ABSTRACTSince Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society?s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital.

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fÀlt utifrÄn deras klasstillhörighet och syn pÄ kvinnlighet. Ansatserna Àr att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna Àr utformade utifrÄn en tematisk referensram dÀr frÀmst det fria ordet har haft företrÀde. Analysen av materialet visar pÄ en klassbunden positionering i frÄga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begrÀnsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med pÄ den lokala marknaden. MotstÄnd mot ideal uppfinns utifrÄn de resurser som Àr tillgÀngliga och risktagande Àr kopplat till symboliska tillgÄngar.

IdrottsvÀrlden har förÀndrats de senaste decennierna pÄ grund av den kommersiella utveckling som har skett. Fotboll som Àr vÀrldens största sport och engagerar miljontals av fans runtom i vÀrlden. De största klubbarna i vÀrlden omsÀtter miljardbelopp medan de största klubbarna i Sverige (exempel IFK Göteborg och Elfsborg IF) omsÀtter omkring 100 miljoner vardera.Sportsliga resultat leder i regel till ökade publik och sponsorintÀkter vilket i sin tur leder tillbÀttre ekonomi. NÀr det kommer till fotbollsklubbars sportsliga roll fÄr klubbens trÀnare en central roll i sÄvÀl medgÄng som motgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att undersökaelitfotbollstrÀnares fotbollspelarbakgrund och se hur den har haft pÄverkan pÄ deras karriÀrsom trÀnare.

Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KÀllströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att fÄ kunskap om unga vuxna som gÄr pÄ musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien Àr att de Àr kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, Àr högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade Àr de som konsumerar mest nöje inom alla omrÄden.Restaurang Àr det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och Àr det nöjesom utmÀrker sig bland deras utgifter. Att gÄ ut och Àta Àr Àven nÄgot som majoritetenönskar att kombinera med en förestÀllning nÀr de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat Är eller mer sÀllan, medan ett fÄtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer Àn en gÄng per Är. Vidare visar studiens resultat att uppvÀxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVÀxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVÀxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hÄrda konkurrens i samhÀllet gÄr trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi dÀr kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgÄngen i företagen Àr de anstÀllda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en vÀrdefull tillgÄng och benÀmns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förstÄelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervÀrde för företaget finns det hinder med att redovisa detta dÄ det inte fÄr tas upp i balansrÀkningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera huruvida intellektuellt kapital Àr nÄgot som fondförvaltare utvÀrderar nÀr de gör en investeringsbedömning.AvgrÀnsningar: BegrÀnsningarna Àr att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgrÀnsning Àr att vi valt att inte tillfrÄga de fondförvaltare som inte utvÀrderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och har genomfört en enkÀtundersökning för insamling av material.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att gÄ bakom kulisserna pÄ olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda pÄ hur olika mediearbetare ser pÄ makt och inflytande och Àven fÄ klarhet i vad det Àr som krÀvs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förstÄelse hur det ser ut inom mediebranschen och pÄ det sÀttet förbereda nya mediearbetare pÄ framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, frÄn filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var mÀn, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom frÄn ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin anvÀndes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fÀlt. Vad som kom fram under undersökningen, enligt vÄra intervjupersoner, var att ett starkt nÀtverk Àr en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestÀmmer branschens villkor Àr de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man mÄste vara beredd pÄ att jobba hÄrt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det Àr nÀstan viktigare att kunna arbeta hÄrt Àn att vara professionell..

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poĂ€ngHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av Ă„rsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var Ă€ven att undersöka huruvida det fanns nĂ„got samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i sĂ„ fall sĂ„g ut.Teori: Studien byggde i stor utstrĂ€ckning pĂ„ Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del anvĂ€nts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 Ă„rs Ă„rsredovisningar frĂ„n tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lÄgt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att lÀnderna kommer att successivt sÀnka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebÀra en vÀlfÀrdsförlust för alla lÀnder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta lÀnderna höjt kapitalskatten, Àven de som hade en relativt högskatt frÄn början.