Sök:

Sökresultat:

1390 Uppsatser om Övergivna platser - Sida 37 av 93

TrÀdrötter i skelettjord : en fallstudie i Stockholm

Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.

HÀlsofrÀmjande kostarbete i Kungsbacka

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlÀgga invÄnarnas intresse för ett kommunalt hÀlsofrÀmjande kostarbete i Kungsbacka kommun. UtgÄngspunkt finns i de nationella folkhÀlsomÄlen sÄvÀl som i Kungsbacka kommunfullmÀktiges prioriterade mÄl för demokrati och hÀlsa. En i huvudsak kvantitativ enkÀt utformades för att svara pÄ om invÄnarna Àr intresserade av kommunens kostarbete och i sÄ fall hur de vill ta del av ett sÄdant arbete. EnkÀten delades ut i pappersform pÄ valda platser samt publicerades som en webbenkÀt pÄ kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nÄ ut till invÄnare frÄn olika delar av kommunen och i olika Äldrar. Sammanlagt 167 personer svarade pÄ enkÀten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

Kommunikationens betydelse och pÄverkan för motivationen : - ur ett mellanchefsperspektiv

Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De Àr hÄrt styrda frÄn ledningen och de ska förmedla ledningens budskap nerÄt i organisationen till medarbetarna, Àven om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, Àr det Àven deras uppgift att fÄ medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjÀlp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef anvÀnder sig av för att fÄ sina medarbetare motiverade och engagerade.Fyra intervjuer har genomförts, dÀr fyra mellanchefer har berÀttat om hur de anvÀnder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna.

Skönlitteratur som en kunskapskÀlla i so-Àmnen

I vÄr undersökning Skönlitteratur som en kunskapskÀlla i so-Àmnen kommer vi att beskriva hur pedagoger stÀller sig till anvÀndandet av skönlitteratur som en kunskapskÀlla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en kÀlla för att utveckla elevers kunskaper inom so-Àmnen. För att fÄ svar pÄ syftet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga Är. För att fÄ en variation i vÄrt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande anvÀndningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.

"Kvinnorna vÀntar i bergen" : om den lokala platsens vikt för mÀn och kvinnor i det berbiska Marocko

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den vÀxande identitetsrörelsens mÄl och diskursiva tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet som presenteras bygger i första hand pÄ en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand pÄ tvÄ kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat pÄ det empirirska materialet görs en analys av skapandet av tvÄ parallella identiteter och med dem tvÄ egentligt olika platser, en vardagligt sjÀlvupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgÄngspunkt i begreppen traditionellt i förhÄllande till modernt, ruralt i förhÄllande till urbant och kvinnligt i förhÄllande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

LÀsbar stad : orienterbarhet i Falköping

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser Àr olika lÀtta att hittat. Hur vi upplever staden pÄverkas av i vilken mÄn vi förstÄr dess uppbyggnad och kÀnner oss vÀlkomnade. Men Àven alla som lÀnge bott i staden har glÀdje av att den Àr logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss pÄ ett effektivt sÀtt kan vi snabbare utrÀtta Àrenden. En tydlig bild av omgivningen Àr en förutsÀttning för att ge hemstaden betydelse, och det Àr en grund för kÀnslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Kantzoner, skogsbruk och vattenkvalitet : modellgenererad kantzonsbredd

Kantzoner mot vattendrag Àr av stor betydelse för att upprÀtthÄlla eller förbÀttra vattenkvaliteten i vÄra vattendrag. De strandnÀra zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mÄngfald. De utgör barriÀrer för nÀringsÀmnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. TrÀdens rötter armerar jorden nÀrmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör anvÀndas och hur bredden pÄ kantzonen, med hjÀlp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhÄllandena runt vattendraget.

Elevers upplevelse av lÀrande under APU

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstÄ hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den pÄverkar det egna lÀrandet. Dessa elever studerar pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lÀrandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förvÀntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lÀrande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkÀt och intervjuer. FrÄgorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frÄgor.

Barns behov av en lugn stund i förskolan

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Gustav Vasa 1523-1528 : Legitimitetsstrid och kungaberÀttelse

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Landskapets antropologi : Om mÀnniskor, platser och relationer dem emellan

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

"SÄ mycket mer Àn ord": Inslag av meÀnkieli i tvÄ tornedalska författares verk

Syftet med uppsatsen har varit att studera betydelsen av inslag av meÀnkieli i modern svensk litteratur ur ett narratologiskt och postkolonialt perspektiv. Inslagen har rÀknats och kategoriserats med avseende pÄ vilken betydelse de har för berÀttelsen, för karaktÀrerna, tiden och rummet, i vilken situation de förkommer, vilken kÀnsla de förmedlar och om de Àr översatta till svenska eller inte. De verk som studerats Àr tvÄ av Gunnar Kieri, Av dig blir det ingenting (1976) och Bara ett liv (2001), samt Mikael Niemis Mannen som dog som en lax (2006). De bÄda verken av Gunnar Kieri har jÀmförts sinsemellan och en jÀmförelse har ocksÄ gjorts mellan de bÄda författarnas sÀtt att anvÀnda meÀnkieli. Postkoloniala teorier har prövats pÄ de tre verken.

Barn och ungdomars behov i den fysiska miljön : skolgÄrdar i mindre tÀtorter

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar pÄverkas av den fysiska miljön pÄ skolgÄrdar samt hur miljön pÄverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens frÀmsta syfte Àr att ÄskÄdliggöra vilka utvecklingsriktningar som Àr aktuella dÄ det gÀller förbÀttringar av skolgÄrdsmiljöer. Eftersom skolgÄrdens fysiska utformning Àven pÄverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansÀttning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas pÄ skolgÄrden flera timmar varje dag i mÄnga Är, dÀrför Àr det vÀsentligt att den utemiljö de har att tillgÄ ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att fÄ helhet i undervisningen, trÀna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lÀra eleverna lyssna till sin intuition.

Ungdomars hÀlsa i spÄren av finanskrisen. ? En kvalitativ studie om hur finanskrisen pÄverkat ungdomars hÀlsa och livssituation

Syftet med denna C?uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan den rÄdande finanskrisen och barns hÀlsa och hur detta i sÄ fall pÄverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrÄn de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hÀlsa och finanskrisen?? PÄ vilket sÀtt har finanskrisen, direkt eller indirekt, pÄverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen pÄverkas av finanskrisen?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal frÄn tvÄ olika skolor ifrÄn tvÄ olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jÀmföra vÄr empiri.

Att vÀnta eller förvÀnta - En studie av flygresenÀrers förvÀntningar pÄ flygplatsers butiksutbud

Syftet med vĂ„r magisteruppsats Ă€r att undersöka kunders förvĂ€ntningar pĂ„ butiksutbudet i förhĂ„llande till en plats som frĂ„n början inte varit Ă€mnad för handel av varor och tjĂ€nster men som nu Ă€r under förĂ€ndring.Vi har anvĂ€nt oss av en kombinerad strategi. Detta innebĂ€r att vi kombinerat en kvantitativ enkĂ€tundersökning som genomfördes under tre dagar pĂ„ en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vĂ„rt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas frĂ€mst pĂ„ teorier om förvĂ€ntningar och förestĂ€llningar som pĂ„verkar dessa, samt platser. Vi anvĂ€nder oss av begrepp som förvĂ€ntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad pĂ„ dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt pĂ„verkar flygresenĂ€rernas förvĂ€ntningar.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->