinnor mellan 25-50 Är valdes slumpmÀssigt ut frÄn trÀningsanlÀggningar för att besvara the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) samt Swedish Core Affect Scale (SCAS). Resultatet visade pÄ signifikant ökning av vÀlbefinnande efter fysisk aktivitet samt inga könsskillnader. Dock fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, de mÀn som promenerade och kvinnor som konditionstrÀnade hade högst vÀlbefinnande och generell hÀlsa.