Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

I denna undersökning har jag granskat de tre tal som kung Carl XVI Gustav, ärkebiskop K.G. Hammar och statsminister Göran Persson höll till minne av flodvågskatastrofens offer, i Stadshuset den 10 januari 2005. Av de tre talen var det främst kungens som satte spår i mitt med-vetande. Kungens tal hyllades också i pressen medan de andra talarna knappt nämndes.Undersökningens övergripande syfte blev därför att försöka utröna vad det är som gör att vissa tal berör och direkt fastnar i medvetandet medan andra glöms bort. Mer specifikt studerades detta genom att likheter och olikheter lyftes fram i de tre talen och i kontexten dessa hölls i.

This study focuses on a reconstruction proposal of a small part of a rural churchyard that has lost a big part of its history, in form of its conformation and plant material. The chosen part of the cemetery was established in 1938, and this proposal is an interpretation of the architect?s original plan, the workers wishes and my own observations and experiences of the place. In this proposal I have tried to balance the plants composition to create an environment that can benefit the biological diversity, that fits the locations habitat and today?s maintenance.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.