Syfte med uppsatsen Àr att ge en bÀttre förstÄelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjÀnsten anvÀnder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den Äterspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn en juridisk metod. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i HÀlsingland och en lÀnsrÀttsdomare för att ta reda pÄ hur dessa anvÀnder begreppet.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har vÀxt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I BorÄs dÀr vi har genomfört vÄr undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % frÄn 2008 till 2009 och detta Àr den största ökningen de senaste fem Ären. Trots denna ökning Àr studenter till lÄgutbildade förÀldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen pÄverkas av förÀldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgÄng i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgÄngspunkter Àr syftet med vÄr studie att fÄ en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig pÄ högre nivÄ.

Vi tillÀmpar en kvantitativ tvÀrsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter pÄverkar bolagens kostnad för rÀntebÀrande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hÀvdar att informationskvalitet ? det vill sÀga osÀkerheten i vÀrderingsestimat för en underliggande tillgÄng ? medför en informationsasymmetri för lÄngivare, vars prissatta osÀkerhet pÄverkar bolagens kostnader för rÀntebÀrande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare pÄ antagandet genom att studera noterade europeiska affÀrsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillÀmpas för att mer specifikt adressera de största affÀrsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det Äsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn den symboliska interaktionismen samt frÄn Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehÄller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse Àr nÀr en gÀrningsperson begÄr systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och krÀnkande. Lagen Àr nystiftad och ger begrÀnsad uppfattning om huruvida det Àr ett socialt problem.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Syftet i studien var att undersöka vilken pÄverkan socialt stöd har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Till detta undersöktes Àven vilken pÄverkan Älder, kön, utbildningsnivÄ, anstÀllningsform och arbetet i grupp har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet berÀknades med hjÀlp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=136) med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data anvÀndes.

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus pÄ humankapital, i sex företag. Vidare Àmnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn pÄ humankapital. Metod: Vi har anvÀnt oss av ett induktivt arbetssÀtt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi anvÀnt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

Det Intellektuella kapitalet (IC) Ă€r en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsomrĂ„det och bestĂ„r av ett företags human- och strukturkapital, Ă€ven kallat immateriella tillgĂ„ngar. Genombrottet kring IC kom 1995 dĂ„ Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gĂ„ngen i vĂ€rlden redovisade IC som ett tillĂ€gg i sin Ă„rsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nĂ„s ut till samhĂ€llet via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill sĂ€ga en relativt övergĂ„ende innovation. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmĂ€n svensk press.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om riskkapitalbolagen pÄ den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvÀrvar och om den Àr bestÄende pÄ lÀngre sikt, det vill sÀga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvÀrvats av riskkapitalbolag mellan Ären 1990 till 2002. Samtliga har studerats sjÀlvstÀndigt med hjÀlp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsÀttningshastighet och rÀntabilitet pÄ totalt kapital och har Àven jÀmförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmÄttet rÀntabilitet pÄ totalt kapital visar endast en signifikant förbÀttring dÄ hÀnsyn inte tas till branschen under den tid dÄ företaget Àgs av riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbÀttras dock signifikant bÄde med och utan bransch.

Bakgrund & Problem: Redovisningen av leasingavtal har lÀnge varit ett diskuterat Àmne inom redovisningen. För att hantera problemen med den nuvarande standarden har IASB i samarbete med FASB publicerat ett förslag till en ny leasingstandard. HuvudpoÀngen i förslaget Àr att kapitalisera samtliga leasingavtal i ett försök att uppnÄ en förbÀttrad jÀmförbarhet mellan företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i redovisningen av hotellkoncerner som ett resultat av de nya leasingförslaget. Detta görs genom att kartlÀgga hur nyckeltalen rÀntabilitet pÄ totalt- och sysselsatt kapital, rÀntabilitet pÄeget kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och kapitalomsÀttningshastighet frÄn hotellkoncerner kommer att pÄverkas av det nya förslaget.Metod: Den metod som anvÀnds utgÄr frÄn den finansiella databasen Datastream och undersöker de finansiella rapporterna för 36 företag i hotellbranschen. Företagens framtida operationella minimileaseavgifter nuvÀrdesberÀknas och företagets poster i balansrÀkningen justera enligt denna summa.

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

Sammanfattning Studier visar att det i mÄnga fall rÄder bristande kÀnnedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna frÄn organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgÄng och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansÄg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. SÄledes Àr det av intresse att studera hur representanter frÄn HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen anvÀnder i arbetet med detta synliggörande.För att förstÄ HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer anvÀnds teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen frÀmjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.