Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förÀldrarnas förhÄllningssÀtt till barnklÀder. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens intervjuer och deltagande observation. Intervjuerna har gjorts med fyra förÀldrar och observationerna gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskola. FrÄgorna som ska besvaras Àr hur förÀldrarna förhÄller sig till dagens barnmode och hur de förhÄller sig till klÀder som identitet. Analysen av det empiriska materialet Àr gjord av olika begrepp sÄsom mode och identitet.

Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other?s.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Företagens kapitalstruktur Àr den mix av eget kapital och skulder som Äterfinns i den högra sidan av balansrÀkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsÀttningsgraden, det vill sÀga förhÄllandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det Àr dock omdiskuterat vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkÀt undersöka ett antal faktorer som kunde tÀnkas pÄverka företagens finansiering.

I rapporten utreds villkoren för personlig navigering pÄ en aktuell mobilplattform (iPhone 4). I kapital 3 redogörs för geometriska, topologiska och probabilistiska metoder för map-matching. I kapital 4 diskuteras kvalitetsmÄtt för map-matchingalgoritmer. Implementerade algoritmer beskrivs ingÄende i kapitel 6 och en kombinerad GPS/DR-metod presenteras. Att positionera en gÄende person i ett digitalt gÄngvÀgnÀt i stadsmiljö givet enbart en smarttelefon med icke-differentierad GPS och ett antal lÄgkostnads MEMS- sensorer Àr vÀsentligt svÄrare Àn att positionera en bil som kör pÄ en vÀg.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ tvÄ upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd Àr betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ tvÄ. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförÀndringar som kan pÄverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd Àr centralt för personens förmÄga till livsstilsförÀndringar och en god egenvÄrd. För att hjÀlpa personen att förbÀttra egenvÄrden kan sjuksköterskan arbeta för att förbÀttra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ tvÄ.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor BrÀnnfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MÀkinenLÀrosÀte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen Àmnar ocksÄ kartlÀgga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrÄgas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehÄllsanalys av platsannonser tagna frÄn arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrÄn begreppen fÀlt, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrÄgade. Av dessa elva kompetenser Äterfanns formell kompetens gÀllande nÄgon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande Ätta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmÄga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, FÀlt, Lindelöw.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Denna studie har undersökt förestÀllningar hos fem frivÄrdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa förestÀllningar utifrÄn Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv pÄ socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhÄllningssÀtt pÄ socialt arbete. Resultatet visar att frivÄrdsinspektörerna har en tendens att tÀnka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det Äterfinns en medveten sprÄklig matchning mellan klienter, frivÄrdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. DÀrtill pÄpekar samtliga frivÄrdsinspektörer den brist pÄ kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten betrÀffande invandrare.

DÄ det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgÄngar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om vÄra undersökningsföretag skulle kunna förbÀttra sin hantering av IK genom att tillÀmpa de modeller som finns pÄ omrÄdet. De modeller vi valt att titta nÀrmare pÄ Àr Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller anvÀndes i dessa företag dÄ undersökningen gjordes. Vi har funnit att tvÄ av de fyra undersökta företagen har bÀttre förutsÀttningar för att tillgodogöra sig nÄgon av dessa modeller..

Via kulturskribenters sÀtt att hÀnvisa till andra kulturella fenomen kan allt frÄn kultursyn till lÀsartilltal utlÀsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten Àr att undersöka varför kulturskribenterna anvÀnder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur lÀsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriÀren mellan hög- och populÀrkultur anvÀnds. Detta kommer att granskas utifrÄn ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras pÄ frÄgestÀllningarna Àr Pierre Bourdieus teorier om habitus, fÀltet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite lÀsaren och den implicite författaren.

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.