FjÀrrvÀrmenÀtet i Lunds stad började byggas 1963 och bestÄr idag av 238 km parvisa fjÀrrvÀrmerör. Den teoretiska livslÀngden för fjÀrrvÀrmerör Àr uppskattad till mellan 50-100 Är varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var pÄ fjÀrrvÀrmenÀtet man ska lÀgga ekonomiska medel för reinvestering eller underhÄll Àr skadestatistik frÄn olika ledningstyper och fabrikat. KartlÀggning av fjÀrrvÀrmenÀtets kompensatorer har genomförts och en riskmatris Àr framtagen baserad pÄ deras geografiska placering och dimension.Resultatet Àr tÀnkt att finnas som stöd inför kommande budget pÄ Kraftringen om vilka ledningsstrÀckor som Àr i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten Àr hÀmtad frÄn en forskningsrapport frÄn 1999 med avseende pÄ redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp Àr modifierad nÄgot utefter Lunds lokala skadestatistik för en bÀttre tillÀmpning.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Val av nÀtverksoperativsystem Àr nÄgot som blivit viktigt att besluta i mÄnga företag och organisationer. NÀtverken fÄr fler och fler tjÀnster, mÄnga som ursprungligen utvecklades för Internet. Organisationerna och företagen mÄste hÀnga med i utvecklingen för att kunna fÄ ett nÀtverk som Àr lÀtt att administrera och som Àr anvÀndarvÀnligt. Det finns ett flertal nÀtverksoperativsystem att vÀlja pÄ. De tvÄ vanligaste Àr Windows NT och Novell NetWare.Denna rapport innehÄller en undersökning av ett flertal faktorer som kan vara viktiga att ta hÀnsyn till vid val av nÀtverksoperativsystem.

SammanfattningBakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gÀllande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det Äligger dÀrför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvÀrdering. Det finns ett vÀrde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förÀndring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlÀtta det kliniska arbetet och det Àr dÀrför viktigt att riktlinjerna innehÄller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och vÀrdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gÀllande mödrahÀlsovÄrdens basprogram.

Den ökande inflyttningen till stÀder stÀller oss inför ett oundvikligt stÀllningstagande angÄende hÄllbar stadsutveckling. StÀdernas förtÀtning minskar grönomrÄdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvÀmningar, lokala temperaturhöjningar och försÀmrad luftkvalitet. Ett sÀtt att förebygga dessa problem Àr att ÄterstÀlla de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pÄgÄtt i ungefÀr 20 Är, med störst fokus pÄ de miljömÀssiga positiva egenskaper de besitter. Det hÀr arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, pÄ vilka sorts tak som byggts, nÀr, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Landskapets förÀndring under det senaste Ärhundradet har lett till en kraftig minskning av Àngs- och betesmarker i Sverige. MÄnga kÀrlvÀxtarter, anpassade till sÄdana öppna miljöer med kontinuerlig hÀvd, har ocksÄ minskat. Dessa hÀvdgynnade arters förekomst i andra miljöer Àn Àngs- och betesmarker har pÄ senare tid lyfts fram i flera studier. En sÄdan alternativ miljö Àr vÀgkanten. Den pÄminner om Àngs- och betesmarker eftersom dess vegetation slÄttras regelbundet av trafiksÀkerhets- och vÀgfunktionella skÀl.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

I framtiden stÄr vi inför stora utmaningar i frÄga om hÄllbar utveckling, fortsatt vÀlfÀrd och god folkhÀlsa. FolkhÀlsan pÄverkas sÀrskilt av samhÀllsförÀndringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna pÄ regional och kommunal nivÄ, eftersom de faststÀllda besluten berör mÀnniskors dagliga förutsÀttningar. Framtidens organisering av vÀlfÀrden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförÀndringar utan det behövs ett lÄngsiktigt arbete med attitydförÀndringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhÄllningssÀtt. Politikers intresse och kunskaper Àr dÀrför betydelsefulla för att folkhÀlsofrÄgor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien Àr följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhÀlsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur skönlitteraturen anvÀnds pÄ förskolorna som vi har valt att besöka och varför höglÀsningen bortprioriterats. För att uppnÄ vÄra syften har material samlats in pÄ fyra stycken avdelningar pÄ tre olika förskolor. Kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare har gjorts samt observationer i barngrupperna. Syftet var att studera hur höglÀsningen anvÀnds i de förskolor som besöktes, samt i vilket syfte pedagogerna anser att höglÀsningen anvÀnds. Se hur höglÀsningen prioriteras av pedagoger samt hur de jobbar för att nÄ mÄl som finns i lÀroplanen och de lokala mÄlen som finns pÄ förskolan. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna gÀrna vill anvÀnda skönlitteratur i verksamheten men att vardagen sÀtter olika hinder i vÀgen för höglÀsningen. VÄr slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stÀmmer överens..

Den hÀr uppsatsen syftar till att redogöra för hur problematiken kring vÀrldens slumomrÄden kan hanteras. Uppsatsens fokus ligger pÄ hur medborgardeltagande anvÀnds i slumuppgraderingssammanhang. I undersökningen presenteras teorier och förhÄllningssÀtt inom Àmnet och dessa anvÀnds för att jÀmföra och diskutera tvÄ slumuppgraderingsprojekt dÀr medborgardeltagande har förekommit. Uppsatsens resultat erhÄlls genom litteraturundersökning av tvÄ utvalda projekt samt av generella beskrivningar av medborgardeltagande och slumuppgradering. De tvÄ projekten Àr valda baserat pÄ hur vÀl medborgardeltagandet finns dokumenterat. Projekten jÀmförs huvudsakligen utifrÄn Nabeel Hamdi och Reinhard Goethert teori om medborgardeltagande. Det ena projektet som presenteras i uppsatsen Àr ett slumuppgraderingsprojekt frÄn Medellín i Colombia.

Denna studie Àr en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar pÄ och hur genomförandet av mÄl ser ut. Jag har i min undersökning utgÄtt frÄn en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns mÄlformuleringar och mÄlgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgÄngspunkter. Studien syftar Àven till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mÄl som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning Àr att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsomrÄden och visioner till stor del utgÄtt frÄn kommunens tidigare miljöarbete.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att utifrÄn ett komparativt perspektiv, mellan tvÄ skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i Àmnet idrott och hÀlsa och hur vÀl förankrade Àr dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslÀrarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslÀrarna om en elev ska fÄ betyget MVG? Hur medvetna Àr idrottslÀrarna om pojkars och flickors villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. TvÄ grundskolor deltog i undersökningen. PÄ den ena skolan (skola A) hade fler pojkar Àn flickor betyget MVG i Àmnet idrott och hÀlsa medan det pÄ andra skolan (skola B) var tvÀrtom.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.